Bakgrund och problembeskrivning: Goodwill och vÀrdering av goodwill Àr nÄgot som diskuterats under lÄng tid. Bakomliggande orsaker till goodwill Àr bland annat humankapital, höga kassaflöden inom de nÀrmaste Ären, synergieffekter och fördelaktiga marknadspositioner. FrÄgorna kring goodwill Àr mÄnga. Samtidigt finner vi att det Àr för lite fokus pÄ vad företagen sÀger om goodwill i sina Ärsredovisningar och vi vill försöka ge en tydligare bild av goodwill med Ärsredovisningarna som utgÄngspunkt. VÄra tvÄ huvudfrÄgor blir dÀrför:? Hur ser vÀrdet av goodwill ut i relation till redovisat eget kapital och tillgÄngar i de börsnoterade bolagens koncerner för verksamhetsÄret 2009?? Kan vi jÀmföra goodwill mellan företag?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att skapa en ökad förstÄelse kring goodwillens innebörd och storlek samt ett försök att klarlÀgga om informationen som ges i publicerade Ärsredovisningar Àr tillrÀcklig för att skapa en rÀttvisande/korrekt bild av företags finansiella stÀllning.AvgrÀnsningar: Vi har begrÀnsat undersökningen till företag noterade pÄ OMX Stockholm Large Cap, dÀr vi undersöker industri- och sjukvÄrdsbranscherna.

Bakgrund och problembeskrivning: Goodwill och vÀrdering av goodwill Àr nÄgot som diskuterats under lÄng tid. Bakomliggande orsaker till goodwill Àr bland annat humankapital, höga kassaflöden inom de nÀrmaste Ären, synergieffekter och fördelaktiga marknadspositioner. FrÄgorna kring goodwill Àr mÄnga. Samtidigt finner vi att det Àr för lite fokus pÄ vad företagen sÀger om goodwill i sina Ärsredovisningar och vi vill försöka ge en tydligare bild av goodwill med Ärsredovisningarna som utgÄngspunkt. VÄra tvÄ huvudfrÄgor blir dÀrför:? Hur ser vÀrdet av goodwill ut i relation till redovisat eget kapital och tillgÄngar i de börsnoterade bolagens koncerner för verksamhetsÄret 2009?? Kan vi jÀmföra goodwill mellan företag?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att skapa en ökad förstÄelse kring goodwillens innebörd och storlek samt ett försök att klarlÀgga om informationen som ges i publicerade Ärsredovisningar Àr tillrÀcklig för att skapa en rÀttvisande/korrekt bild av företags finansiella stÀllning.AvgrÀnsningar: Vi har begrÀnsat undersökningen till företag noterade pÄ OMX Stockholm Large Cap, dÀr vi undersöker industri- och sjukvÄrdsbranscherna.

Bakgrund och problembeskrivning: Goodwill och vÀrdering av goodwill Àr nÄgot som diskuterats under lÄng tid. Bakomliggande orsaker till goodwill Àr bland annat humankapital, höga kassaflöden inom de nÀrmaste Ären, synergieffekter och fördelaktiga marknadspositioner. FrÄgorna kring goodwill Àr mÄnga. Samtidigt finner vi att det Àr för lite fokus pÄ vad företagen sÀger om goodwill i sina Ärsredovisningar och vi vill försöka ge en tydligare bild av goodwill med Ärsredovisningarna som utgÄngspunkt. VÄra tvÄ huvudfrÄgor blir dÀrför:? Hur ser vÀrdet av goodwill ut i relation till redovisat eget kapital och tillgÄngar i de börsnoterade bolagens koncerner för verksamhetsÄret 2009?? Kan vi jÀmföra goodwill mellan företag?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att skapa en ökad förstÄelse kring goodwillens innebörd och storlek samt ett försök att klarlÀgga om informationen som ges i publicerade Ärsredovisningar Àr tillrÀcklig för att skapa en rÀttvisande/korrekt bild av företags finansiella stÀllning.AvgrÀnsningar: Vi har begrÀnsat undersökningen till företag noterade pÄ OMX Stockholm Large Cap, dÀr vi undersöker industri- och sjukvÄrdsbranscherna.

