Huvudregeln i svensk rättsordning vad beträffar tjänstepensioner är att de undantas från bodelning vid skilsmässa. När det kommer till fåmansföretagare har dock risken ansetts vara så stor att denne undandrar gemensam äktenskapsförmögenhet till förmån för egen tjänstepension att den i vissa fall bör ingå. Den företagsägda tjänstepensionens inkludering i bodelning kan till viss del motiveras, främst eftersom dess likhet med privatpensionen ibland föranleder att den bör betraktas som en kapitalplacering snarare än framtida försörjningsförmåga. Företagarens bestämmande inflytande utgör den avgörande parametern för tjänstepensionens behandling i dessa fall. Denna ordning innebär emellertid också att en företagare kan nödgas lämna en skifteslikvid motsvarande halva värdet av sin tjänstepension till sin make, utan att kunna realisera själva pensionen.

Problemområde: Som lärare har jag fått erfara både exempel på verksamheter där elever i behov av särskilt stöd i hög grad lyckas överbygga sina svårigheter och verksamheter där de inte i lika hög grad gör det. Vad är det då som avgör? I denna studie undersöks om det kan vara så att skolans bemötande har betydelse för elevens lärande. Syfte och preciserade frågeställningar: Syftet med detta examensarbete är att bidra till förståelsen kring bemötandets betydelse för elever i behov av särskilt stöd. Studiens syfte undersöks genom följande frågeställningar. ? Hur har eleverna i studien upplevt bemötandet av skolan i det särskilda stöd de fått? ? Hur vill eleverna i studien bli bemötta av skolan då de får särskilt stöd? ? Vilken betydelse menar eleverna i studien att bemötandet har för deras lärande? ? På vilket sätt reflekterar eleverna i studien kring bemötandets betydelse för deras lärande? Teoretisk ram: Studien utgår från ett kommunikativt relationellt perspektiv, KoRP.

Denna studie syftar till att unders?ka hur speciall?rare beskriver sitt arbete med estetiska uttryckss?tt i undervisning f?r elever med intellektuell funktionsneds?ttning (IF), samt om och i s? fall hur dessa uttryckss?tt kan st?dja utvecklingen av spr?k, kommunikation, kognition och motoriska f?rm?gor. Vidare syftar studien till att belysa vilka m?jligheter och hinder som speciall?rare uppfattar i detta arbete, samt hur samverkan med annan pedagogisk personal beskrivs.Studien har en kvalitativ ansats och baseras p? intervjuer med speciall?rare. Det empiriska materialet har analyserats med en tematisk analys, med utg?ngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv samt ett biopsykosocialt syns?tt.Resultaten visar att estetiska uttryckss?tt i anpassad skola fungerar som ett viktigt pedagogiskt redskap f?r att fr?mja delaktighet och kommunikativt deltagande, s?rskilt f?r elever med begr?nsad verbal f?rm?ga.

The purpose of this study was to gain deeper knowledge about the special needs of guidance significance as an aid to students based on teachers' views and perceptions.Eight teachers from three different municipalities, active in primary school and middle school have been interviewed since all have participated in and have experience with special needs tutoring. Their responses were compiled and answered the three research questions: What experiences have teachers of special education counseling? How do teachers the guidance they received from a special teacher? What effect has the special educational guidance given for the inclusive education? The result shows that the special educational tutorial helps teachers gain a deeper understanding of students in need of special support and guidance to the mission vary in scope and content. The special educational tutorial that is aimed directly at the teachers seem to have a positive effect on inclusion and a critical/dilemma perspective while the consultative guidance primarily directed towards the adaptation of educational material and allows students to walk out of the classroom to receive special education promotes exclusion and ability grouping and a compensatory perspectives. From a sociocultural perspective pointing results of the study that teachers with special education tutoring experience to students in an inclusive education contribute to each other's learning,creating meaningful for everyone involved..

