Syftet med denna rapport Àr att titta pÄ hur samverkan fungerar mellan polisen och socialtjÀnsten, nÀr det gÀller deras arbete med barn och unga som far illa hemma. Hur fungerar samarbetet praktiskt och vad tycker personal pÄ myndigheterna om samarbetet? I de inledande kapitlen beskrivs barnperspektivet och den strategi för samverkan som Socialstyrelsen tillsammans med Myndigheten för skolutveckling och Rikspolisstyrelsen fÄtt i uppdrag av regeringen att utveckla. OcksÄ lagbestÀmmelser om skyldighet för Polisen och SocialtjÀnsten att samverka sammanfattas. Rapporten innehÄller intervjuer med personal frÄn respektive myndighet.

Intresset av att studera Finland har sin grund i det senaste decenniets PISAresultat. Finland har nÄtt toppresultat i samtliga tre kunskapsomrÄdenmatematik, naturkunskap och lÀsförstÄelse hos 15-°©??Äriga elever. Jag villeundersöka hur lÀrare i Sverige och Sverige uppfattar sin undervisning,eftersom barns första kontakter med skriftsprÄket och den inledandelÀsinlÀrningen spelar stor roll för hur barnens lÀsning kommer att utvecklasunder skoltiden. Jag anvÀnde mig av tvÄ enkÀter nÀr jag undersökte hur femsvenska och fem finlandssvenska lÀrare uppfattar att de arbetat med lÀs-??? ochskrivutveckling under elevernas första skolÄr.

?Högfrekvenshandel har de senaste Ären vÀxt till att bli en betydande kraft pÄ de finansiella marknaderna och sÄledes Àven fÄtt mycket medial uppmÀrksamhet. Den hÀr medieuppmÀrksamheten intensifierades den 6:e maj 2010 dÄ "Flash-krashen" intrÀffade pÄ Dow Jones indexet i New York och pÄverkade marknader över hela vÀrlden.VÄr avsikt med den hÀr kandidatuppsatsen Àr att kritiskt granska högfrekvenshandeln som fenomen samt den diskussion som förs angÄende ytterligare reglering av handeln. Detta görs genom en inledande period av litteraturstudier som kompletteras med djupintervjuer av olika aktörer pÄ marknaden.VÄra resultat visar att högfrekvenshandeln inte för med sig sÄ stora negativa effekter som media mÄlar upp, och att den forskning som gjorts pÄ Àmnet indikerar att handeln frÀmst tillför positiva effekter i form av ökad likviditet och minskad volatilitet.Uppsatsen behandlar Àven dagens regleringssituation och analyserar de förslag pÄ ÄtgÀrder som har lagts fram pÄ EU-nivÄ. VÄr analys visar att mÄnga av de förslag som diskuteras Àr direkt missriktade och inte adresserar det egentliga problemet? en situation som kantas av oklara roller gÀllande tillsyn och övervakning..

Studien Àr gjord för att öppna upp för anvÀndarmedverkan i designprocessen inom spelutveckling i försök att minska det antal avbrutna projekt som föreligger idag. Spelutveckling involverar för nÀrvarande anvÀndaren sparsamt i utvecklings- processen. För att öka graden av involvering valde vi att kombinera participativ design och personas till en processbaserad arbetsmodell att undersöka. Vi beslutade oss för anvÀndning av personas eftersom fysisk anvÀndarinvolvering ej var möjlig i de inledande faserna av utvecklingsprocessen. Grunden till arbetsmodellen lades genom en litteraturstudie som sedan diskuterades i ett antal expertintervjuer.

I denna uppsats studeras hur en 15-Ärig pojke med dyskinetisk Cerebral Pares och dysartri anvÀnder ett kommunikationshjÀlpmedel med förformulerade fraser i samband med tre besök i butik. Bakgrunden till studien utgörs av ett interventionsprojekt vars syfte var att lÄta pojken öva pÄ anvÀndandet av sitt hjÀlpmedel samt anvÀnda det i olika servicesituationer, dvs. att handla, gÄ pÄ café eller motsvarande. Pojkens kommunikationshjÀlpmedel Àr en pratapparat i form av en bÀrbar dator med mjukvaran The Grid installerad vilken bland annat innehÄller en ordprediktionsfunktion, en funktion att formulera fraser i förvÀg, samt en talsyntes. Uppsatsens material bestÄr av interventionsprojektets inledande och avslutande inspelningar i butik.

