Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare uttrycker sina funderingar och tankar kring hur barngruppers sammansättning i förskolan påverkar barn i behov av särskilt stöd. Studien bygger på kvalitativ metod och består av fyra intervjuer med verksamma förskollärare. Materialet analyseras utifrån ett specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv. Centrala begrepp i analysen är Inkludering och den proximala utvecklingszonen, vilka understryker förskolans uppdrag att erbjuda goda lärandemiljöer för alla barn oavsett förut-sättningar. Studiens resultat visar att förskollärarna anser att barn i behov av särskilt stöd påverkas negativt av barngruppernas sammansättning.

I nedanstående arbete diskuteras didaktiska utmaningar och metoder vid undervisning i svenska av elever med autismspektrumproblematik i grundskolans årskurs 9. Med utgångspunkt i tillgänglig litteratur i ämnet belyses olika aspekter: styrdokument/lagar, utmaningar, avvägningar och metoder, utifrån följande frågeställningar: Hur kan en svensklärare i grundskolans årskurs 9 arbeta didaktiskt med elever med autismspektrum- problematik? Hur kan dessa elever inkluderas i den gemensamma undervisningen? Vilka anpassningar kan göras? Vilka är behoven och hur kan de mötas? Metoden som används är en systematisk litteraturstudie. Studien tar avstamp i förändringarna av skollagen i Lgr11. Dessa innebar att elever med högfungerande autismspektrumproblematik många gånger kom att skrivas in i grundskolan, istället för som ofta tidigare i grundsärskolan.

ProblemNär elever med Aspergers syndrom ska inkluderas i ordinarie klass ställs lärarna inför vissa svårigheter. Dessa elever behöver individuellt utformade anpassningar och ofta saknar läraren kunskapen för att kunna genomföra detta. Anpassningarna blir istället generella och inte utifrån elevens specifika behov. SyfteSyftet med den här undersökningen är att studera hur man förberett sig på en skola för att ta emot elever med Aspergers syndrom i ordinarie klass. Undersökningen syftar även till att undersöka vilka stödbehov lärarna på skolan upplever att det finns.

Utifrån Normaliseringsprincipen och demokratiska strömningar under andra hälften av 1900-talet påbörjades på skolområdet en integreringsprocess. Begreppet Inkludering introducerades senare för att markera skolans ansvar i frågan. Trots Inkluderingsuppdraget har avskiljande lösningar inom skolan åter blivit vanliga. Studier om rörelsehindrade barns skolvardag visar att det förekommer många exkluderande situationer i skolan, ofta omedvetna och i tron att dessa är bäst för eleven. Dessa situationer är en följd av att skolan inte arbetar på organisationsnivå med Inkluderingsfrågor.Syftet med denna studie har varit att belysa Inkluderingsaspekter i skolan för elever med rörelsehinder.

Sammanfattning Inkluderingsbegreppet har de senaste åren inom skolans värld blivit ett klichéartat uttryck. Alla elever ska inkluderas vilket är klart utskrivet i skolans styrdokument. Men vad menas med Inkludering, är alla elever inkluderade i skolan i dag och hur tolkas och diskuteras begreppet i skolans verksamhet? Syftet med denna rapport är att undersöka hur skolorganisationen kan vara utformad när alla elever är inkluderade samt att undersöka om det finns skillnader i organisationen kring elever i behov av särskilt stöd på skolor i kommuner som når goda respektive dåliga resultat i skolverkets undersökning. En studie har genomförts på en skola som lyckats väl med att inkludera alla elever och nått goda resultat.

UnderdennastudieharmittsyftevaritattsehurenkulturarvsproduktionskullepåverkasubkulturenStraightEdge,urbådepositivochnegativsynvinkel.StraightEdgeärensubkultursomföddesurenmotreaktionpåpunkensdestruktivaideal.DenärendelavHardcore-­?scenen(HC-­?scenen)ochärbaseradpågrundvärderingenomattavstådroger,alkoholochtobakförrestenavlivet.GenomatttauppfrågorombevarandeochförvaltningavsubkulturenhoppadesjagpåattsXe(StraightEdge)skullekunnablibetraktadurettnyttperspektivdärkulturarvsfrågorkundefåståicentrum.Engenomgåendemetodunderstudienharvaritattgenyanamnåtföreteelserinomsubkulturensomannarsharbetraktatssomvardagliga.AttbenämnaspelningarsomritualerochX:etpådeltagarnashändersomsymbolerhargettmigenchanstilldjupareanalysochnyagrepppåsubkulturen.UnderintervjuernamedminainformanterharfråganangåendeInkluderingochexkluderingkommituppochdessatvåbegreppharfåtttastordelavminuppsats.Atthittaenbalansmellanattvarainkluderandeellerexkluderandeverkarvaraettproblemsubkulturentampasmedochminuppsatsharförsöktattbehandladekonsekvensersomkanpåverkasubkulturen,bådepositivaochnegativa.Inkluderingbidrartillenöppensubkultursomkanfåchansenattväxa,medanenexkluderandesubkulturbevararautencitetensomärviktigförattbehålladegrundvärderingarsomsXeäruppbyggdpå.Slutligenharocksåenjämförelsemellansubkulturenochettbefästvärldsarvgjortsförattbreddasynenpåvadettkulturarvkanvara.Därdiskuteraskulturarvsproduktionenskonsekvenserochhursubkulturenkanbådegynnasochhotasavensådanprocess..

