Syftet med studien är att undersöka hur lärare som arbetar med att integrera och inkludera elever med autismspektrumdiagnoser uppfattar detta fenomen. Mina frågeställningar behandlar hur skolverksamheter arbetar för att stödja elever med autismspektrumdiagnoser och hur lärare anpassar sin pedagogik till elever i behov av särskilt stöd. Slutligen redovisas vad några lärare anser om att integrera och inkludera elever med autismspektrumstörning i vanlig klass.Studien byggs upp utifrån hur specialpedagog och lärare ska tillgodose elever i behov av särskilt stöd, att specialpedagogiken är en annan typ av pedagogik än vad som är normen. Detta bygger på att elever med autismspektrumstörningar uppvisar svårigheter i lärandet och sociala begränsningar. Som metod har kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer genomförts.Studien byggs upp utifrån hur specialpedagog och lärare ska tillgodose elever i behov av särskilt stöd, att specialpedagogiken är en annan typ av pedagogik än vad som är normen.

Syfte: Syftet med undersökningen var att studera lärares erfarenhet av att arbeta med learning study som modell för undervisning. Avsikten var att försöka förstå om modellen kan bidra till att öka den beredskap som behövs för att möta elevers variation i undervisningen genom att ge lärare redskap för reflektion och förändring. Syftet var också att undersöka om learning study skulle kunna vara ett redskap för specialpedagogens arbete inom ramen för en inkluderande pedagogik. Teori/Metod: Undersökningen baseras på intervjuer med fem lärare från två grundskolor,7-9. Inför studiens genomförande gjordes en auskultation i learning study, för att bättre kunna förstå dess upplägg inför intervjuundersökningen.

Barn med koncentrationssvårigheter ses oftast som ett störningsmoment i förskolans vardag där de måste anpassa sig till verksamheten. Förskollärare förstår inte problematiken och barnet får därför inte sina behov tillfredsställda. Forskning visar att dessa barn inte kan rå för att saker händer kring dem och att de ständigt behöver vuxenstöd för att få sin vardag att fungera. Syftet med studien var att undersöka förskollärares strategier för att inkludera barn med koncentrationssvårigheter. Studien har genomförts genom en kvalitativ undersökning där åtta verksamma förskollärare har svarat på frågor med fokus på olika metoder för att inkludera barn med koncentrationssvårigheter och hur miljön påverkar dem.

The purpose of this study is to gain insight of four preschool teacher?s perspectives and reasoning in two different local if they working to counteract exclusion. The questions this study assumes are: How does the teachers in preschool reason about how they working against exclusion of children with diagnosis in the free game, if there are? How does the teachers reasoning about their methods and personal strategies they uses to include children with diagnosis in the free game, if they are excluded? How does the teachers reasoning about the diagnosis effect of these children?s social interaction with other children if the diagnosis became their identity? The method in this study to collect material about the teacher´s perspective on the subject is semi-structured interviews. The collected material has been analyzed and interpreted from a socio-cultural perspective.

Följande studie undersöker hur grundskolan bemöter elever med diagnosen Autism Spectrum Disorder (ASD). Här visas det vilka möjligheter det kan finnas för barnet med autism att bli rumsligt inkluderade i skolans verksamhet. Perspektivet är utifrån sju pedagogers erfarenheter och synsätt på Inkluderingen av elever med autism. Två av pedagogerna har elever med autism inkluderade i klasserna medan pedagogerna i två andra verksamheter arbetar utifrån särskilda undervisningsgrupper som är knutna till skolan. Undersökningen fokuserar på pedagogernas erfarenheter av och synsätt på två olika typer av Inkludering, pedagogisk respektive social Inkludering.

Syftet med följande arbete har varit att vi velat undersöka vilka anpassningar i ett klassrum som krävs för att göra undervisningen tillgänglig för barn med autismspektrumstörning i grundskolans lägre årskurser, utifrån synsättet att alla i skolan ska känna delaktighet och gemenskap i en inkluderande miljö. Vilka individuella anpassningar behövs kring eleven med autismspektrumstörning för att öka lärande och delaktighet? Vilka anpassningar behövs i klassrummet i den fysiska miljön för att den ska vara hanterbar och begriplig för barn med autismspektrumstörning? Vilka anpassningar behövs kring samspelet mellan eleverna för att öka förståelsen för problematiken att ha en autismspektrumstörning? Hur ser stödet ut på organisationsnivå? Vilken samverkan behövs med personer utanför skolan för att öka elevens med autismspektrumstörning, lärande och delaktighet i skolan? Med hjälp av intervjuer, med kvalitativ ansats har vi försökt få svar på våra frågor av pedagoger i olika verksamheter och yrkesroller. Litteraturdelen i vårt arbete ger en översikt av tidigare forskning när det gäller definition av autismspektrumstörning, förutsättningar och konsekvenser i ett lärandeperspektiv samt anpassningar för att göra utbildningen tillgänglig. Vi har också tagit ett specialpedagogiskt perspektiv på förhållandet mellan elev-skola samt specialpedagogens roll i detta.

