Sökresultat:
683 Uppsatser om Inne-hćllsanalys - Sida 28 av 46
?Det ska vara minst lika kul att gÄ ut som att vara inne" : En kvalitativ studie om förskolegÄrdens betydelse för barns möjlighet till motorisk stimulans och utveckling.
Tidigare forskning menar att barn i vÄrt samhÀlle Àr allt mer stillasittande och inte rör pÄ sig i samma utstrÀckning som tidigare. Samtidigt tillbringar mÄnga barn den största delen av sin vakna tid pÄ förskolan, dÀrmed lÀggs ansvaret pÄ förskolorna att tillgodose barn den motoriska stimulans de behöver. Oftast görs detta genom den fria leken ute pÄ gÄrden, och gÄrden bör vara utformad för att bemöta varje barn pÄ dess individuella nivÄ. Studier visar att förskolegÄrdar idag kan vara bristfÀlliga och att de har nedprioriterats de senaste decennierna. Tidigare forskning visar att gÄrdar med stora ytor och mycket vÀxtlighet gynnar barns motoriska utveckling.Föreliggande kvalitativa studie genomfördes genom intervjuer med pedagoger frÄn förskoleverksamhet samt miljöobservationer av förskolegÄrdarna.
Miljöklassning av byggnader : kontorshuset Novartis
För att skapa en utveckling mot en hÄllbar bygg- och fastighetssektor i Sverigeinleddes ett samarbete mellan företag, kommuner och regeringen som kallas förBygga-bo-dialogen. Ett av dennas mÄl Àr att alla nybyggda hus och 30 procent avbefintliga byggnader ska klassificeras senast Är 2009.Arbetet inleddes med möten, mellan handledare och examensarbetarna, angÄendearbetets fortlöpande och ett besök hos AP fastigheter faststÀlldes, som Àgerbyggnaden Novartis. Mötet blev en presentation frÄn AP Fastigheters sida och en genomgÄng om vadvi skall göra, enkÀtundersökningen beslutades att de först önskade föra en dialogmed Novartis om den. HÀr beslutades om ett nytt besök vid sjÀlva byggnadenNovartis som skulle klassas. Vid nÀsta besök utfördes av examensarbetarna mÀtningar pÄ ventilationsflödet vidbyggnadens tilluftsflÀkt och en del stickprov pÄ frÄnluftsdonen ikontorslandskapet med en luftflödesmÀtare.
HÀlsofrÀmjande naturelement : argument för att prioritera en grönare arbetsplats
Psykisk ohÀlsa Àr sedan flera Är tillbaka den frÀmsta orsaken till lÀngre sjukskrivningar i Sverige och FörsÀkringskassan har dragit slutsatsen att en stor del av arbetet med att förebygga psykisk ohÀlsa bör ske pÄ vÄra arbetsplatser. En urban livsstil, vilket inkluderar fler timmar pÄ kontoret, tidsbrist och separation frÄn naturen kan ge skadliga effekter pÄ bÄde vÄr allmÀnna och personliga hÀlsa och lycka. Litteraturstudien i det hÀr examensarbetet Àmnar sammanstÀlla evidensbaserad forskning som berör effekterna av kontakt med naturelement pÄ arbetsplatsen, för att belysa naturelements eventuella positiva pÄverkan pÄ den anstÀllde. Studien avgrÀnsade sig till arbetsplatser dÀr de anstÀlldas arbetsuppgifter huvudsakligen Àr lokaliserade inne i en byggnad och kontakten till naturelementen delades in i tre olika kategorier; direkt inomhuskontakt med naturelement, passiv kontakt med naturelement och direkt utomhuskontakt med naturelement.
Litteraturstudien visade att samtliga tre kontakter till naturelement kunde understödja flertalet positiva effekter pÄ den anstÀllde som till exempel ökat vÀlbefinnande, arbetstillfredsstÀllelse, trivsel och vÀlmÄende. Resultaten pekade ocksÄ pÄ en komplexitet i frÄgan om naturelements effekter och det var svÄrt att dra nÄgra slutsatser angÄende effekternas storlek eller betydelse i praktiken.