Denna studie har behandlat lärares syn på inkluderande undervisning i matematik. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex matematiklärare i år 1-6 för att ta reda på hur lärarna anpassar undervisningen efter elevers olika förutsättningar samt vad de ser för hinder och möjligheter med inkluderande undervisning. Resultatet visar att lärarna i studien ser olika på hur man bäst individualiserar undervisningen utifrån elevernas olika förutsättningar.  Fyra av lärarna anser att en organisatorisk differentiering i form av nivågrupperingar eller särskilda undervisningsgrupper skapar större möjligheter att möta elevers olika behov, medan två av lärarna pratar mer om hur elevernas behov kan bli tillfredställda genom pedagogisk differentiering inom klassens ram vilket innebär att klassrumsundervisningen anpassas för att passa samtliga elever. Lärarna lyfter fram faktorer som de anser påverkar deras möjlighet till en inkluderande matematikundervisning. Dessa faktorer är elevernas olika förutsättningar, arbetssätt/arbetsformer, elevgrupperingar, specialundervisning, klassrumsklimat, samverkan, resurser och styrdokument.

7 % of children in preschool have some sort of language disorder. How should preschool teachers best help these children? In a small special group where they can focus on the child´s individual linguistic development or in an ordinary group were the other children can be linguistic models for the child and help his or hers development?The purpose of this paper is to see what preschool teachers, who work with children who has language impairment, says about working with these children in a special group as compared with working with them in an ordinary group together with children without language impairment. What are the advantages and the disadvantages related to the different ways of working? Another focus point is how the children collaborate with each other.

AbstractOur study illustrates how disabled high school students, their assistant and physical education teacher experience inclusion within the physical education. A total of seven interviews have been done to show their experiences. The questions we have chosen are: How do the student, assistant and physical education teacher experience their relationships? How do the student, assistant and physical education teacher experience the physical education? How do the student, assistant and physical education teacher experience inclusion of the student in the physical education?To illustrate their experiences a total of seven interviews have been done. They were carried out at the students schools, in the environment they are familiar to.

This study examines the cultural place and status of video and computer games in the Swedish public library. Using works on popular culture and the theories of Pierre Bourdieu, this study employs quantitative methods, as well as textual analysis, to analyze the results of an online questionnaire with 19 questions focusing on selection criteria, shelf placement, perceived competence, as well as reasoning for having or not having these games in the library. 286 out of the 440 libraries contacted is participating in the study, and the libraries consist exclusively of public libraries in Sweden that are found in the database of the Royal Library.The results of this study show that a larger number of libraries than previously indicated have started to provide electronic games to their patrons. At the same time, patterns in the data and comments suggests that these games in many cases still do not enjoy the same level of cultural recognition as other media. Indicative of this is the way most libraries seem to focus on the medium being exclusively for their young patrons, with seem-ingly very little in the way of investment for adults.

Denna uppsats baseras på en komparativ textanalys av de båda kursplanerna i svenska i Lpo 94 och Lgr 11 med fokus på barn med autism, för att se vilka eventuella förändringar kursplansrevideringen har inneburit för dessa elever. Bland annat jämförs de mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret i Lpo 94 med kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 i Lgr 11. Vidare innehåller uppsatsen kvalitativa intervjuer med tre grundskollärare, två speciallärare samt en specialpedagog för att få deras syn på de eventuella förändringarna i kursplanen i svenska. Intervjuerna behandlar även vilka åtgärder man som lärare kan vidta då en elev inte uppnår kunskapskraven i svenska. Bland annat behandlas åtgärdsprogram och undantagsbestämmelsen i skollagen, den så kallade pysparagrafen.

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar som några förskollärare har kring professionalism i sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd. Studien är kvalitativ och intervjuer genomfördes i fokusgrupper samt individuellt. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i arbete med barn i behov av särskilt stöd var att förskollärarens professionella roll uppfattades utifrån flera kategorier. Dessa kategorier var kunskap, reflektion, barnsyn, inkludering och förhållningssätt. Förskollärarnas uppfattningar om stödet de fick från andra professionella i arbete med barn i behov av särskilt stöd uttrycktes som positivt och väsentligt för att kunna genomföra ett arbete med professionalism.

