Detta är en studie om konflikter mellan barn i förskola och skola. Syftet med studien är att belysa vilka uppfattningar som finns bland lärare och barn om begreppet konflikt. Vilka typer av konflikter uppstår mellan barn och hur hanteras konflikter mellan barnen? I studien har en kvalitativ metod använts där barn samt lärare har intervjuats. Det resultat som framkommit är att konflikter är ett stort och komplext begrepp samt att det inte finns någon entydig definition.

Det område som undersöks i detta examensarbete är pedagogisk anpassning inom idrott och hälsa för elever med ADHD (Attention Dificit Hyperactivity Disorder). Syftet med undersökningen är att genom användning av vetenskapsteoretiska utgångspunkten ?Grundad teori? undersöka vilka metoder, pedagogiska anpassningar, lärare säger att de använder för att få elever med ADHD att lära sig i ämnet idrott och hälsa i dagens skola. Detta empiriska material jämförs sedan med vad forskningen inom området visar, för att på så sätt visa ifall forskningen når ut till verksamma lärare eller inte. För att kunna göra dessa jämförelser, har vi intervjuat åtta lärare i idrott och hälsa från fyra olika rektorsområden i en mellanstor stad i södra Sverige.

Syftet med vår studie är att undersöka och beskriva elevassistentens uppdrag i en Inkluderande skola, d.v.s. i en skola för alla. Vidare syfte är att undersöka om det finns en relation mellan elevassistenten och specialpedagogen och hur den relationen i så fall ser ut. Fokus ligger på elevassistentens uppdrag samt elevassistentens samarbete med specialpedagogen. ? Vad omfattas i elevassistentens uppdrag? ? Hur genomförs uppdraget? ? Vilken relation finns mellan elevassistenten och specialpedagogen? Det teoretiska ramverk som vi utgår ifrån i vår studie är Antonovskys KASAM-teori och systemteori.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur några lärare på en F-9 skola, ser på sin strävan att försöka integrera sina elever med funktionshinder i klassrummet. Vilka möjligheter har lärare att klara av att integrera funktionshindrade elever i klassrummet och undervisa dem i en klassgemenskap? Utgångspunkten för studien har jag tagit i regeringens direktiv för ?en skola för alla?. Jag har använt mig av en kvalitativ metod där jag har intervjuat tre lärare från en och samma skola i Lunds kommun, som alla har barn med funktionshinder i sin klass. Intervjuerna visar att lärarna i studien ser stora möjligheter och hyser en stor vilja att hjälpa sina elever att nå kunskap och känna social samhörighet. Resultatet visar också att lärarna i hög grad ser elevernas skolsvårigheter ur ett individperspektiv, med eleven som bärare av problemen.

Författare: Fredrik Rosdahl Titel: Elevinflytande Nyckelord: Elevinflytande, intervjuer, Lgr-11 Syftet med denna undersökning är att undersöka hur eleverna på en skola upplever elevinflytande. Elevinflytande är något som alltid har intresserat mig, att få möjligheten att påverka ens utbildning och arbets-/lärningsmiljö upplever jag som något väldigt viktigt. Under min egen skolgång var det inte förrän i högstadiet och gymnasiet som elevinflytande togs på allvar av skolan. I denna undersökningen kommer jag undersöka hur elevinflytande ser ut och fungerar på en låg- och mellanstadieskola. Undersökningens syfte är att upplysa hur elever upplever att elevinflytande fungerar på deras skola. Jag har tagit del av olika teorier om elevinflytande och hur man som pedagog kan arbeta med elevinflytande i skolan.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur man kan arbeta med inkludering av barn i behov av särskilt stöd och varför inkludering är viktigt. Arbetet utgår från en rektor och fyra lärares syn på ämnet. Arbetet innehåller även en begreppsgenomgång av de mest relevanta begreppen. Relevant litteratur och tidigare forskning tas också upp. I resultatet framkom att inkludering är en process som sker kontinuerligt. Grunderna för denna process är att de vuxna har kunskap och förståelse för både barnet och dess behov.

Övergången mellan förskola och förskoleklass är något som de flesta barn kommer att få uppleva. Det är förskollärarnas och förskoleklasslärarnas uppdrag att skapa bra samverkansarbete i samband med övergången för att skapa goda förutsättningar för barnens lärande och utveckling. Studiens syfte är att lyfta pedagogers upplevelser kring samverkan mellan förskola och skola. Undersökningens centrala frågeställningar är: Hur samverkar förskolan och skolan i överlämnandet ur ett lärarperspektiv? Hur ser förskollärarna och förskoleklasslärarna på sekretessen vid övergången? Vilka utvecklingsmöjligheter för samverkansarbetet ser lärarna i förskolan och skolan?Studien utformar sig utifrån en kvalitativa metod och det har genomförts intervjuer med verksamma förskollärare och förskoleklasslärare.

