Detta examensarbete beskriver betydelsen av rörelse för barn med koncentrations- och inlÀrningssvÄrigheter. Ericsson (2003) syftar pÄ att pedagogisk forskning kring motorikens problemomrÄde ligger pÄ ett övergripande plan dÀr man anvÀnder sig av rörelse för att ge barn möjligheter till utveckling inom motorik, psykisk och fysisk utveckling samt kroppskunskap. Med detta arbete vill jag visa att rörelse kan ha en bredare betydelse. Ericsson (2003) menar ocksÄ att tidigare forskning visar att mÄnga barn som har koncentrations- och inlÀrningssvÄrigheter Àven har problem med motorik. Genom att presentera tidigare forskning och annan facklitteratur visas vikten av rörelse och möjligheten för pedagoger i förskolan att utnyttja rörelse och motorisk trÀning för att underlÀtta barns koncentrations- och inlÀrningsförmÄga.

VÄrt syfte med examensarbetet har varit att ta reda pÄ hur förskolelÀrare pÄ förskolor utan utomhusprofil resonerar kring anvÀndandet av utomhusmiljön. Vi har ocksÄ haft som avsikt att ta reda pÄ vilket huvudsakligt perspektiv samt vilket huvudsakligt argument utifrÄn plats-, miljö-, kropps-, motorik/hÀlso- och lekperspektiv förskolelÀrarna har pÄ lÀrande genom utomhusvistelsen. VÄrt val av undersökning grundar sig i vÄrt gemensamma intresse för utomhuspedagogik som vi skaffat oss genom utbildning pÄ Malmö högskola. För att fÄ svar pÄ hur förskolelÀrare resonerar har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer dÀr 11 förskolelÀrare frÄn sex olika förskolor i samma stadsdel medverkat. I vÄr litteraturgenomgÄng har vi valt att utgÄ ifrÄn delar av Deweys och Vygotskijs teorier.

I det ha?r arbetet fo?rdjupar jag mig i fo?rsta satsen av Nino Rotas trombonkonsert. Nino Rota var en italiensk komposito?r som var mest ka?nd fo?r sin filmmusik, och da? sa?rskilt musiken till Gudfadern I och Gudfadern II, men har a?ven skrivit en stor ma?ngd konsertmusik. Hans filmvana avspeglar sig a?ven pa? hans konsertmusik.

Sammanfattning SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare i Äk 1-6 upplever dans i Àmnet idrott och hÀlsa och varför dansundervisning ska bedrivas i skolan samt hur eleverna utvecklas genom dans ur ett ramfaktorteoretiskt perspektiv.? Hur upplever lÀrare dans i skolan?? Varför anser lÀrarna att eleverna ska undervisas i dans?? Vad tycker lÀrarna att dansen utvecklar hos barn? MetodStudien bygger pÄ en halvstrukturerad intervjumetod. I undersökningen har jag vÀnt mig till idrottslÀrare som undervisar pÄ lÄg- och mellanstadiet. TvÄ kvinnor och tre mÀn har intervjuats. Alla intervjuer har spelats in och dÀrefter transkriberats. ResultatDe flesta av lÀrare upplever dans som nÄgot positivt och roligt i undervisningen.

SyfteSyftet med studien Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur, fysisk aktivitet, skattad motorisk kompetens och skattad hÀlsorelaterad livskvalitet förhÄller sig till varandra hos barn i skolÄr 2 i Storstockholm. Vidare syftar studien till att undersöka huruvida resultaten skiljer sig mellan flickor och pojkar.MetodDen fysiska aktiviteten (FA) mÀttes med en accelerometer pÄ barn i skolÄr 2 (n = 131) i Storstockholm. Den skattade motoriska kompetensen mÀttes med hjÀlp av enkÀtverktyget Prick- och Rutbarn och den skattade hÀlsorelaterade livskvaliteten (HRQOL) mÀttes med hjÀlp av PedsQL. Korrelation, enkel regressionsanalys och variansanalyser anvÀndes för att analysera data i SPSS 17.0. SignifikansnivÄn sattes till p<0,05.ResultatStudien visar pÄ statistiskt signifikanta positiva korrelationer mellan FA och skattad HRQOL samt mellan skattad motorisk kompetens och skattad HRQOL.