Teknikprogrammet pĂ„ Ållebergsgymnasiet i Falköping blir mer och mer populĂ€rt samtidigt som det kommer att saknas utbildade ingenjörer. DĂ€rför vĂ€ljer Ållebergsgymnasiet att satsa pĂ„ en ny kurs i byggteknik och samtidigt ta in fler elever till Teknikprogrammet.Arbetet med denna rapport har frĂ€mst handlat om att samla in information för att utforma ett kurskompendium för en gymnasiekurs i byggnadsteknik till Teknikprogrammet pĂ„ Ållebergsgymnasiet i Falköping. Teknikprogrammet har tidigare planerat att starta upp en sĂ„dan kurs och tidigare elever har varit intresserade av densamma.Kompendiet Ă€r inriktat mot smĂ„hus med trĂ€stomme och kursen ska vara allmĂ€nbildande och skapa intresse för byggbranschen i allmĂ€nhet och smĂ„hus i synnerhet. Det inledande kapitlet av kompendiet handlar om byggfysik med bland annat fukt, energi, ljud och ventilation. Sedan följer ett kapitel om byggteknik med förklaringar till hur en byggnad kan vara uppbyggd frĂ„n grund till tak, vilka uppvĂ€rmningssystem som finns med mera.

Detta arbete har tagit sin utgÄngspunkt i frÄgestÀllningen om hur offentlig grönyta kan integreras med en byggnad. Ett Àmne som i hög grad relaterar till diskussionen kring förtÀtning av den urbana miljön. NÀr flera funktioner mÄste rymmas inom samma yta Àr det relevant att frÄga sig hur byggnader och grönyta kan sammanlÀnkas i högre grad och samtidigt utgöra kvalitativa levnadsmiljöer. FrÄgestÀllningen har utforskats genom ett designprojekt och ramarna för projektet Àr hÀmtade ur en verklig kontext. MÄlet för designarbetet har varit att utforma ett kvarter pÄ en ej exploaterad tomt belÀgen direkt norr om Malmö centralstation. Platsen Àr under utveckling av markÀgaren Jernhusen. I samarbete med Malmö stad driver de utvecklingen av det hamn- och industriomrÄde norr om centralstationen som kallas Nyhamnen.

Bibliotekarierollen har diskuterats mycket pĂ„ senare tid. Det tycks vara sĂ„ att de bibliotekarier som arbetar pĂ„ myndighets- eller företagsbibliotek fĂ„tt högre löner och högre status Ă€n till exempel folkbibliotekarier. Jag har dĂ€rför valt att undersöka hur yrkesrollen och professionsutvecklingen ser ut för en speciell grupp myndighetsbibliotekarier nĂ€mligen domstolsbibliotekarier.Jag stĂ€llde upp tvĂ„ inledande frĂ„gestĂ€llningar: ?Har domstolsbibliotekarierna ett eget kunskapsomrĂ„de?? och ?Är domstolsbibliotekarierna specialister eller generalister?? Min undersökning visade, att domstolsbibliotekarierna har ett eget kunskapsomrĂ„de bestĂ„ende av juridisk terminologi, rĂ€ttskĂ€llor, rĂ€ttsdatabaser, juridisk informationssökning samt EG-rĂ€tten och dess kĂ€llor. Domstolsbibliotekarierna har valt bĂ„de en specialist- och en generaliststrategi i och med att de blivit generalister pĂ„ innehĂ„ll och specialister pĂ„ sitt eget kunskapsomrĂ„de.Mina huvudfrĂ„gestĂ€llningar var sedan: ?Kan man kalla domstolsbibliotekarieyrket för en profession?? och ?Hur ser professionsutvecklingen för domstolsbibliotekarier ut?? Jag tycker mig ha funnit tillrĂ€ckligt stöd för att kunna kalla domstolsbibliotekarieyrket för en profession.

Syftet var att undersöka hur eleverna pÄ en högstadieskola anvÀnder sina datorer, bÄde till social kommunikation och till skolarbete och hur teknikenpÄverkar dem.I studien har vi tillÀmpat kvalitativ metod kombinerat med en kvantitativ undersökning. Det empiriska materialet har huvudsakligen samlats in genom personliga intervjuer och observationer. Vi har Àven anvÀnt en webbaserad enkÀt.Eleverna pÄ den undersökta skolan har i projektets inledande fas anammat den tilldelade datorn pÄ ett effektivt sÀtt. Nya möjligheter till social interaktion och studiesÀtt har öppnat upp sig. Eleverna har till stor del implementerat datorn i sitt dagliga liv, datorn fungerar som ett grÀnsöverskridande multiverktyg bÄde inom skolvÀrlden och i den privata sfÀren.

Syftet med studien var att beskriva hur skapande aktiviteter anvÀnds som ett arbetsterapeutiskt medel för vuxna personer med psykisk ohÀlsa. För att besvara syftet valdes en litteraturbaserad studie. Litteratursökning genomfördes via ett flertal olika databaser, samt med sekudÀrsökning. Sökningen resulterade i nio utvalda artiklar som analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys och manifest ansats. Analys av data resulterade i fyra kategorier: att frÀmja kommunikation och uttryckande av tankar och kÀnslor, att stÀrka klientens synsÀtt och identitet, att förÀndra och bli delaktig i sitt dagliga liv, inledande intervention med klienten.