Denna studie unders?ker hur generativ AI (GAI) anv?nds inom HR i svenska organisationer med s?rskilt fokus p? kompetensutveckling (upskilling) och livsl?ngt l?rande. Genom kvalitativa intervjuer med fem HR-personal unders?ks hur GAI uppfattas och implementeras i olika organisatoriska sammanhang. Resultaten visar att GAI betraktas som ett effektivt verktyg f?r att st?dja livsl?ngt l?rande och f?rb?ttra HR:s strategiska roll.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka typer av svårigheter/problem som pedagoger på olika förskolor avser när de talar om barn i behov av stöd. Syftet har också varit att undersöka hur förskolan arbetar för att inkludera barn i behov av stöd i barngruppen och hur Inkluderingen fungerar. Kvalitativ studie har genomförts och den data som samlats in har varit kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att de barn som är i behov av stöd uppfattas olika av pedagogerna. En av pedagogerna menade att barn med eller i behov av diagnoser är barn i behov av stöd.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur idrottslärare på högstadiet definierar ordet inklusion och hur idrottslärarna inkluderar elever med rörelsehinder i den vanliga idrottsundervisningen. För att lyfta fram elevens röst, så var även syftet med denna undersökning att ta reda på hur det är att vara med på idrottsundervisningen, sett från en rörelsehindrad elevs perspektiv.  Fyra idrottslärare och en elev som sitter i rullstol har genom kvalitativa intervjuer visat att lärarna anser att Inkludering är någonting centralt och viktigt i dagens idrottsundervisning. Idrottslärarna i studien hade liknande definitioner av inklusion och menade att det är viktigt att hela tiden kunna anpassa undervisningen så att eleverna kan utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Lärarna gav som exempel att under till exempel orienteringsmomentet så fick eleven orientera på en stadsbana där underlaget var mer anpassat för rullstol. Eleven i undersökningen beskrev att denne aldrig känt sig utanför på idrottslektionen och förklarade vikten av att ha en bra dialog tillsammans med sin idrottslärare. Alla idrottslärare som deltog i studien var medvetna om vilka anpassningar som behövdes göra när en rörelsehindrad elev fanns med på idrottslektionerna.

I denna uppsats behandlar vi ämnet idrott och hälsa ur ett specialpedagogiskt perspektiv med fokus på rörelsehinder. Idrottsämnet kan för rörelsehindrade elever vara problematiskt eftersom kroppen och dess rörelser har en central roll i undervisningen. Däremot finns det en ambition att alla elever ska vara inkluderade och det är skolans uppgift att skapa pedagogiska miljöer där alla kan delta utifrån sina egna förutsättningar.Syftet med vår studie är att undersöka fyra idrottslärares uppfattningar om Inkludering av rörelsehindrade elever i idrottsundervisningen. För att ta reda på detta utgick vi från en kvalitativ forskningsansats med halvstrukturerade intervjuer som metod. Vi genomförde fyra intervjuer med idrottslärare som har olika erfarenhet av rörelsehinder.

Syftet med denna studie är att undersöka om lärare ser sig ha det stöd och de resurser som krävs för att åstadkomma en inkluderande skola.Vi vill även undersöka synen på Inkludering.För att möta elevers olikheter i en skola för alla krävs att lärare skapar goda relationer till elever och föräldrar. Läraren måste även ha goda kunskaper om arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Det är också viktigt att resurser tillsätts. Våra frågeställningar har varit vilket stöd lärarna får i sitt Inkluderingsarbete, vilka insatser som görs och vilka som skulle vara önskvärda. Ytterligare en frågeställning har varit vad skolpersonal har för syn på Inkludering.  Klassläraren och dennes arbete med elever i behov av särskilt stöd står i fokus för vår studie.Undersökningen genomfördes genom intervjuer. Vi har intervjuat fyra klasslärare, två skolledare, en specialpedagog och en speciallärare på tre grundskolor i Stor-Stockholm.