SammanfattningDen hÀr studiens syfte var att studera lek och kommunikation hos en barngrupp i tvÄ olika typer av utomhusmiljöer. Platsens betydelse har lyfts fram genom att samma barngrupp studerats i tvÄ olika miljöer, parklek respektive skogsmiljö. Resultatet visade dessa platsers pÄverkan pÄ just denna barngrupps lekar. Miljöerna var kÀnda och trygga för barngruppen och gruppen var van att vistas utomhus cirka 4 ? 5 timmar varje dag, alla veckans dagar.FrÄgestÀllningarna behandlade frÄgor om hur barngruppen lekte och kommunicerade i byggd parkleks- respektive naturlig skogsmiljö.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka feedback och dess inverkan pÄ elevers lÀrande och utveckling.Hur pÄverkas elevernas lÀrande av feedback?Hur varierar den motoriska utvecklingen beroende pÄ vilken av följande tre Äterkopplingar som eleven fÄr: positiv-, konstruktiv- och videofeedback?Finns det nÄgon skillnad mellan könen?MetodStudien hade en kvantitativ ansats samt en positivistisk syn. Direkt observation anvÀndes i denna studie. Ett bestÀmt moment observerades och statistik fördes ner. Elevernas frivolter observerades och antalet lyckade samt misslyckade försök fördes ner i statistiken.

Rapporter frÄn bland annat skolverket visar att barn i dagens samhÀlle blir allt mer överviktiga och orörliga och skolverket har i en proposition tydliggjort skolans ansvar i detta samhÀllsproblem. Eftersom barnen Àr en stor del av dagen i skolan ska skolan erbjuda fysisk aktivitet till alla elever inom ramen för hela skoldagen. Skolverket lyfter Àven fram sambandet mellan hÀlsa och inlÀrning. Med anledning av detta egna intresse och dessa rapporter fann vi det intressant att undersöka pedagogernas uppfattning om motorisk trÀning och syftet med detta Àr att erhÄlla och delge en ökad kunskap och förstÄelse för ett antal pedagogers uppfattningar om motorisk trÀning. För att uppnÄ detta syfte har djupintervjuer gjorts i enlighet med den kvalitativa undersökningsmetoden.

Bakgrund: Sjuksk?terskans ansvar i slutenv?rdspsykiatrin innefattar att st?dja patienter till h?lsofr?mjande f?r?ndringar, f?r att g?ra detta kan en patient i vissa fall beh?va v?rdas enligt lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT). Tv?ngsv?rd kan ibland inneb?ra tv?ngs?tg?rder, d?r sjuksk?terskan utf?r ?tg?rderna och samtidigt str?var efter att arbeta personcentrerat. Sjuksk?terskan ska enligt kompetensbeskrivningen v?rna om patienters autonomi och delaktighet, och enligt etiska principer ska sjuksk?terskan f?ra kontinuerliga etiska resonemang. Tidigare forskning visar att sjuksk?terskor upplever etiska dilemman och sv?righeter i att arbeta med tv?ngs?tg?rder. Syfte: Syftet med studien ?r att utforska sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter p? en psykiatrisk slutenv?rdsavdelning under tv?ng. Metod: En strukturerad informationss?kning d?r ?tta litteraturstudier med kvalitativ ansats hittades och analyserades utifr?n Fribergs fyra steg kring att g?ra en litteratur?versikt.

Studien belyser utifrÄn ett designteoretiskt perspektiv hur nÄgra gymnasieelever designar sin förstÄelse för ett kunskapsomrÄde genom att analysera elevernas multimodala presentationer i ett kursmoment. I studien stÀlls frÄgor om hur eleverna vÀljer teckenresurser för sin kommunikation om ett kunskapsomrÄde, hur de förbereder och designar sin kommunikation och hur de gestaltar kunskapsomrÄdet med olika representationer i sina multimodala presentationer. För att fÄ svar pÄ forskningsfrÄgorna har presentationer filmats och elever intervjuats. Studien visar att eleverna vÀljer sprÄkliga teckenresurser och medier de Àr vana vid att anvÀnda i skolan. Eleverna visar ocksÄ en osÀkerhet i hur lÀrandet fungerar och drar inte sÀrskilt stor nytta av samspelet och kommunikationen i grupparbeten..