Syftet med studien var att undersöka och beskriva pedagogers uppfattning om integrerade funktionshindrade barn i förskolan. Ytterligare ett syfte var att undersöka och beskriva hur pedagoger anser att samspelet kan utvecklas mellan det funktionshindrade barnet och barngruppen, respektive pedagoger. Med hjälp av kvalitativa intervjuer, med fyra pedagoger på två olika förskolor och en specialpedagog, ställde jag halvstrukturerade frågor kring följande områden: Inkludering, samspel, en för barnet anpassad nivå, barnens behov och utveckling av Inkluderingen. Resultatet visar att de funktionshindrade barnen har behov av grupptillhörighet och samspel med barn och vuxna. Hur Inkluderingen och samspelet fungerar, är olika på förskolorna och påverkas av omständigheterna.

Äldreomsorgen är en viktig del av välfärdssystemet och är i fokus för samhällsdebatten. De frågor som är aktuella handlar om vårdkvalitén, tillgång till vård och omsorg, ekonomiska medel samt vård i framtiden med allt det innebär. Arbetsvillkoren inom vården anses vara mer påfrestande än inom andra sektorer av arbetslivet. Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera vad som är viktigt för motivationen och arbetstillfredsställelsen i ett påfrestande arbete med äldre och huruvida de anställda motiveras av dessa faktorer. Utifrån syftet formulerades följande frågeställningar: Hur ser arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse hos anställda inom äldrevården ut? Vilka faktorer har samband med motivation och arbetstillfreds-ställelse hos personal inom äldrevården? Finns det skillnader mellan anställda i privat respektive kommunal regi? För att få en generell bild av arbetsmotivationsfaktorer och arbetstillfredsställelse inom äldrevården valdes som forskningsstrategi med en kvantitativ metod, baserad på en enkätundersökning.

Syftet med denna studie är att undersöka om lärare ser sig ha det stöd och de resurser som krävs för att åstadkomma en inkluderande skola.Vi vill även undersöka synen på Inkludering.För att möta elevers olikheter i en skola för alla krävs att lärare skapar goda relationer till elever och föräldrar. Läraren måste även ha goda kunskaper om arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Det är också viktigt att resurser tillsätts. Våra frågeställningar har varit vilket stöd lärarna får i sitt Inkluderingsarbete, vilka insatser som görs och vilka som skulle vara önskvärda. Ytterligare en frågeställning har varit vad skolpersonal har för syn på Inkludering.  Klassläraren och dennes arbete med elever i behov av särskilt stöd står i fokus för vår studie.Undersökningen genomfördes genom intervjuer. Vi har intervjuat fyra klasslärare, två skolledare, en specialpedagog och en speciallärare på tre grundskolor i Stor-Stockholm.

Syftet med följande arbete är att undersöka hur gymnasieelever påverkas av att delta i den specialpedagogiska studioverksamheten på en större gymnasieskola i en mindre stad med avseende på upplevt resultat, självbild samt känsla av Inkludering eller exkludering. Nio elever på olika program och i olika skolår på den aktuella gymnasieskolan intervjuades om sina upplevelser av att behöva och få stöd av en specialpedagog i den specialpedagogiska studioverksamheten. Elevernas erfarenheter och upplevelser kategoriserades, analyserades och jämfördes för att utröna om och hur de påverkats av att lämna klassen och få stöd i studion. Resultatet visar, att flertalet elever anser sig ha fått bättre kunskaper och klarat kurser bättre med hjälp av specialpedagogernas stöd. Ingen verkar ha fått en försämrad självbild av att lämna klasskamraterna och få undervisning i studion, men flera av eleverna beskriver hur deras självbild istället förbättrats eftersom de blivit sedda och mötts av förståelse och acceptans på ett annat sätt i studion än i det vanliga klassrummet. Ingen av eleverna verkar känna sig exkluderad på grund av att de lämnar klassrummet ibland, men flera av eleverna har känt sig exkluderade i det vanliga klassrummet när läraren inte tar hänsyn till deras behov..