BakgrundDetta examensarbete undersöker några toddlares tillvägagångssätt in i lek. Litteraturen beskriver hur leken skapar möjligheter för barnen att lära sig förstå sin omvärld. Leken är en arena för att bygga relationer hos barnen. Genom leken utvecklar barnen samspel, respekt och empati, den utvecklar även barnens sinnen och fantasi. Tillträdet till leken varierar beroende på vilket tillvägagångssätt toddlare använder sig av.

Sammanfattning/abstrakt Obeid, Najah (2015). Övergång till och undervisning i kommunikationsskola - En kvalitativ studie om undervisning av elever med grav språkstörning ur ett lärar-, logoped- och inkluderingsperspektiv. Transition to and education in communication school ? A qualitative study on the education of pupils with severe language impairment from a teacher's, speech pathologist's and an inclusion perspective. Syfte Syftet med denna studie är att ur lärares/specialpedagogs och logopeders uppfattningar/perspektiv studera hur elever med grav språkstörning blir överlämnade av språkförskola/skola till en kommunikationsskola. Vidare undersöks även kommunikations-skolans verksamhet och dess beredskap.

Detta examensarbete handlar om klassrumsmiljö, vad pedagogerna tänker kring den och hur stort inflytande eleverna har. Idéen till denna studie kom från en diskussion om elevers behov, inkludering och exkludering samt deras möjlighet till påverkan av klassrummet under sin egen skolgång. Syftet med denna studie är att se hur några klasslärare utformar sina klassrum samt hur stor del eleverna kan och får påverka. Vi kommer även att undersöka de olika pedagogikerna, Reggio Emilia, Waldorf och Vittra, och vilka tankar dessa pedagogiker har kring sin klassrumsmiljö. Vi har genomfört en kvalitativ intervju med mailfrågor och lärarna vi intervjuat kommer från olika delar i Sverige och undervisar på lågstadiet. Resultatet visar på att eleverna inte har så stort inflytande, men att lärarna ändå har en tanke kring utformningen av sitt klassrum. Majoriteten av lärarna har läshörna med soffor eller annan rumsindelning, en del av lärarna kan påverka detta medan i andra fall styr pedagogiken.

Problemområde: Forskning inom specialpedagogik fokuserar i stor utsträckning på hur lärare ska kunna inkludera samtliga elever i undervisningen. Trenden ute på skolor visar dock på att exkludering av elever i behov av särskilt stöd ökar (Berhanu, 2010). Således finns en motsättning mellan teori och praktik. Vidare menas att alla elever ska inkluderas och samtidigt nå samma mål. Jag närmar mig dessa dilemman genom att belysa bedömningen av elevers kunskaper och ställer mig frågan om ett förnyat synsätt kring just bedömning kan ses som ett led i att kunna individualisera undervisningen för att kunna inkludera så många elever som möjligt, samtidigt som målen i kursplanerna än dock står i centrum? Syfte: Mitt syfte med examensarbetet är att nå en djupare förståelse för hur elever i behov av särskilt stöd i matematik, inkluderade i ordinarie klassrumsundervisning, tänker kring och upplever bedömning och olika bedömningsformer.

Sammanfattning Malmö Högskola Skolutveckling och ledarskap Anna Grönberg D-uppsats 39 sidor Handledare: Birgitta Lansheim Examinator: Lotta Andersson Nyckelord: delaktighet, inkludering, integrering, mångfald, samsyn, stödinsatser, variation Inom skolan är vi ofta överens om att vi ska ha en skola för alla, där var och en har rätt till lärande och delaktighet. Däremot finns det olika tolkningar av hur skolan ska utformas för att betraktas som inkluderande. Syftet med denna studie var att undersöka strategier och arbetsformer avsedda att främja delaktigheten hos elever. Den kvalitativa studien genomfördes med hjälp av intervjuer och observationer på två skolor i en kommun där man profilerat sig med ett inkluderande arbetssätt. Två pedagoger och två specialpedagoger intervjuades.