I den svenska skollagen inf?rdes 2010 skrivningar om att f?rskolans utbildning, som en del av skolv?sendet, ska vila p? vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet (SFS 2010:800, kap 1, 5 ?). F?r att till?mpa lagen har f?rskoll?rare beh?vt konstruera uppfattningar om vad begreppen inneb?r d? de inte st?r definierade i skollagen som ?r en ramlag. Denna studie syftar till att unders?ka fr?gest?llningarna som handlar om hur f?rskoll?rare uppfattar inneb?rden av begreppen vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet i f?rskolan samt m?jligheter och sv?righeter med att till?mpa begreppen i praktiken.

Fransson, Pernilla & FÀldt, Charlotta (2011) Pedagogers tankar om utomhuspedagogik Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Huvudsyftet med vÄrt examensarbete Àr att ta reda pÄ hur och om utomhuspedagogiken anvÀnds ur ett pedagogiskt syfte, i förskolan. Vi vill bidra med ökade kunskaper om utomhuspedagogiken och ge en bild av hur den anvÀnds i daglig verksamhet. Detta har vi tagit reda pÄ genom intervjuer med förskollÀrare. VÄrt arbete har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar Hur utnyttjar pedagogerna pÄ förskolan utemiljön, för barns lÀrande? Hur arbetar pedagogerna pÄ förskolan med utomhuspedagogik för barns sociala utveckling? Hur tar pedagogerna tillvara pÄ barnens nyfikenhet i utemiljön? Studiens centrala begrepp Àr: kunskap, sociala sammanhang, samspel, kommunikation, motorik, rörelse, fysisk aktivitet, miljö, utomhuspedagogik och lÀrande.

Tidigare forskning menar att barn i vÄrt samhÀlle Àr allt mer stillasittande och inte rör pÄ sig i samma utstrÀckning som tidigare. Samtidigt tillbringar mÄnga barn den största delen av sin vakna tid pÄ förskolan, dÀrmed lÀggs ansvaret pÄ förskolorna att tillgodose barn den motoriska stimulans de behöver. Oftast görs detta genom den fria leken ute pÄ gÄrden, och gÄrden bör vara utformad för att bemöta varje barn pÄ dess individuella nivÄ. Studier visar att förskolegÄrdar idag kan vara bristfÀlliga och att de har nedprioriterats de senaste decennierna. Tidigare forskning visar att gÄrdar med stora ytor och mycket vÀxtlighet gynnar barns motoriska utveckling.Föreliggande kvalitativa studie genomfördes genom intervjuer med pedagoger frÄn förskoleverksamhet samt miljöobservationer av förskolegÄrdarna.

Syfte och fr?gest?llningar: Syftet med studien var att unders?ka hur personer med egen erfarenhet av indirekt eller direkt sj?lvskadebeteende som engagerar sig inom frivillighetsorganisationer kan anv?nda sina erfarenheter i syfte att hj?lpa andra med liknande erfarenheter. Syftet var ocks? att unders?ka hur ?verg?ngen fr?n att vara hj?lps?kande till att tr?da in i en mer hj?lpande roll har sett ut. Fr?gest?llningarna har fokuserat p? att unders?ka hur intervjupersonerna beskriver och f?rst?r ?verg?ngen fr?n att ha varit hj?lps?kande till att engagera sig och vilka sv?righeter och utmaningar de beskriver i samband med den nya rollen, vilka funktioner de beskriver att engagemanget fyller f?r dem, hur de anv?nder sina erfarenheter f?r att hj?lpa och st?dja andra som g?r igenom liknande sv?righeter samt hur de skapar en hj?lpande roll.

HD har i ett antal domar under 2000-talet och frama?t utvecklat systemet kring fo?retagsrekonstruktion. Ett ledmotiv i fo?rarbetena kring lagen om fo?retagsrekontruktion a?r att skapa neutralitet mellan konkurs och fo?retagsrekonstruktion. Lagstiftaren vill att en ga?ldena?r med betalningssva?righeter ska fa? samma fo?rdelar av att fo?rsa?tta bolaget i fo?retagsrekonskruktion som i konkurs.