Fokus på denna uppsats är våld i lesbiska relationer och den omgivning som dessa individer möter i sin livssituation. Uppsatsen övergripande syfte är att se om våld i lesbiska relationer uppmärksammas respektive inte uppmärksammas av omgivningen samt vilka skäl omgivningen anger. Uppsatsen som dels bygger på aktionsforskning handlar om att undersökaren och informanten tillsammans försöker att lösa befintliga problem. Denna uppsats handlar därför om att utveckla yrkeskunskaper om våld i lesbiska relationer för att kunna förbättra professionella färdigheter. Undersökningen som har gjorts omsätts till en handlingsplan för att utveckla en förändring inom ämnet våld i lesbiska relationer.

Genom att svara på frågeställningarna om faktorer som påverkar förståelsen av problemlösningsuppgiftersamt om anpassning för andraspråkselever söker studien svar på omproblemlösning kan bidra till att inkludera andraspråkselever i matematikundervisningen. Föratt nå syftet och besvara frågeställningarna har dels en litteraturstudie genomförts, dels enempirisk studie bestående av fokusgruppsintervjuer med lärare.Den svenskspråkliga kompetensens betydelse för matematisk förståelse framhålls i de bådadelstudierna. Textförståelsen är primär för problemlösning och det är vanligt att elever harsvårigheter med detta, därmed behöver textinnehållet tydliggöras. Textuella svårigheter imatematikuppgifter kan exempelvis handla om svårigheter med meningsbyggnader,grammatik, överflödig information, ord och uttryck, samt att vardagsspråket och matematikspråketinnehar skillnader, enligt de båda studierna. Kontextuell förståelse i uppgifterframhålls även viktigt.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen var att undersöka hur elever med funktionsnedsättning ser på sin undervisning i ämnet idrott och hälsa utifrån ett salutogent perspektiv. Vi vill lyfta fram åsikterna hos elever med funktionsnedsättning som har inkluderad undervisning och de som har exkluderad undervisning. Studien utgår från följande tre frågeställningar. Hur uppfattar eleverna undervisningen i idrott och hälsa? Hur kan eleverna påverka undervisningen i idrott och hälsa för att skapa delaktighet? Vad är enligt eleverna meningsfullt med ämnet idrott och hälsa?MetodStudien bestod av 15 kvalitativa intervjuer med 20 elever från tre skolor som går i särskolan och har en funktionsnedsättning.

Nyanlända elever i ordinarie undervisning börjar allt mer bli ett vanligt fenomen i de svenska skolorna. Med hjälp av intervjuer med nyanlända elever och skolpersonal är det övergripande syftet med denna rapport att undersöka hur skolor arbetar med att inkludera nyanlända elever i ordinarie undervisning och hur de inblandade upplever arbetet. Syftet är även att se i vilken utsträckning skolorna tillämpar och strävar efter att leva upp till lagen om ?En skola för alla? (?likvärdig utbildning?). Den tidigare forskningen har klargjort en tydlig bild av de brister som existerar i statens och skolledningens arbete med de nyanlända eleverna och deras förberedelse inför ordinarie undervisning.

Syftet med denna forskningsöversikt är att undersöka var elever med Aspergers syndrom utvecklasbäst när det gäller deras sociala samt kunskapsmässiga färdigheter. För att uppnå detta syfte så harjag utgått ifrån tre centrala frågor som alla är viktiga för att kunna förstå de olika faktorer sompåverkar dessa elevers skolgång. Uppsatsen har utgått ifrån vilka för- och nackdelar som eninkluderad verksamhet för med sig i jämförelse med alternativet, dvs. undervisning i mindrespeciellt anpassade klasser för elever med Aspergers syndrom. Det teoretiska perspektiv som jag haranvänt mig av i denna fråga är det så kallade dilemmaperspektivet, där man hellre lyfter upp enproblematik för diskussion än framhäver ett enskilt svar eller lösning.

I denna studie genomfördes intervjuer med 11 personer med läs- och/eller skrivsvårigheter i syfte att upptäcka hur deltagarnas inställning till studier har förändrats och hur skolans roll i denna process såg ut. Deltagarnas ålder varierade: den yngsta gick på lågstadiet och den äldsta var i 40 års-åldern. De rekryterades med hjälp av annonsering på internet och på anslagstavlor eller genom bekantas bekanta. Undersökningen har en fenomenologisk ansats och undersökte deltagarnas livsvärld med fokus på deras erfarenheter av att leva med läs- och skrivsvårigheter. I fenomenologisk forskning är upplevelsen utgångspunkt för kunskap och alltså står den subjektiva upplevelsen i centrum.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur tränare och sjukgymnaster/naprapater i Stockholmsregionen arbetar med specifik bålträning. Ett sekundärt syfte var att se på historiska förändringar av träningsmetoder.Hur arbetar tränare med specifik bålträning?Hur arbetar sjukgymnaster/naprapater med specifik bålträning?Hur motiverar de sitt val av träningsmetod?Vad säger forskningen om vilka fördelar/nackdelar olika metoder av bålträning har? MetodVi har i vår studie använt oss av intervjuer. En kvalitativ metod för att få en djupgående inblick i hur personliga tränare och sjukgymnaster/naprapater arbetar med bålträning. Vi har intervjuat sex personer, tre från vardera yrkeskategorin.