Kan ute bli inne? - Utvecklingsarbete/Aktionsforskning om förskolebarns utevistelse
BakgrundI bakgrunden redogörs för barns utevistelse pÄ förskolan och utemiljöns pÄverkan pÄ deras lÀrande och samspel. Tidigare forskning visar pÄ att utomhusmiljön mÄste inbjuda barnen till stimulans, utmaningar och kreativitet. I lÀroplanen (1998 rev 2010, s. 9) stÄr det att barnen ska fÄ möjligheten att utveckla sitt kunnande om bygg och konstruktion med hjÀlp av olika sorters material.SyfteSyftet med utvecklingsarbetet Àr att förÀndra utomhusmiljön pÄ en förskolegÄrd. I studien kommer Ätervinningsmaterial att anvÀndas.
Livskvalité hos personer med restless legs syndrom
RLS Àr ett neurologiskt tillstÄnd. Karakteristiska symtom Àr kÀnselförnimmelser framförallt lokaliserade till de nedre extremiteterna. BesvÀren upplevs sitta djupt inne i benen och framkalla ett oemotstÄndligt behov att röra pÄ sig. Beskrivningen av symtomen, dess intensitet och förekomst varierar och Àr mycket individuell. RLS delas in i primÀr och sekundÀr form, beroende pÄ symtomens ursprungliga orsak.
Integration av XMPP-baserad chatt och flexiteBPMS
Större kommuner och industrier anvÀnder alltmer automatiserade processer för tjÀnster och rutinersÄ som kundcenter och felhantering. Flexeurope AB Àr ett företag med flera Ärs erfarenhet av auto-matiserade processer och arbetar med att definiera, visualisera, konstruera och optimera processer.Företaget utvecklar Àven ett webbaserad IT-system för processhantering, kallat flexiteBPMS.Inom en kommun eller industri arbetar ofta flera handlÀggare, ibland uppemot hundratals, med atthantera Àrenden i processer. Detta stÀller krav pÄ att handlÀggare kan kommunicera med varand-ra. Effektivare kommunikation dÀr handlÀggare snabbare fÄr svar innebÀr effektivare hantering avÀrenden. Marknaden har till följd av detta uttryck önskningar om att möjliggöra en form av realtids-kommunikation kring Àrenden i flexiteBPMS.Med detta som bakgrund har det hÀr arbetet undersökt, planerat och genomfört en integration av enXMPP-baserad chatt med flexiteBPMS.
MuralmÄlningar i HjÀllbo - En studie av ett konstnÀrligt socialt projekt
Forskning som har undersökt hur djur pÄverkar mÀnniskan har funnits i mÄnga Ärtionden, men det var först under 1900-talets sista decennier som omrÄdet expanderade kraftigt. MÄnga vetenskapliga discipliner har intresserat sig för Àmnet och det finns en hel del forskning kring djurs inverkan pÄ mÀnniskans vÀlbefinnande och mÄende. Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur mÀnniskor som har ÄterhÀmtat sig frÄn psykisk ohÀlsa konstruerar berÀttelser om den processen i relation till djur. Vi har genomfört fyra kvalitativa intervjuer med kvinnor som haft nÄgon form av psykisk ohÀlsa och som i sin ÄterhÀmtningsprocess spenderat tid pÄ en hÀstgÄrd. Vi har ocksÄ genomfört deltagande observationer pÄ denna gÄrd som vi sedan har anvÀnt i vÄr analys.
Elever med dyslexi i klassrummet - en skola för alla
Sammanfattning
Examensarbete i pedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola.
Författare: Johanna Palmaeus
Handledare: Annette Byström
Titel: Elever med dyslexi i klassrummet ? En skola för alla
Sökord/Ă€mnesord: Dyslexi, Specialpedagogik, Utredning, Ă
tgÀrd
Syfte: Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka vilka förÀndringar sin kan göras hos
skolan respektive den enskilde lÀraren för att situationen för elever med dyslexi ska bli bÀttre.
Fyra frÄgestÀllningar anvÀndes för att besvara syftet:
? ?Vilka hjÀlpmedel kan man anvÀnda inne i klassrummet för elever med dyslexi??
? ?Hur kan man anpassa undervisningen sÄ att elever med dyslexi blir mer
inkluderade??
? ?Hur pÄverkas en elev med dyslexi psykosocialt av sitt handikapp och vad kan
skolan och lÀraren göra för att ge rÀtt stöd??
? ?Vilka konsekvenser kan man se hos eleven i relation till hur lÄng vÀntetiden Àr
innan en utredning görs och en diagnos stÀlls??
Metod: Den metod som anvÀndes var en kvalitativ intervjustudie med tvÄ lÀrare och tvÄ
specialpedagoger pÄ grundskolan. Ett frÄgeformulÀr har anvÀnts, anpassat till de bÄda
lÀrarkategorierna, men utrymme har lÀmnats för förtydligande och följdfrÄgor.