Bakgrund och problembeskrivning: Goodwill och vÀrdering av goodwill Àr nÄgot som diskuterats under lÄng tid. Bakomliggande orsaker till goodwill Àr bland annat humankapital, höga kassaflöden inom de nÀrmaste Ären, synergieffekter och fördelaktiga marknadspositioner. FrÄgorna kring goodwill Àr mÄnga. Samtidigt finner vi att det Àr för lite fokus pÄ vad företagen sÀger om goodwill i sina Ärsredovisningar och vi vill försöka ge en tydligare bild av goodwill med Ärsredovisningarna som utgÄngspunkt. VÄra tvÄ huvudfrÄgor blir dÀrför:? Hur ser vÀrdet av goodwill ut i relation till redovisat eget kapital och tillgÄngar i de börsnoterade bolagens koncerner för verksamhetsÄret 2009?? Kan vi jÀmföra goodwill mellan företag?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att skapa en ökad förstÄelse kring goodwillens innebörd och storlek samt ett försök att klarlÀgga om informationen som ges i publicerade Ärsredovisningar Àr tillrÀcklig för att skapa en rÀttvisande/korrekt bild av företags finansiella stÀllning.AvgrÀnsningar: Vi har begrÀnsat undersökningen till företag noterade pÄ OMX Stockholm Large Cap, dÀr vi undersöker industri- och sjukvÄrdsbranscherna.

Bakgrund och problembeskrivning: Goodwill och vÀrdering av goodwill Àr nÄgot som diskuterats under lÄng tid. Bakomliggande orsaker till goodwill Àr bland annat humankapital, höga kassaflöden inom de nÀrmaste Ären, synergieffekter och fördelaktiga marknadspositioner. FrÄgorna kring goodwill Àr mÄnga. Samtidigt finner vi att det Àr för lite fokus pÄ vad företagen sÀger om goodwill i sina Ärsredovisningar och vi vill försöka ge en tydligare bild av goodwill med Ärsredovisningarna som utgÄngspunkt. VÄra tvÄ huvudfrÄgor blir dÀrför:? Hur ser vÀrdet av goodwill ut i relation till redovisat eget kapital och tillgÄngar i de börsnoterade bolagens koncerner för verksamhetsÄret 2009?? Kan vi jÀmföra goodwill mellan företag?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att skapa en ökad förstÄelse kring goodwillens innebörd och storlek samt ett försök att klarlÀgga om informationen som ges i publicerade Ärsredovisningar Àr tillrÀcklig för att skapa en rÀttvisande/korrekt bild av företags finansiella stÀllning.AvgrÀnsningar: Vi har begrÀnsat undersökningen till företag noterade pÄ OMX Stockholm Large Cap, dÀr vi undersöker industri- och sjukvÄrdsbranscherna.

Sedan slutet av 1900-talet har flyttningsströmmarna i Sverige huvudsakligen riktats mot nÄgra fÄ urbana regioner dÀr den ekonomiska tillvÀxten varit störst. I kommuner som befinner sig utanför dessa dynamiska regioner blir antalet invÄnare allt fÀrre och Àldre. Detta medför negativa konsekvenser för kommunernas verksamhet dÄ fÀrre mÄste försörja allt fler, samtidigt som kompetens och underlag för den kommunala verksamheten försvinner med de som flyttar. För att kommunerna ska kunna fortsÀtta att bedriva sin verksamhet i framtiden, anses i denna uppsats att de istÀllet för att försöka öka sin befolkning, först och frÀmst bör inrikta sig pÄ att hushÄlla med den befolkning de har kvar. Genom att samla befolkningen med hjÀlp av riktade flyttningar, Àr det möjligt för kommunerna att effektivisera sin verksamhet, samtidigt som arbetet med att uppnÄ en hÄllbar stadsplanering underlÀttas.

Denna rapport behandlar produktutvecklingen av en papperskorg för kÀllsortering. Projektet Àr utfört pÄ uppdrag av företaget TreCe och Àr ett examensarbete för utbildningen Teknisk design vid LuleÄ tekniska universitet. TreCe Àr en av Nordens ledande leverantörer av möbler för kontorsförvaring. Företaget Àr inne i en expansionsfas och tittar nu pÄ nya produkter för att tillgodose sin marknad. TreCe stÄr i begrepp att utveckla en ny kÀllsorteringslösning för offentlig inomhusmiljö.