Mot bakgrund av globaliseringen, vårt mångkulturella samhälle och den visuella kulturen som kommit att spela allt större roll i våra vardagliga liv synliggör studien vikten av att utveckla interkulturella metoder för lärande inom det bildpedagogiska fältet. Sverige ligger efter länder som Storbritannien, USA och Canada där forskning och utveckling inom bildämnen med mångkultur, mångfald och identitet i fokus pågått under längre tid. Då den forskning på området som finns i Sverige mestadels behandlar interkulturell pedagogik i allmänhet undersöker studien hur interkulturell pedagogik kan appliceras specifikt på bildämnet.Utifrån en fältstudie i två mångkulturella skolor undersöks på vilka sätt ett interkulturellt perspektiv kan användas i bildundervisning och hur man kan skapa inkluderande bildundervisning genom interkulturell pedagogik. Fältstudien bearbetas och diskuteras utifrån teorier om interkulturell pedagogik, kritisk pedagogik, visuell kultur och identitetsskapande. Resultatet av undersökningen ger flera exempel på interkulturell och inkluderande bildundervisning, som man skulle kunna arbeta vidare med.Studien visar både likheter och skillnader mellan de två skolorna men illustrerar framförallt hur mångkulturalitet kan vara olika.

Syfte med denna studie är att belysa förskollärares erfarenhe ter av att arbeta inkluderande i verksamheten och även begreppen Inkludering och exkludering och hur de kan förstås i en förskola. I studien undersöks det även hur förskollärare resonerar kring möjligheter och hinder i en inkluderande verksamhet. Studien utgörs av en kvalitativ undersökning genom fem intervjuer där samtliga pedagoger har utbildning som förskollärare.Resultatet visar att alla avdelningar på förskolorna har barn som har olika förutsättningar och olika behov som behöver tillgodoses. Informanterna arbetar i grunden på samma sätt men de anpassar verksamheten efter barnen och vilka behov de har för att de ska utvecklas på bästa sätt som självständiga individer. Resultatet delger även informationen om hur betydelsefullt det är att låta barnen vara delaktiga, att arbeta med Inkludering kontinuerligt i verksamheten och därmed även följa upp verksamheten och även se till varje barns olikheter, förutsättningar och möjligheter.

Syftet med studien är att skapa en fördjupad insyn i pedagogers upplevelser av huruvida och på vilka sätt pedagoger i förskolan arbetar med språket som verktyg för Inkludering i en förskola för alla barn. Vi har fokuserat på att synliggöra faktorer som påverkar barns språkutveckling, hur pedagoger arbetar för att främja och stärka barns språkutveckling samt hur pedagogers visioner ser ut gällande alla barns rätt att utveckla sitt språk. Den metod som använts i studien är kvalitativa intervjustudier med verksamma pedagoger på olika förskolor. Resultatet visar på betydelsen av att ha mindre antal barn i barngrupp för att kunna arbeta på ett positivt sätt samt vikten av att skapa trygghet i syfte att se och gynna alla barns språkutveckling. Studien belyser möjligheter samt dilemman gällande hur en Inkludering kan genomföras med hjälp av språket som verktyg.

Syfte med denna studie är att belysa förskollärares erfarenhe ter av att arbeta inkluderande i verksamheten och även begreppen Inkludering och exkludering och hur de kan förstås i en förskola. I studien undersöks det även hur förskollärare resonerar kring möjligheter och hinder i en inkluderande verksamhet. Studien utgörs av en kvalitativ undersökning genom fem intervjuer där samtliga pedagoger har utbildning som förskollärare.Resultatet visar att alla avdelningar på förskolorna har barn som har olika förutsättningar och olika behov som behöver tillgodoses. Informanterna arbetar i grunden på samma sätt men de anpassar verksamheten efter barnen och vilka behov de har för att de ska utvecklas på bästa sätt som självständiga individer. Resultatet delger även informationen om hur betydelsefullt det är att låta barnen vara delaktiga, att arbeta med Inkludering kontinuerligt i verksamheten och därmed även följa upp verksamheten och även se till varje barns olikheter, förutsättningar och möjligheter.