Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur svenska e-handlare bygger strategier för att nÄ den internationella kunden. Författarna finner Àmnet viktigt att studera dÄ det Àr brist pÄ empiriskt forskning kring huruvida e-handlare integrerar strategier för kundbevarandet i deras affÀrsstrategi. Ett huvudproblem och tre delfrÄgor har formulerats, vilket kommer ligga till grund för uppsatsen och dess syfte.De teoretiska referensramar som anvÀnts i studien Àr: strategier för kundbeteende, kundrelationer samt uppfattade risker. Den metodologiska strategin som uppsatsen grundas i Àr en abduktiv forskningsansats tillsammans med en kvalitativ forskningsmetod i form av fallstudie pÄ tre fallföretag: Gents, Skyltmax och Eton. I det empiriska kapitlet redogörs intervjupersonernas svar som sedan jÀmförs med teorin i analysen.Författarna pÄvisar i studiens slutsats att svenska e-handlare har goda kunskaper samt erfarenheter kring Àmnet.

Bakgrund: Konsumtionen  av sötsaker, lÀsk, energidryck och snacks kan vara relaterad till olika slags sjukdomar  pÄ grund av  energi-  och fettmÀngden  samt tillgÄngen till dessa livsmedel.  Kunskap om  konsumtionsmönster  och konsumtionsplatser  för  dessa  livsmedel saknas för gymnasieelever. Syfte: MÄlet med denna studie var att kartlÀgga gymnasieelevers konsumtion av sötsaker, lÀsk, energidryck och snacks. Metod:  En tvÀrsnittsstudie med tio enkÀtfrÄgor om konsumtionsmönster och konsumtionsplatser för  sötsaker, lÀsk, energidryck och snacks genomfördes pÄ 74  gymnasieelever i Ärskurs tvÄ under tvÄ dagar.  Resultat:  I resultaten kom det fram att det vanligaste stÀllet att köpa sötsaker och lÀsk som konsumerades pÄ skoltid var vid elevfiket. Det som konsumerades pÄ fritiden var vanligast köpt i affÀrer. Det framgick ocksÄ signifikanta skillnader i hög- och totalkonsumtionen mellan könen och mellan praktiska och teoretiska program.

Detta arbete syftar till att fÄ förstÄelse för den konflikt som uppstÄtt i samband med planeringen av Nya Slussen. Den syftar ocksÄ till att mer generellt kunna sÀga nÄgot om konflikter i samband med planeringsprocesser. Arbetet börjar med en introduktion till fysisk planering som verksamhetsomrÄde med syftet att sÀtta in den vidare studien i en kontext. Eftersom den senare teoretiska delen förklarar teorier om generella konflikter ansÄg denna del vara nödvÀndig för att fÄ en djupare förstÄelse för resultatet av den senare dokumentstudien. Introduktionen till fysisk planering tar upp information, teorier och begrepp som förklarar fysisk planerings som verksamhetsomrÄde och behandlar Àmnen sÄ som planprocessen, allmÀnna och enskilda intressen, planeringspolitik, aktörerna och deras attityder gentemot varandra och planeringsteori och demokratimodeller. Teoridelen försöker sedan att redogöra för konflikters uppkomst och upptrappning.

Denna studie handlar om eurocentrism i svenska lÀroböcker. Det analyserade verket Àr Epos ? För gymnasieskolan frÄn 2012, som kontrasteras mot de lÀroböcker som den tidigare forskningen analyserat. UtifrÄn en modell konstruerad utifrÄn anti-eurocentriska teoretiker, sÄsom Blaut, Amin och Hobson, undersöker jag huruvida lÀromedlet Àr att betrakta som eurocentristiskt i sin skildring av Mellanösterns, Kinas och Europas historia fram till 1700-talet. Metoden Àr en kvalitativ innehÄllsanalys med lingvistiska och idéanalytiska inslag.

Den hĂ€r uppsatsen handlar om lokaljournalistik i Lindesberg, en ort i norra delen av Örebro lĂ€n. Uppsatsen Ă€r inriktad pĂ„ bevakningen av den kommunala myndigheten för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kunna diskutera de lokala mediernas betydelse för demokratin i Lindesberg. Till grund för uppsatsen ligger en kvantitativ innehĂ„llsanalys av 227 kommunrelaterade artiklar publicerade vecka 6 och vecka 7 i Bergslagsposten Ă„ren 1995 och 2001 samt vecka 6 och vecka 7 i Nerikes Allehanda Ă„ren 2007 och 2013.Det teoretiska avsnittet tar avstamp i fyra olika medieideologier, och landar genom dessa i journalistikens demokratiska uppgifter. De demokratiska uppgifterna Ă€r födda ur ett synsĂ€tt att medierna har en avgörande betydelse för att demokratin ska fungera.Med utgĂ„ngspunkt i det teoretiska avsnittet, och med hĂ€nvisning till tidigare forskning, handlar diskussionen om att antalet kommunrelaterade artiklar har blivit fĂ€rre vilket gör det svĂ„rare att uppfylla de demokratiska uppgifterna. I diskussionen konstateras Ă€ven att det finns en grĂ„zon i att granska makthavare; det Ă€r ofta tjĂ€nstemĂ€nnen som fĂ„r representera kommunen eftersom de har ett stort inflytande, men det Ă€r politikerna som Ă€r de som egentligen Ă€r folkvalda och kan röstas bort.