IntroduktionUtifrån den samhällssyn som råder diskrimineras ofta personer med funktionsnedsättningar genom att betraktas som otillräckliga för att inkluderas i samhället. Inkludering av barn och ungdomar inom idrottsorganisationer ser olika ut. Å ena sidan inkluderas de i idrottsrörelsen genom handikappsidrottsföreningar, å andra sidan inkluderas de i idrottsföreningar som erbjuder dem att vara medlemmar i verksamheten. Genom att inkluderas i idrottsföreningar kan allmänhetens attityd om olika funktionsnedsättningar avdramatiseras. Orter med begränsat deltagarantal kan även försvåra bildandet av speciella handikappidrottsorganisationer.

Skolan är en plats där barn och unga från samhällets alla hörn samlas, pedagogerna i skolan har i uppdrag att fostra dessa till demokratiska medborgare, och förmedla värdegrundens innehåll. Barn och unga som startar på ?minus?, på ett eller annat sätt, kan behöva vissa kompensationer för att skolan skall bli likvärdig. Skolans personal skall verka för att alla på skolan inkluderas och undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov.Syftet med arbetet var att undersöka hur skolorna organiserar sig för att alla elever skall inkluderas i skolan och vilka metoder de använder för att identifiera barn och unga i riskzoner för utanförskap. Vidare vill jag veta vilka insatser som skolan sätter in när de upptäcker att barn eller unga, socialt eller kunskapsrelaterat, är i behov av dem.Arbetet har utförts med en kvalitativ metod, genom att skapa samtal under intervjutillfällena.

Today there are many students with behavioral and developmental disorders in schools. One of these disorders is ADHD. The medical designation ADHD stands for Attention Deficit Hyperactivity Disorder. I have chosen to research how two students with ADHD can be included in a fifth grade classroom.This research paper addresses the issues surrounding the student?s day-to-day life with a focus on the classroom.

Syftet är att genom en litteraturgranskning av vetenskapligt publicerade forskningsartiklarundersöka vad peer-tutoring som en form av kooperativt lärande kan innebära för möjlighetentill social interaktion och lärande när elever med funktionsnedsättning inkluderas i enidrottsundervisningssituation. Många elever med funktionsnedsättning är inte inkluderade iidrottsundervisningen som de skulle önska, detta begränsar deras påverkansmöjlighet till godhälsa genom fysisk aktivitet. Kooperativt lärande och peer-tutoring har visat sig gemöjligheter till ökad social interaktion och lärande. Sökmetod: Tio vetenskapligt publiceradeartiklar granskades och tre återkommande områden kunde skönjas. Dessa var socialinteraktion, lärande hos eleverna och lärarens roll i undervisningssituationen.

SammanfattningVi som gjort denna studie vet inte vad lärarna och skolan gör för att inkludera elever ?i läs och skrivsvårigheter? i ?en skola för alla? inom klassens ram. Vi skall ta reda på vad lärarna i svenska, matematik och engelska samt eleverna ?I läs och skrivsvårigheter? säger att lärarna och skolan gör.Föreliggande studie görs i form av kvalitativa intervjuer av elever ?i läs- och skrivsvårigheter? samt deras lärare i svenska, matematik och engelska. Studien genomförs på två skolor, en friskola och ett kommunalt naturbruksgymnasium.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur idrottslärare inkluderar elever med funktionshinder i sin undervisning utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Jag har även lagt fokus på Aaron Antonovskys begrepp KASAM ? känslan av sammanhang ? för att kunna bredda min förståelse för en idrottslärares tankar kring sin undervisning. Jag vill lyfta fram idrottslärarens röst och känsla i att undervisa olika elever med olika funktionshinder. Studien utgår från frågeställningen;Vilka faktorer möjliggör för en inkluderande undervisning för elever med funktionshinder i ämnet idrott och hälsa? MetodStudien bestod av sex stycken kvalitativa djupintervjuer med idrottslärare som undervisar elever i olika åldrar samt på olika skolor.

Under vår verksamhetsförlagda utbildning på Grundlärarprogrammet har vi kunnat urskilja skillnader i vilket stöd eleverna får med läxarbete i hemmet. Utifrån dessa iakttagelser har vi valt att undersöka hur ofta eleverna uppskattar att deras föräldrar ser till att de avsätter tid för att göra sina läxor och hur det påverkar elevernas prestationer. Mycket av den tidigare forskningen tyder på att läxstöttning är väsentligt för hur eleverna presterar i skolan och att det finns stora könsskillnader i hur ofta eleverna får stöttning och också i hur eleverna presterar i skolan. Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse föräldrars engagemang och tid till läxstöttning har för elevernas prestationer och huruvida det existerar könsskillnader gällande stöttning i hemmet. Vi har frågat oss hur ofta eleverna och föräldrarna skattar att föräldrarna ser till att eleverna avsätter tid för att göra sina hemläxor.

Studien visar att autistiska barn behöver hjälp med att förstå sin värld och bli förstådda därför är pedagogers arbete och förhållningsätt grundläggande. Pedagogerna hade skapat ett trygg och tydlig miljö som var betydande för eleverna, här har varje elev ett eget schema med fasta strukturer och rutiner. En pedagog ska kunna agera, analysera, strukturera, visualisera och framförallt respektera och ha tålamod när man arbetar. Pedagogerna och skolledaren är ense om att skolan är en möte plats för alla samt att varje barn har rätt till att påverka sin undervisning och känna gemenskap i skolan..