Snabba kolhydraterna har i kostdebatten ibland utpekats som en av orsakerna till metabola syndromet (insulinresistens och höga blodfetter). StÀrkelsen i sin renaste form bidrar till att blodsockernivÄn höjs dramatiskt efter mÄltid precis som en ren glukoslösning. Att vi skall undvika att Àta ren glukos för att minska risken för metabola syndromet kÀnns naturligt, men att undvika stÀrkelserika livsmedel Àr svÄrare att förstÄ. Det krÀver ett nytt tÀnkande att dela in livsmedel i snabba och lÄngsamma, beroende pÄ hur de pÄverkar blodsockerhöjningen efter en mÄltid. MÄnga livsmedel har fÄtt ett glykemiskt index (GI) som ett mÄtt pÄ kolhydraternas kvalité.

Under 1960-talet rÄdde en stor bostadsbrist i Sverige. För att lösa problemet fattade riksdagen 1964 ett beslut om att en miljon nya bostÀder skulle byggas under en tioÄrsperiod fram till 1975. Detta kallades för ?miljonprogrammet?. Redan innan miljonprogrammet var fÀrdigutbyggt uppkom en stark kritik av de nya bostadsomrÄdena.

Krav pÄ lÀgre produktionskostnader, kortare byggtider, felfria produkter och lÀngre garantitider Àr stÀndigt aktuella i byggbranschen. Blickarna har de senaste Ären vÀnts mot den traditionella industrin och möjligheterna att dra lÀrdomar frÄn denna. Begreppet industrialiserat byggande har fötts och definieras i denna undersökning som förtillverkning av byggelement och komponenter i fabrik för vidare montering pÄ byggarbetsplatsen. Det ses att detta sÀtt att bygga skulle kunna vara ett sÀtt att svara till de krav som stÀlls och i detta examensarbete undersöks hur logistik kan vara ett medel i att svara till dessa krav; hur logistik kan möjliggöra industrialiserat byggande. En fallstudie görs av ett företag som i denna undersökning benÀmns ?TrÀhus?, ett företag vars verksamhet bestÄr av industrialiserat byggande i trÀ och syftet med denna undersökning Àr att utreda hur, ur ett logistiskt perspektiv, ?TrÀhus? byggprocess kan effektiviseras.En del i problematiken kring industrialiserat byggande Àr att nÄ en balans mellan standardisering och flexibilitet.

Under 1960-talet rÄdde en stor bostadsbrist i Sverige. För att lösa problemet fattade riksdagen 1964 ett beslut om att en miljon nya bostÀder skulle byggas under en tioÄrsperiod fram till 1975. Detta kallades för ?miljonprogrammet?. Redan innan miljonprogrammet var fÀrdigutbyggt uppkom en stark kritik av de nya bostadsomrÄdena.

Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka elevers generella instÀllning till Àmnet historia och om det finns nÄgra skillnader mellan könen i instÀllning. Som sekundÀr frÄga har huruvida förÀldrarnas utbildningsnivÄ inverkar pÄ elevernas instÀllning till Àmnet undersökts. Dessa frÄgor Àr intressanta att veta mera omkring dÄ Àmnet historia verkar bli ett av de kÀrnÀmnen som lÀses pÄ gymnasiet inom en snar framtid. Resultaten kan Àven hjÀlpa för att pÄ ett bÀttre sÀtt undervisa i Àmnet dÄ elevers instÀllning generellt Àr dokumenterade. Ett stort antal verk har skrivits om bÄde historia i skolan samt olika genus och jÀmstÀlldhetsfrÄgor.

Syftet med denna uppsats har varit att lÀnka en historisk förstÄelse av begreppet grönstruktur och dess syfte till en analys av dagens strategier för utvecklingen av planerad grönstruktur i urbana omrÄden. Avsikten Àr att försöka förstÄ och vÀva samman vetenskapliga, professionella och policyperspektiv pÄ grönstrukturer. För att sedan kunna utföra en fallstudie pÄ tvÄ kommuner för att granska deras perspektiv pÄ grönstrukturer samt ta reda pÄ kommunernas nya framtidsstrategier. Metoden har gÄtt ut pÄ en inledande litteraturstudie dÀr den historiska gröna stadsplaneringen granskats samt dess intrÀde i svensk stadsplanering. DÀrpÄ har dagens lagar och politiska direktiv frÄn en internationell nivÄ till den kommunala studerats och beskrivits bland annat behandlas European Spatial Development Perspective (ESDP, den europeiska landskapskonventionen, Agenda 21, Miljöbalken, Plan- och bygglagen, Boverket, LÀnsstyrelsen, regionen samt kommunen. För att bÀttre förstÄ grönstrukturens roll i vÄra svenska stÀder beskrivs de funktioner som grönstrukturen stÄr för. De avser; Kulturella funktioner; med kulturlandskap, kulturhistoriska element i stÀderna sÄ som parker, trÀdgÄrdar, kyrkogÄrdar samt övriga gröna omrÄden.

Föryngring av skog Àr en nödvÀndig, men kostsam ÄtgÀrd och dÀrför Àr det efterstrÀvansvÀrt att hitta en föryngringsmetod som Àr bÄde kostnadseffektiv och ger en bra föryngring. Ett sÀtt att fÄ en billigare föryngringsÄtgÀrd Àr att anvÀnda frösÄdd. Vid en lyckad sÄdd gör det stora plantuppslaget att plantorna fÄr bra förutsÀttningar för god kvalitet. Dessa plantor fÄr dessutom bÀttre rotutveckling och stabilitet Àn planterade plantor. AnvÀndningen av skogssÄdd Àr dock begrÀnsad av bl.a.