MervĂ€rdesskatten infördes i Sverige den 1 januari 1969 med lagen (1968:430) om mervĂ€rdeskatt, sĂ„ kallad moms. År 1994, Ă„ret innan Sveriges intrĂ€de i EU, infördes MervĂ€rdesskattelagen (1994:200) som anpassats till EG-rĂ€tt. MervĂ€rdesskatten Ă€r alltid 25 procent om inget annat anges. Kunderna betalar moms till företaget och företagaren betalar in skillnaden mellan utgĂ„ende moms och ingĂ„ende moms till Skatteverket. MĂ„nga företag bedriver blandad verksamhet, det vill sĂ€ga bĂ„de momsfri och momspliktig verksamhet som berĂ€ttigar till avdrags- eller Ă„terbetalningsrĂ€tt av mervĂ€rdesskatten.

Sammanfattning Titel Praktisk tillÀmpning av The Balanced Scorecard ? En fallstudie av EVITA vid ABB Sverige Författare Johan Erlandsson, Malin Sigfridsson, Elisabeth Sjöberg HandledarePer-Hugo SkÀrvad, Robert Wenglén Seminarium Kandidatuppsats, Organisatoriska frontlinjer Nyckelord BSC, The Balanced Scorecard, balanserat styrkort, organisatoriskt förÀndringsarbete, ABB, ABB Sverige, EVITA ProblemdiskussionI en förÀnderlig omvÀrld med hÄrdnande konkurrenssituationer och dynamiska marknader inser mÄnga företag att effektiviteten och rationaliteten inom den interna verksamheten Àr av stor betydelse. Att vidta förÀndringseffektiva ÄtgÀrder kan vara ett sÀtt för organisationer att anpassa sig till nya krav och ansprÄk frÄn omgivningen. I ABB Sverige valde man att 1994 utveckla ett Balanced Scorecard, det sÄ kallade EVITA. VÄr problematik handlar om att identifiera vilka faktorer som Àr utmÀrkande vid en tillÀmpning av the Balanced Scorecard.

Syftet med studien var att undersöka hur mentalskötare inom psykiatriska vÄrden uppfattade bemötandeaspekters betydelse för patienten psykiska hÀlsa, vilka innebörder de lade i begreppet bemötande och vilka faktorer de lyfte fram som hÀlsofrÀmjande i bemötandet samt vilka faktorer som de uppfattade motverkade ett hÀlsofrÀmjande bemötande. Genom analyserade, transkriberade och halvstrukturerade intervjuer stÀllde jag mentalskötares upplevelser av bemötandeaspekter mot litteratur och teoretiska ramar inom omrÄdet bemötande av vuxna psykospatienter inom slutenvÄrden. Jag fann att den teoretiska ramen KASAM som utvecklats av Antonovsky mycket vÀl kunde appliceras pÄ bemötandeaspekter nÀr det gÀllde begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet och en axel med polerna hÀlsa/ohÀlsa i omvÄrdnaden kunde anvÀndas bÄde praktiskt och teoretiskt. Jag fann att informanterna uppfattade att allians med patienten och tvÄngsvÄrd var viktiga bemötandefaktorer och som hÀlsofrÀmjande faktorer identifierades; tid, bemanning, lokaler, grÀnssÀttning, inlevelse, stÀmning och ?svalkande likgiltighet?.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur lÀrare i idrott och hÀlsa dokumenterar elevers prestationer utifrÄn ett didaktiskt perspektiv. Studiens frÄgestÀllningar var vilka metoder och verktyg anvÀnder sig lÀrarna i studien av i för att dokumentera elevers prestationer i undervisningen? Vilka för- och nackdelar finns det enligt lÀrarna i studien med deras eget arbete med dokumentation? Hur planerar lÀrarna i studien undervisningen för att kunna dokumentera eleverna utifrÄn kunskapskraven i lÀroplanen?För att besvara frÄgestÀllningen har vi anvÀnt oss av intervju som metod. Vi har genom anvÀndningen av intervjumetoden kunnat genomföra en kvalitativ analys av studiens empiri. Empirin grundades pÄ sex intervjuinformanters utsagor.Studien har visat att mÄnga olika sorters dokumentation som bÄde innefattar skriftliga, teoretiska uppgifter samt praktiska metoder.