The aim of this study is to examine physical education teachers? and students? views on the thesis and its part in the physical teacher education program at The Swedish School of Sport and Health Sciences.Does the view on the thesis differ between techers/students and the program with its curriculum and other policy documents?What does students/teachers value in a thesis?Does teachers/students have a mutual habitus concerning the thesis in the form of essay writing and how is this expressed?The study is based on a qualitative survey in which the respondents mainly answered open-ended questions with written answers. These answers have been categorized and analyzed with the aims of the study and the previous research in mind. The views on the purpose of the thesis differ, both within the group teachers/students and to a certain degree in relation to policy documents. The value of the thesis differs within the group.

Syftet med studien är att få en bättre inblick och kunskap om hur specialpedagogiken fungerar på två skolor inom en och samma kommun samt hur skolornas specialundervisning i sin tur är utformad och strukturerad utifrån skollagar, läroplaner och lokala styrdokument. Studien börjar med en teoretisk och historiskt forskningsbaserad bakgrund kring specialpedagogik och specialundervisning samt beskriver vidare hur nationella och internationella lagar och styrdokument förhåller sig till detta samt dess värdegrundsaspekt med grund i ?en skola för alla?. På de två skolor som undersökts har vidare fem personliga intervjuer genomförts med två specialpedagoger, en klasslärare samt de båda rektorerna på skolorna. Fokus har legat på att ta del av deras åsikter och upplevelser av specialpedagogik, specialundervisning och Inkludering samt därtill se huruvida klasslärare, specialpedagoger samt rektorer ser lika på specialundervisningens funktion samt hur den bör vara utformad. Resultatet visade att pedagogerna hade en relativt homogen och likvärdig syn på specialundervisningens funktion på de två skolorna och hur den i sin tur bör vara utformad i ?en skola för alla?.

Studien syftar till att undersöka upplevelser av hur situationen för invandrarföräldrar med funktionsnedsatta barn som har personlig assistans ser ut i Sverige. Studien undersöker även hur det svenska hjälpsystemet upplevs genom att belysa aspekter som synen på funktionsnedsättningar, mötet med myndigheter samt konsekvenser av personlig assistans och assistansbolagens roll. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod där intervjuer har gjorts med föräldrar, handläggare och assistansbolagsföreträdare där fokus legat på informanternas upplevelser. Resultatet har genom en intersektionell analys samt begreppen exkludering och Inkludering visat att invandrare kan ha svårare att tillvarata sina medborgerliga rättigheter på grund av bristande kunskap om det svenska hjälpsystemet samt bristande språkkunskaper. Studien visar även att det kan innebära en dubbel utsatthet att vara invandrare i kombination med att ha ett eller flera funktionsnedsatta barn, då det kan förstärka varandra och leda till en än mer komplex situation.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare på högstadiet upplever och tänker om att ha individintegrerade särskoleelever i sin klass på högstadiet. Vilka för- och nackdelar de upplever och hur de anser att stödet ska utformas kring dessa elever. Intentionen var också att skapa förståelse och kunskap utifrån lärarens vardag, vilket skulle kunna bidra till att utveckla ett proaktivt kring individintegrerade särskoleelever.Samspelet med individintegrerade särskoleelever framkallar tankar och funderingar hos lärare hur de i vardagen ska få helheten att fungera för läraren själv och för den individintegrerade eleven. Utifrån hur vårt utbildningssystem är uppbyggt kan det vara centralt att studera hur detta dilemma tar sig i uttryck i skolan, för att försöka förstå verksamhetens olika trångmål och för att kunna möta det. Claes Nilholm (2007) uttrycker att dilemman alltid kommer att finnas i skolan och därför måste studeras för att möjliggöra lösningar.

Denna litteraturstudie har genomförts med syftet att redogöra för hur den svenska grundskolan har arbetat med att inkludera romska barn. Fokus har legat på de problem som funnits, sett ur majoritetssamhällets perspektiv, hur arbetet skett för att komma tillrätta med problemen samt vad detta arbete har gett för resultat. Studien söker vidare svar på hur detta arbete har tagits emot i de romska grupperna.Inledningsvis ges en kort överblick över romernas historia med betoning på Sverige och sedan presenteras studiens resultat som svarar på frågorna:? Vilka problem har det enligt majoritetssamhället funnits i samband med romska barns Inkludering i den svenska grundskolan?? Vilka metoder har förespråkats som lösningar på dessa problem?? Har det gått att se något resultat av metoderna som använts?? Hur beskrivs mottagandet av de olika metoderna i de romska grupperna?Resultatet presenteras kronologiskt uppdelat i tidsperioderna 1930-1956, 195 -1980, 1980-2000 samt Efter år 2000. För varje tidsperiod redovisas resultatet under fyra rubriker som svarar mot de fyra frågorna ovan.