Den här rapporten beskriver malmbildande processer och Bergslagens malmgeologi. En beskrivning av malmmikroskopet ges tillsammans med identifikationskriterier för de mineral som påträffats i en mikroskopisk studie som gjorts på fyra stuffer från Dammen nära Dannemora, inkluderande vanliga och påträffade malmtexturer. Två av proverna analyserades med mikrosond..

SammanfattningI have looked into the possibilities for culture workers to integrate music in the schools traditional teaching. Through litterateur and interviews it appears that it is a lot of possibilities, but also obstacles. The greatest obstacle seems to be the lack of money, time and research. The possibilities come with an increased understanding between the occupational groups and a good function of coordination. The creative process and its possibilities in the school surroundings, is something that also is under discussion.Jag har undersökt möjligheterna för kulturarbetare att integrera musiken i skolans traditionella undervisning.

I detta arbete har vi velat undersöka hur pedagoger arbetar och tänker kring krishantering i skola. Finns det krisgrupper och hur uttalat är det på skolorna? Vi har tagit reda på vem som har ansvaret när en krissituation inträffar och hur arbetet är organiserat. Vi har också undersökt vilka olika uttrycksformer det finns att ta hjälp av i bearbetningsfasen. Vårt mål med detta arbete är att öka kunskapen om krisarbetet i skolor. Vi har intervjuat 3 st pedagoger och rektorn på en skola för att försöka få svar på våra frågor.

År 2003 reviderades läroplanen för grund- och gymnasieskolorna genom ett tillägg där det framgår att skolan ska sträva efter att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka uppfattningar elever i årskurs sex har om sin egen fysiska aktivitetsnivå, inom ramen för skoldagen. Vidare undersöks om dessa uppfattningar ger intryck av att uppfylla Riksidrottsförbundets förslag till regeringen om 30 minuters daglig fysisk aktivitet för grundskoleelever, samt vad det har för betydelse för elevernas fysiska aktivitet om de går på en 6-9: skola eller på en F-9: skola.Enkätundersökningen genomfördes under hösten 2005 på fyra olika skolor i södra Sverige. Av 205 tillfrågade besvarades enkäten av 157 elever i årskurs sex. Utifrån resultaten har det framkommit att majoriteten av eleverna, enligt deras egen uppfattning, uppfyller rekommendationerna om 30 minuters daglig fysisk aktivitet.

Abstract Dikmen, V & Ohlson, A (2008). Så talar de om en skola för alla. En diskursanalys med fokus på genus, klass, etnicitet och specialpedagogik Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola Examensarbetet handlar om hur pedagoger och andra aktörer talar om begreppet en skola för alla. Syftet med arbetet är att göra en diskursanalys kring hur det talas om begreppet för att klargöra mönster och skillnader. Vår frågeställning är följande: · Hur talar pedagoger och andra aktörer om en skola för alla? För att besvara frågeställningen, har intervjuer använts samt artiklar har analyserats utifrån en diskursanalytisk metod.

Studien syftar till att undersöka på vilket sätt skola och socialtjänst samverkar kring ungdomar. Studiens syfte är även att kartlägga verksamheternas attityder till och erfarenheter av, att samverka med varandra. Med detta som grund vill vi diskutera och lyfta fram vad som motverkar respektive underlättar de olika organisationernas möjlighet att samverka. Studiens frågeställningar är:1. Vilka samverkansformer finns mellan skola och socialtjänst?2.

In this paper the discourseand social practice of the Swedish culture funding system Skapande Skola hasbeen mapped out and examined. The material for analysis was takenfrom regulating documents, information texts and media texts, and alsofrom four interviews that were conducted. The theoretical foundation is builton theories from Pierre Bourdieu, Michel Foucault and the theoretical frameworkof New Public Management. The survey has resulted in three major points ofinterest. They are presented throughout the text.

Denna uppsats har som syfte att skapa en diskussion kring bedömning av den muntliga språkfärdigheten i en skola för alla. Den övergripande frågan som här söks svar på är på vilket/vilka sätt elevers muntliga prestationer kan bedömas likvärdigt i franskundervisningen. För att denna uppsats syfte skall uppnås har intervjuer med både elever och lärare genomförts. Dessas svar har satts i relation till tidigare forskning samt läroplan, skollag och kursplan för att avslutningsvis diskuteras. Slutligen kan det konstateras att varje lärare har sina metoder och följer efter bästa förmåga styrdokumenten.