Vi kom i kontakt med Grön Rehabilitering som har sin verksamhet i NÀÀs slottsomrÄdei Lerums kommun. Verksamheten var ett projekt mellan Lerums kommun ochSamordningsförbundet fram till vÄren 2014 med möjlig förlÀngning. Syftet med vÄruppsats var att pÄ uppdrag av Samordningsförbundet och Lerums kommun undersökahur deltagarna har upplevt sin rehabiliteringsprocess. Studien skulle fungera som en delav en utvÀrdering av Grön Rehabilitering. Vidare var syftet ocksÄ att undersöka vad somhade varit av vikt under rehabiliteringsprocessen för deltagarna, samt om de hade fÄttmed sig nÄgra metoder eller verktyg som de fortsatt att anvÀnda.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en bild av hur före detta elever uppfattade och upplevde inkludering/exkludering av funktionsnedsatta elever, speciellt i Àmnet idrott och hÀlsa. Vidare Àr syftet att fÄ reda pÄ de före detta elevernas tolkningar av begreppen funktionshinder, funktionsnedsÀttning samt inkludering/exkludering. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod i form av ostrukturerade intervjuer i fokusgrupper för att genomföra studien. Med hjÀlp av vÄra teoretiska perspektiv, Foucaults maktteori samt stigmatisering, har vi analyserat empirin. De teoretiska perspektiven vi anvÀnde oss av var stigmatisering samt Foucaults maktteori. Resultatet i vÄr studie visade att intervjupersonerna inte upplevde sig sjÀlva som exkluderade.

Det hÀr Àr en systematisk litteraturstudie vars syfte Àr att se vilken betydelse skolors arbete med integration har pÄ elever med utlÀndsk bakgrund. I studien diskuteras det hur olika skolor arbetar med integration och vilka konsekvenser det leder till hos elever med utlÀndsk bakgrund, samt vilka svÄrigheter dessa elever kan stöta pÄ. Denna studie utgÄr frÄn ett interkulturellt förhÄllningssÀtt. Metoden som anvÀnts i denna studie Àr databassökningar för att finna tidigare empiriska studier. Den hÀr studien anvÀnde sig av 17 sökord totalt i fyra olika databaser.

Den hÀr studien syftar till att utveckla kunskap om hur lÀrare ser pÄ begreppet likvÀrdig bedömning vilket Àr intressant eftersom bedömning och likvÀrdighet Àr stÀndigt aktuella Àmnen i skoldebatten. FrÄgestÀllningarna rör sig om vad likvÀrdig bedömning innebÀr för lÀrare och vad som Àr betydelsefullt för den likvÀrdiga bedömningen. Den metod som anvÀnds Àr kvalitativa intervjuer med sex yrkesverksamma lÀrare. Teoretiska utgÄngspunkter Àr sociokulturellt perspektiv (Vygotsky, 1987; SÀljö, 2000; Gipps, 1999) med fokus pÄ likvÀrdighet och alla elevers rÀtt till utveckling dÀr bedömning Àr dynamiska kulturella processer som kan anvÀndas som verktyg för lÀrande (Eggen, 2010). I studiens resultat beskrivs hur lÀrare dels uttrycker att det Àr omöjligt att uppnÄ likvÀrdig bedömning och dels att likvÀrdig bedömning handlar om hur alla elever ska ges möjligheter till lÀrande och utveckling. Slutsatser som dras Àr att likvÀrdig bedömning har olika betydelser beroende pÄ de studerade lÀrarnas kunskapssyn.

Denna studie undersöker framförallt god redovisningssed och rÀttvisande bild samt vilka konsekvenser dessa begrepp fÄr för byggbranschen. Det visar sig att det trots detaljerade regelverk ÀndÄ finns utrymme i lagen för tolkning och subjektiva bedömningar vid entreprenader, varulager och avyttring av fastighet. ArbetsgÄngen inleddes med en teoristudie för att göra en fördjupning och inblick i Àmnet. Olika redovisningsprinciper i tillÀmpliga delar har studerats. Liksom Àven de internationella regelverken Àven om uppsatsen har begrÀnsats till svenska förhÄllanden.

Den hÀr C-uppsatsen Àr en kvalitativ studie om anvÀndandet av feelgood tidningar i vardagen. Studien strÀvar efter att ta del av och förstÄ hur lÀsarna anvÀnder feelgood tidningarna i sin vardag. Studien syftar ocksÄ att undersöka det psykologiska perspektivet bakom valet att lÀsa tidningarna.Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur anvÀnder kvinnorna feelgood tidningen i sin vardag?Hur rumsrent tycker kvinnorna att det Àr att lÀsa de hÀr tidningarna? Vad Àr det som gör feelgood tidningar underhÄllande?Hur kan man tolka kvinnornas anvÀndning av tidningarna ur ett psykologisk perspektiv?Materialet inhÀmtas via en fokusgrupp med fyra kvinnor i Äldrarna 40- 65 Är. Den teoretiska bakgrunden har hÀmtats ur Radway A Janice bok, Reading the romance- women, patriarchy and popular litteratur, Lisbeth Larssons En annan historia och ur boken Oro, av SkÄrderud Finn.Analysen Àr ett samspel mellan fokusgruppens utsaga och den teoretiska delen.