Resultat: Undersökningen har visat att stora brister rÄder i skolan vad gÀller utredning och
ÄtgÀrder, men Àven att lÀrare saknar kunskap om hur de ska upptÀcka och underlÀtta för elever
med dyslexi i sitt klassrum. För att förbÀttra situationen för dyslektiker i skolan, behövs en
kombination av ökad specialpedagogisk kompetens hos lÀrarna, kortare vÀntetid för utredning,
adekvata ÄtgÀrder, samt ett specialpedagogiskt team pÄ skolorna som Àven kan handleda
personalen. DÄ kan man kanske uppfylla begreppet ?En skola för alla? ? med andra ord, Àven för
elever med sÀrskilda behov som dyslexi..
SÄngröstens fÀrgpalett
Denna studie syftar till att problematisera den diskurs som rÄder inom sÄngundervisning: hur röstkvaliteter identifieras och definieras. Med utgÄngspunkt frÄn ett urval begrepp: Neutral, Curbing, Overdrive och Belting samt effekterna Twang, Distorsion och Hold, baseras vÄr studie pÄ frÄgorna: Vad kan begreppen innebÀra i klingande praktik? Hur kan begreppen kommuniceras i en undervisningssituation? VÄrt tillvÀgagÄngssÀtt i studien har innefattat tvÄ metoder, explorativ metod och samtalsintervjuer. Den explorativa metoden har inne- burit laboration med de olika kvaliteterna i ???????????????????????????????????????????????????????????????????? mindre konsert dÀr nÄgra av röstkvaliteterna utfördes.
Mineral i jordens inre : Hur kristallstrukturer förÀndras med tryck
Jordens innandöme Ă€r uppdelat i flera olika delar, vilket beror pĂ„ gravitationen och kemisk differentiering. Skillnaden i tryck, temperatur och kemi mellan jordens skorpa, mantel och kĂ€rna Ă€r en förklaring till varför mineral Ă€ndrar karaktĂ€r lĂ€ngre ner i jorden. Djupare ner i jorden ökar trycket, men ocksĂ„ temperaturen. Ăkat tryck gör att atomerna packas tĂ€tare, medan ökad temperatur Ă„ andra sidan gör att mineralen expanderar. Detta Ă€r en av anledningarna till varför det Ă€r sĂ„ svĂ„rt att bestĂ€mma stabilitetsomrĂ„den för mineral, det vill sĂ€ga vid vilka tryck och temperaturer de Ă€r stabila.
Implementering av politiska beslut.
Forskning som har undersökt hur djur pÄverkar mÀnniskan har funnits i mÄnga Ärtionden, men det var först under 1900-talets sista decennier som omrÄdet expanderade kraftigt. MÄnga vetenskapliga discipliner har intresserat sig för Àmnet och det finns en hel del forskning kring djurs inverkan pÄ mÀnniskans vÀlbefinnande och mÄende. Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur mÀnniskor som har ÄterhÀmtat sig frÄn psykisk ohÀlsa konstruerar berÀttelser om den processen i relation till djur. Vi har genomfört fyra kvalitativa intervjuer med kvinnor som haft nÄgon form av psykisk ohÀlsa och som i sin ÄterhÀmtningsprocess spenderat tid pÄ en hÀstgÄrd. Vi har ocksÄ genomfört deltagande observationer pÄ denna gÄrd som vi sedan har anvÀnt i vÄr analys.
Sinnesmarknadsföring : Vilken sinnespÄverkan uppmÀrksammar och vÀrdesÀtter kunden mest för att de skall uppmuntras till köp?
I dagens samhÀlle gör butikerna allt för att konkurrera pÄ marknaden, och pÄ senare tid tycks en trend som kallas sinnesmarknadsföring ha attraherat mÄnga företag, men fortfarande lÄngt ifrÄn alla. TankesÀttet Àr fortfarande nytt och innebÀr att man genom olika metoder försöker pÄverka kundernas fem sinnen; hörseln, synen, luktsinnet, smaksinnet och kÀnselsinnet, pÄ ett sÀtt som gör att de omedvetet kÀnner ökad köplust och pÄ sÄ vis konsumerar mera i butiken de befinner sig i. Vi blev intresserade av att se om forskningen inom detta omrÄde stÀmmer överens med konsumenternas egna upplevelser och önskemÄl nÀr de gÄr in i en butik, eller om de överhuvudtaget pÄverkas av nÄgra yttre faktorer som manipulerar deras sinnen och gör att de kÀnner att de behöver just den dÀr tröjan lite extra idag bara för att en bra lÄt spelas inne i provhytten. Vi grundade denna rapport pÄ en kvantitativ samt kvalitativ undersökning, som bestod av dels en enkÀtundersökning med 106 respondenter via det sociala mediet Facebook, dÀr vi ansÄg oss nÄ ut till flest, mest och bÀst respondenter i spridda Äldrar och relativt jÀmn könsfördelning. Av de som medverkade var 63 kvinnor och 43 var mÀn.