Andrej Belyj Àr ett pseudonym för Boris Bugaev (1880-1934) ? en framtrÀdande gestalt i denryska symbolismens andra generation5 ? poet, romanförfattare och litteraturteoretiker somskildrade spÀnningar mellan öst och vÀst i ryskt medvetande. Han betecknas ofta som mystiker, han var antroposof och innan dess en hÀngiven medlem i det teosofiska sÀllskapet.BÄde teosofi och antroposofi sökte i sina sammanvÀvda lÀror inspiration i Àldre ochösterlÀndska religiösa ÄskÄdningar, framförallt i indiska religioner. Det Àr dessa men ocksÄ andra samverkande inflytanden i Belyjs författarskap som ligger i uppsatsens fokus.Belyj anvÀnder indiska filosofiska och religiösa begrepp, idéer och förestÀllningar relativt sÀllan och i ganska skiftande omfattning och sammanhang. Men de kan, i en eller annan skepnad, hittas i nÀstan alla hans verk, bÄde i hans skönlitterÀra texter och i hans teoretiskaessÀer, frÄn den tidiga 2:a symfonin till hans senare sjÀlvbiografiska skrifter.Alla de begrepp som han anvÀnder har redan i sin ursprungliga kontext ? inom den mÄngfald som indiska ÄskÄdningar uppvisar ? varierande innebörd och tillÀmpning.

Fokus för magisterstudien riktades mot de allra yngsta förskolebarnens meningsskapande dÄ visuell information i form av illustrationer som relaterar till naturvetenskapliga fenomen, förekommer som inslag i förskoleverksamheten. ForskningsfrÄgorna som stÀlldes var hurnÄgra av förskolans yngsta barn i en planerad aktivitet hanterar ett i förvÀg iordningstÀllt material bestÄende av föremÄl som relaterar till fenomenet tyngd och illustrationer av föremÄlen, samt om det Àr möjligt att hos sÄ unga barn finna Äterkopplingar till illustrationerna.Det finns inte mycket forskning att tillgÄ nÀr det gÀller hur vÄra allra yngstaförskolebarn hanterar och förstÄr budskap i visuell information, trots att barn dagligen möter en stor mÀngd bilder och modeller av olika slag bÄde i och utanför förskolan. Inte heller föreligger hittills forskningsresultat som konstaterar att smÄ barn faktiskt tillÀgnar sig det som var avsett med de bilder som presenteras för dem eller att en bild ger olika barn ett ochsamma budskap. I ett snabbt förÀnderligt samhÀlle torde det dÀrför ses som nödvÀndigt att vi klargör för oss hur barn faktiskt tillÀgnar sig visuell information. Studien genomfördes med hjÀlp av olika kvalitativa angreppssÀtt vars resultat redovisas i denna uppsats.

Att individer i organisationer lÀr Àr en förutsÀttning för att organisationen ska kunna möta samhÀllets stÀndiga förÀndringar och nya krav.  Att medarbetare lÀr av varandra och att deras förmÄgor samordnas och tas tillvara Àr en viktig uppgift för en pedagogisk ledare. Vid fÄ tillfÀllen stÄr lÀrandet i fokus lika tydligt som i kompetensutvecklingsarbete. Jag har dÀrför valt att pÄ en gymnasieskola följa en inledande termin i ett lÄngsiktigt kompetensutvecklingsarbete om bedömning för lÀrande. Under arbetet sker regelbundna erfarenhetsutbyten med mellanliggande uppgifter att testa i undervisningen. Jag har intervjuat sex lÀrare om deras erfarenheter av och syn pÄ kompetensutvecklingsarbetet för att undersöka mina frÄgestÀllningar vilken typ av lÀrande som sker och vad som frÀmjar respektive hindrar att lÀrande sker. Jag har utgÄtt frÄn teorier som ser lÀrande som nÄgot som skapas av individen i samspel med hennes omgivning.

Uppsatsens syfte har varit att studera hur hanteringen av riksintressena enligt 4:e kap. 1- 4 § § miljöbalken fungerar idag i förhÄllande till systemets ursprungliga intentioner genom att undersöka om det finns brister i hur riksintressesystemet fungerar i dag och vad det i sÄ fall kan fÄ för konsekvenser för markanvÀndningen. Syftet har Àven varit att studera hur det ökade exploateringstrycket i kust- och skÀrgÄrdsomrÄden pÄverkar avvÀgningen mellan exploatering och bevarande i tillÀmpningen av bestÀmmelserna i 4:e kap. 1-4 § § miljöbalken. Syftet har besvarats genom följande frÄgestÀllningar: ? Hur förhÄller sig planlÀggningen av detaljplaner inom omrÄde för riksintresse enligt 4:e kap.

