Barn i förskoleÄldern har ett stort behov av rörelse. Förskolan Àr den plats dÀr barn tillbringar stora delar av sin vakna tid. Det kan dÄ anses att stora delar av barnets utveckling vilar pÄ hur lÀrarna strukturerar upp verksamheten i barngruppen. Förskolan har en viktig betydelse för barnets utveckling, men Àven för ett fortsatt livslÄngt lÀrande. LÀroplanen för förskolan (Lpfö 98) beskriver i ett av sina mÄl att förskolan skall strÀva efter att varje barn utvecklar sin motorik.

Detta Àr en narrativ uppsats som bygger pÄ tre sjÀlvbiografier av svenska kvinnor som sjÀlva drabbats av Amyotrofisk lateralskleros (ALS). Den belyser patienters upplevelse av att leva med ALS som Àr en sjukdom som angriper det motoriska nervsystemet. Symtomen Àr fortskridande muskelsvaghet och förlamningar med atrofier som med tiden utvecklas med andningsbesvÀr och infektioner som följd, detta Àr ofta orsaken till att patienterna avlider. Sjuksköterskans roll beskrivs ingÄende och vikten av att kunna bemöta patienterna i deras livsvÀrld och kunna ge en god omvÄrdnad. I analysen sorterades materialet in under fem olika teman som utgör grunden för resultatet, dessa teman Àr: upplevelsen av skuld och skam, nÀr kroppen inte lyder lÀngre, existentiella tankar, omgivningens betydelse och fÄnga dagen.

SAMMANFATTNINGBakgrundHudcancer a?r en av Sveriges vanligaste cancerformer. Omkring 50 000 ma?nniskor insjuknar varje a?r i de tre olika hudcancerformerna basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom. Forskning har konstaterat att hudcancer a?r en av de mest o?kande cancerformerna i Sverige samt att tidig diagnos a?r viktigt fo?r o?verlevnadsmo?jligheterna.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros Àr en neurologisk sjukdom som drabbar kroppens motoriska nervceller och leder till en försvagning av kroppens muskler. I Sverige drabbas Ärligen ca 200 personer av ALS. Sjukdomen Àr obotlig och den drabbade avlider oftast inom tre Är efter sjukdomens debut. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med ALS. Metod: En allmÀn litteraturstudie baserad pÄ 12 vetenskapliga artiklar.

Syftet med denna uppsats har varit att i en litteraturstudie ge en allmÀn beskrivning av Tourettes syndrom och övriga ticstillstÄnd, samt att granska förhÄllandena för barn med TS och tics i skolan och vilka förslag som i litteraturen ges pÄ anpassad skolgÄng för dessa barn. Studien Àr en kunskapsöversikt med följande frÄgestÀllningar: Hur beskrivs Tourettes syndrom och tics i vald litteratur? Vilka problem kan ses hos barn med Tourettes syndrom och tics i skolan enligt vald litteratur? samt Vilka förslag ges i vald litteratur pÄ anpassad skolgÄng eller pedagogiska insatser för barn med Tourettes syndrom eller ticsbesvÀr? Dessa frÄgestÀllningar har utgjort kategorier i struktureringen av materialet via meningskategorisering. Tourettes syndrom Àr en neuropsykiatrisk störning vars bakomliggande orsaker troligtvis Àr Àrftlighet. Syndromet förekommer hos ungefÀr en halv procent av alla skolbarn som dÄ besvÀras av en kombination av motoriska och vokala tics.

Slöjd frÄn Är 1 i grundskolan, Àr det en möjlighet eller en önskedröm? Denna frÄga har legat som grund för vÄr studie som utförts vid tvÄ skolor i VÀsterbotten. Syftet med studien var att genom intervjuer och enkÀter försöka ta reda pÄ lÀrarnas instÀllning till en tidigare start av slöjd. Studien riktar sig till alla lÀrare/pedagoger vid de utvalda skolorna. Vilka Àr argumenten för och emot en tidigare start av slöjd och varför finns inte slöjd som Àmne frÄn Är 1 pÄ alla skolor? Det vi kom fram till var att mÄnga lÀrare var positivt instÀllda till en tidigare start av slöjd men att de bÄde sÄg möjligheter och hinder.

Slöjd frÄn Är 1 i grundskolan, Àr det en möjlighet eller en önskedröm? Denna frÄga har legat som grund för vÄr studie som utförts vid tvÄ skolor i VÀsterbotten. Syftet med studien var att genom intervjuer och enkÀter försöka ta reda pÄ lÀrarnas instÀllning till en tidigare start av slöjd. Studien riktar sig till alla lÀrare/pedagoger vid de utvalda skolorna. Vilka Àr argumenten för och emot en tidigare start av slöjd och varför finns inte slöjd som Àmne frÄn Är 1 pÄ alla skolor? Det vi kom fram till var att mÄnga lÀrare var positivt instÀllda till en tidigare start av slöjd men att de bÄde sÄg möjligheter och hinder.

Dagens lÀrare kommer med största sannolikhet stöta pÄ elever med olika svÄrigheter, blandannat ADHD. FörstÄelse och en ökad kompetens Àr viktigt för att inkludera och anpassaundervisningen för alla. Forskning kring flickor med ADHD Àr enligt Nadeau, Littman ochQuinn (1999) bristfÀllig och pojkar fÄr mer uppmÀrksamhet Àn flickor.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur flickor med ADHD har upplevt skolsituationenoch undervisningen i Idrott och hÀlsa i grundskolan, samt hur de mÄdde i skolan. För attbesvara syftet intervjuades fyra flickor med ADHD i Äldrarna 14- 20. Resultatdelen deladesin i kategorier efter vÄr problemformulering, dÀr flickornas uttalande sammanfattades iunderrubriker.