UTRIKESF?DDA KVINNORS UPPLEVELSE AV HINDER OCH M?JLIGHETER VID ETABLERING P? ARBETSMARKNADEN I SVERIGE
Bakgrund: Sverige ?r ett land uppbyggt utifr?n ett v?lf?rdssamh?lle, vilket inneb?r att inv?narna som ?r i en arbetsf?r ?lder p? n?got vis bidrar till inkomsten i landet. ?r 2022 framst?lldes en statistisk unders?kning av utrikes f?dda kvinnor med arbetsrelaterade s?v?l utbildningsrelaterade syssels?ttningar. Detta framh?ver den l?ga syssels?ttningsgraden som utrikes f?dda kvinnor har i vardagen.
Tiden Àr inne, Guds rike Àr nÀra : En analys av Markusevangeliet ur ett religionssociologiskt sektperspektiv
Denna uppsats syftar till att analysera hur Jesus och hans anhÀngare framstÀlls i Markusevangeliet för att sedan jÀmföra detta med nutida religionssociologiska teorier kring sekter och karismatiska sektledare. Slutligen diskuteras huruvida det Àr relevant att definiera Jesus och hans anhÀngare, sÄ som de framstÀlls i Markusevangeliet, som en sekt. UtifrÄn den tolkning som framkommer i denna uppsats sÄ argumenterar jag för att Jesus och hans anhÀngare till stor del kan betraktas som en sekt vars mÄl var att undervisa och predika om att Guds rike snart skulle komma. Det gÄr Àven att till övervÀgande del placera in gruppen i kategorin revolutionistisk- eller apokalyptisk sekt, Àven om inte heller detta stÀmmer till fullo dÄ Jesus lÀgger större tyngd pÄ omvÀndelsen Àn dessa typer av sekter beskrivs göra. Jesus framstÄr som ledare för denna grupp och hans plats i hierarkin framstÀlls bygga pÄ en karismatisk auktoritet som bekrÀftas av de mirakel och förutsÀgelser om framtiden som han beskrivs utföra. Det bör dock understrykas att den modell som anvÀnts vid analysen Àr en definition som frÀmst syftar till att appliceras pÄ nutida religiösa grupper, vilket ocksÄ kan vara anledningen till att definitionen av hela gruppen som en sekt inte stÀmmer till fullo, dÀremot sÄ framkommer det att den tolkning som gjorts i denna uppsats visar att teorier kring karismatisk auktoritet till stor del överensstÀmmer med bilden av Jesus som framkommer i Markusevangeliet. .
Matematikundervisning inom- och utomhus : En jÀmförande studie mellan elevers och lÀrares tankar och upplevelser
Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vilka likheter och skillnader som finns mellan utomhus- och inomhusundervisning i matematik, dels gÀllande lÀrarens tankar och mÄl/syften, dels gÀllande elevernas tankar och upplevelser, samt hur vÀl dessa överensstÀmmer med varandra. För att kunna besvara de frÄgestÀllningar detta syfte ledde fram till, har intervjuer med lÀrare och elever, samt observationer inom- och utomhus genomförts. Eleverna som intervjuats och observerats Àr i sjuÄrsÄldern.Resultaten visar att lÀrarens mÄl och syften i stort Àr desamma vid inom- och utomhusundervisning i matematik, att dessa ofta stÀmmer överens med elevernas upplevelser, samt att det inte verkar finnas nÄgon skillnad gÀllande överensstÀmmandet beroende pÄ om undervisningen bedrivs inom- eller utomhus. Resultaten visar Àven att eleverna Àr övervÀgande positiva till matematikundervisning bÄde inom- och utomhus. Ovan presenterade resultat utgör dÀrmed likheter mellan inom- och utomhusundervisning i matematik.