Utvecklingen av webben har frÄn att vara statisk i sin presentation och förmedling av informationövergÄtt till att vara mycket rikare pÄ funktionalitet och interaktionsmöjligheter. Ajax Àr ett begreppsom relaterar till en samling tekniker som nÀr de anvÀnds i kombination ger möjligheten att skapawebbapplikationer som sett till effektivitet och interaktion kan jÀmföras med lokala applikationer. Igrunden ger Ajax möjlighet till asynkron kommunikation vilket ersÀtter den traditionellawebbmodellens synkrona beteende. Detta leder till webbapplikationer kan inta en nyinteraktionsform dÀr innehÄll inte behöver laddas i form av hela sidor. Webbutvecklare stÀllsdÀrmed inför en rad problem nÀr dessa webbapplikationer skall skapas i jÀmförelse med dentraditionella webbutvecklingen och syftet med denna uppsats Àr sÄledes att kartlÀgga problem ochproblemomrÄden som finns vid webbutveckling med Ajax.

Det hÀr arbetet handlar om synen pÄ gymnasiesÀrskoleeleven. Det övergripande syftet med arbetet Àr att studera synen pÄ gymnasiesÀrskoleeleven i tvÄ lÀroplaner, dÀr Àven synen pÄ bedömning av gymnasiesÀrskoleeleven Àr intressant. I en inledande bakgrund beskrivs styrdokument inom gymnasiesÀrskolan, lÀroplansteori samt bedömning. FortsÀttningsvis presenteras den diskursanalytiska metoden frÄn Foucaults, Faircloughs, Laclau och Mouffes perspektiv och begrepp. I arbetet betonas sprÄkets betydelse i diskursanalysen, hur förskjutningar i sprÄket pÄverkar synen pÄ gymnasiesÀrskoleeleven.I resultatdelen redovisas utdrag frÄn delar av lÀroplanerna, Lpf 94 och Gys13, samt de tvÄ statliga utredningar som ledde till lÀroplanerna.

Syftet med detta arbete var att försöka konceptutveckla en metod för att utvÀrdera och utveckla upplevelseprodukter med utgÄngspunkt i principerna om andra generationens upplevelser och samproduktion. Metoden skulle bygga pÄ en kvantitativ innehÄllsanalys av offentligt publicerade fotografier som gÀster sjÀlva tagit i samband med upplevelsen. Vi ville ocksÄ testa vÄrt koncept pÄ en verklig upplevelseprodukt via en fallstudie.UtifrÄn vÄr första litteraturgenomgÄng ger vi en inledande bakgrund till omrÄdena upplevelseproduktion, turismfotografi och innehÄllsanalys med inriktning fotografi. I resultatdelen av uppsatsen beskriver vi sedan det koncept som vi utvecklat utifrÄn de teorier som vi fann genom en fördjupad litteratursökning. Vi avrapporterar ocksÄ fallstudien som vi genomförde för att pröva konceptet.

Syftet med denna rapport Àr att undersöka hur polisstudenter utvÀrderas och granskas med avseende pÄ lÀmplighet under utbildningen samt pÄvisa hur studenterna ska gÄ till vÀga nÀr nÄgon pÄtrÀffar kurskamrater med olÀmpliga attityder och vÀrderingar. Rapporten tar Àven upp vilka konsekvenser en lÀmplighetsprövning kan innebÀra. Det inledande kapitlet beskriver hur antagningen till polisutbildningen gÄr till samt vad begreppet lÀmplig innebÀr nÀr man pÄbörjar studier vid polisutbildningen. I det teoretiska kapitlet har nÄgra utgÄngspunkter kring lÀmplighet som begrepp samt lÀmplighet vid polisutbildningen valts ut. För att besvara rapportens frÄgestÀllningar, har författarna anvÀnt sig av statistiska redovisningar, tidigare rapporter samt djupintervjuer.

Examensarbetets uppgift Àr att arbeta fram ett exempel pÄ incitament för att motivera hyresgÀster att vara med och investera i energieffektiviseringar. Arbetet innefattar en energikartlÀggning av en fastighet för att kunna visa vilka besparingar som kan göras och vilka investeringskostnader det innebÀr. Den aktuella fastigheten har alla energikostnader inbakad i hyran vilket leder till att hyresgÀsterna inte har incitament till medinvestering. EnergikartlÀggningen innebar en nattvandring för att se vad som anvÀnde energi under natten nÀr verksamheterna stod still, insamlande av timdatafrÄn UmeÄ Energi, inventering av belysning samt anskaffande av information om ventilation och kompressor. Kontakt med olika företag togs för att kunna fÄ fram ungefÀrliga kostnader för effektiviseringarna.