SammanfattningDenna uppsats syftar till att belysa designkompetensens förmÄga att bidra till ÀndamÄlsenliga kommunikationslösningar för bÀttre samverkan inom vÄrd och omsorgsverksamheten. DÄ Àmnet design som bÄde process, arbetsmetoder och tankesÀtt Àr ett relativt outforskat Àmne har studien fÄtt en explorativ karaktÀr. För att möjliggöra forskning kring detta föga kÀnda Àmne har jag valt att studera designkompetensens roll i ett tjÀnstedesignprojekt kallad Tillit-projektet. Detta projekt startades som en reaktion pÄ bristande samverkan mellan olika vÄrdgivare och mÄlsÀttningen var att finna kommunikationslösningar som effektiviserar denna samverkan, allt för att erbjuda vÄrdtagaren en mer ÀndamÄlsenlig vÄrd och tryggare tillvaro. Denna uppsats avser att skildra och analysera den roll designkompetensen har spelat och det bidrag som den har lyckats lÀmna i projektet.Uppsatsen börjar med ett inledande kapitel med en kort beskrivning av omsorgsnÀtverket och den kontext inom vilken samverkansproblemet har identifierats.

Att individer i organisationer lÀr Àr en förutsÀttning för att organisationen ska kunna möta samhÀllets stÀndiga förÀndringar och nya krav.  Att medarbetare lÀr av varandra och att deras förmÄgor samordnas och tas tillvara Àr en viktig uppgift för en pedagogisk ledare. Vid fÄ tillfÀllen stÄr lÀrandet i fokus lika tydligt som i kompetensutvecklingsarbete. Jag har dÀrför valt att pÄ en gymnasieskola följa en inledande termin i ett lÄngsiktigt kompetensutvecklingsarbete om bedömning för lÀrande. Under arbetet sker regelbundna erfarenhetsutbyten med mellanliggande uppgifter att testa i undervisningen. Jag har intervjuat sex lÀrare om deras erfarenheter av och syn pÄ kompetensutvecklingsarbetet för att undersöka mina frÄgestÀllningar vilken typ av lÀrande som sker och vad som frÀmjar respektive hindrar att lÀrande sker. Jag har utgÄtt frÄn teorier som ser lÀrande som nÄgot som skapas av individen i samspel med hennes omgivning.

Historiskt sett har den Svenska vÀrmemarknaden dominerats av fjÀrrvÀrmen som i princip varit det enda kostnadseffektiva alternativet dÀr det funnits tillgÀngligt. PÄ senare tid har dock spelreglerna börjat pÄ att förÀndras, bland annat pÄ grund av vÀrmepumparnas intÄg, en förÀndrad energipolitik och ökade kundkrav ? vilket har lett till en mer konkurrensutsatt marknad. Denna studie syftar till att bÄde kvantitativt och kvalitativt analysera fjÀrrvÀrmens konkurrenskraft jÀmfört med alternativa uppvÀrmningstekniker, med fokus pÄ segmenten flerbostadshus, övriga- samt offentliga lokaler.Efter en inledande marknadsundersökning bedömdes vÀrmepumpar i kombination med el eller fjÀrrvÀrme, samt pellets i kombination med RME, kunna vara konkurrenskraftiga med fjÀrrvÀrme. DÀrefter berÀknades livscykelkostnaden för dessa vÀrmesystem för en generell fastighet som en funktion av dess energibehov och utnyttjningstid, samt för ett antal typanvÀndare.

Uppsatsens syfte har varit att studera hur hanteringen av riksintressena enligt 4:e kap. 1- 4 § § miljöbalken fungerar idag i förhÄllande till systemets ursprungliga intentioner genom att undersöka om det finns brister i hur riksintressesystemet fungerar i dag och vad det i sÄ fall kan fÄ för konsekvenser för markanvÀndningen. Syftet har Àven varit att studera hur det ökade exploateringstrycket i kust- och skÀrgÄrdsomrÄden pÄverkar avvÀgningen mellan exploatering och bevarande i tillÀmpningen av bestÀmmelserna i 4:e kap. 1-4 § § miljöbalken. Syftet har besvarats genom följande frÄgestÀllningar: ? Hur förhÄller sig planlÀggningen av detaljplaner inom omrÄde för riksintresse enligt 4:e kap.