BakgrundLitteraturen beskriver att utomhuspedagogik ses som ett fördelaktigt komplement till den verksamhet som sker inomhus. Det som upplevs utomhus gÄr inte att Äterskapa inomhus. För att kÀnna trygghet i och fÄ erfarenhet av utemiljön behöver du vistas mycket dÀri. Det behövs ocksÄ kunskap i Àmnet hos pedagogerna, vilket de borde fÄ mer av under sin utbildning. Utemiljön frÀmjar barnens fysiska och sociala utveckling.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur utbildade pedagoger i förskolan resonerar kring sitt förhÄllningssÀtt och arbete med utomhuspedagogik.MetodDenna studie utgÄr frÄn en kvalitativ metod, dÀr redskapet intervju har anvÀnts.

I förskolans uppdrag Lpfö 98 (red, 2010) beskrivs att "barn ska utveckla sin motorik, koordinationsförmÄga och förstÄelse för sin kropp, samt utveckla en förstÄelse för vikten av att vÀrna om sin hÀlsa och sitt vÀlbefinnande". Vi som framtida pedagoger har dÀrmed ett stort ansvar att stimulera barns rörelsebehov. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger ser pÄ barns rörelsebehov.Studien baseras pÄ en fenomenografisk metodansats. Fenomenografin beskriver hur mÀnniskor uppfattar ett fenomen utifrÄn dess erfarenheter och kunskaper. För att fÄ information till vÄr undersökning har vi valt att göra kvalitativa intervjuer med fyra olika pedagoger pÄ fyra olika förskolor.

Amyotrofisk lateralskleros (ALS), Ă€r en neurologisk sjukdom som drabbar Ă„rligen omkring 200 personer i Sverige. Sjukdomen angriper det motoriska nervsystemet dĂ€r nervcellerna gradvis dör och som i sin tur leder till en successiv försvagning av kroppens muskler. LĂ€ngre fram i sjukdomsförloppet blir bĂ„de armar och ben totalt förlamade, dĂ€refter förlorar patienten Ă€ven tal och svĂ€ljförmĂ„gan medan kĂ€nslor och tankar förblir opĂ„verkade. Överlevnadstiden efter att diagnosen har stĂ€llts Ă€r mindre Ă€n fem Ă„r. Grundorsaken till sjukdomen ALS Ă€r Ă€nnu okĂ€nd och det har fortfarande inte hittats nĂ„got botemedel mot denna sjukdom.

Syftet med den hÀr studien syftar till att synliggöra möjliga samband mellan barns umgÀnge med djur och barnets lÀrande i ett sociokulturellt perspektiv. Genom litteraturstudier analyserades vilka faktorer som pÄverkar barns utveckling och lÀrande. Vidare genomfördes en enkÀtundersökning i 2 klasser i Är 6, vilket visade enskilda elevers kontakt med djur. Detta jÀmfördes med bedömningar av varje elevs lÀrande, gjorda av en lÀrare i teoretiska Àmnen och en lÀrare i sociala och motoriska Àmnen. Resultaten diskuterades utifrÄn teorier om lÀrande, barns umgÀnge med djur samt barns behov att utvecklas psykologiskt, kognitivt och socialt.

Just nu p?g?r studier om nya tekniker inom forensisk verksamhet som ska m?jligg?ra anv?nd ning av DNA f?r att f?ruts?ga fenotypiska egenskaper, s?som ?gon- och h?rf?rg, fr?n biologiskt material som hittats p? brottsplatser. Dessa prediktioner kan vara s?rskilt v?rdefulla i utred ningar d?r traditionell DNA-profilering inte ger tillr?cklig information. I denna rapport har data fr?n R?ttsmedicinalverket anv?nts, best?ende av sex single-nucleotide polymorphisms (SNPs) associerade med ?gonf?rg och 22 SNPs associerade med h?rf?rg, insamlade fr?n 85 individer.

Detta examensarbetebehandlar lekens och rörelsens betydelse för barns utveckling.Syftet med mitt arbete Àr att finna svar pÄ vilken betydelse rörelse och lek har för barns totala utveckling samt vilka behov och möjligheter elever har till rörelse och lek i skolan. Med total utveckling avser jag motorisk- social- och emotionell utveckling samt utvecklingen av ett barns sjÀlvuppfattning. Arbetet bestÄr av en litteraturstudie, en intervjudel och en observationsdel. I litteraturdelen har jag forskat om betydelsen av rörelse och lek, genom mina intervjuer och observationer har jag sökt svar pÄ elevernas generella behov av rörelse och lek samt deras möjligheter till det i skolan.Mitt resultat visar att all form av rörelse stimulerar motorisk utveckling, en god motorisk utveckling medverkar i sin tur till goda förutsÀttningar gÀllande utvecklingen av det egna jaget samt den sociala rollen. Dessa faktorer stimuleras ytterligare via lek.

Examensarbetets syfte var att belysa förskollÀrares anvÀndning samt motiv för val av sÄnger i sin undervisning ur ett pragmatiskt perspektiv. UtifrÄn syftet tog vi reda pÄ vilka typer av sÄnger förskollÀrare valde att sjunga i sin undervisning samt motiven bakom valet. Vi undersökte Àven vilka Àmnen och arbetssÀtt förskollÀrarna valde att integrera sÄngen i. Teoretisk utgÄngspunkt var pragmatismen dÀr handlingarnas vÀrde styrs av konsekvensen hos den utförda handlingen. Deweys Learning by doing Àr ett uttryck som de flesta har hört och som Àr ett tydligt exempel pÄ pragmatismens mening.