?Think of the best for the child? that?s a sentence we been hearing before, but the question is, do we really? Does the child get the opportunities to develop to healthy, safe, creative, mobile,concentrated, invention, curious, harmony child? Preschool outdoors is about time. On a preschool outdoors, gets the child opportunities to shape materials and the place they are on, the environment on preschool outdoors is formable and the children fantasy is big. Nothing is decided on a preschool outdoors ahead and nothing is static, here is the place where the child creates together with the nature and landscape. The landscape has a central part in the child?s play and in the child development and there are often no limits.

Flickor och pojkar socialiseras in i skilda ko?nsroller och till en heterosexuell miljo?. Skolan a?r en plats som ska vila pa? demokratiska och inkluderande va?rderingar. Dock uppvisar forskningsresultat att skolan a?r en arena som tenderar att reproducera ora?ttvisor i samha?llet.

En studie inom det specialpedagogiska området, där åtta unga vuxna från folkhögskolans Allmänna linje berättar om hela sin skolgång och vilka faktorer som påverkat deras studier både positivt och mindre positivt. Studien genomfördes genom halvstrukturerade intervjuer och med ett hermeneutiskt tolkningsperspektiv. I berättelserna framgår betydelsen av lärarens engagemang och betydelsen av att kunna anpassa sig till deltagarens nivå. Att få vara som man vill och bli accepterad, ingå i ett sammanhang var också en viktig framgångsfaktor för studier och som flera hittade just på folkhögskolan. Man kände sig inkluderad på folkhögskolan.

Den här uppsatsen tar sin utgångspunkt i hur turismen kommit att bli ett viktig faktor för fysisk planering och hur den bidrar till att skapa ett landskap som under tre sommarmånader blomstrar för att under resterande delar av året ödelägga landskapet. Syftet blir därmed att undersöka hur den kommunala fysiska planeringen ger strategier för eller emot säsongsanpassade strukturer i landskapet och hur problematiken mellan dessa och de permanenta kan hanteras med fysisk planering. Frågorna som arbetet har svarat på är dels om hur turismen beskrivs och påverkar landskapet och dels om hur kommunal fysisk planering kan hantera säsnongsanpassade strukturer. För att undersöka frågorna har det gjorts en fallstudie över Borgholms kommun på norra Öland. Borgholm har valts eftersom att det är ett typexempel på en mindre kommun som under sommaren mångdubblas i antalet invånare på grund av alla sommargäster.

As the number of inhabitants increases, the cities expand into the former rural landscape. The urbanization causes changes to the functioning of the peri-urban fringe. Land that previously was used for agricultural production is now used for alternative enterprises, as for example horse keeping and recreation. 75 % of all horses (approx. 200 000) are situated in the peri-urban fringe.

Landskapsarkitekturen kommuniceras idag i de flesta fall med hjälp av bilder. Bilden är ett oexakt kommunikationsmedel då den tolkas utifrån personliga erfarenheter. Detta innebär att kommunikationen av landskapsarkitektur är uppbyggd av personliga tolkningar. Uppsatsens syfte är att uppnå en djupare förståelse för hur landskapsarkitekturen påverkas av att använda bilden som medel för kommunikation. Detta uppnås genom att i en litteraturstudie undersöks de konsekvenser som följer då landskapsarkitektur kommuniceras med hjälp av bilder. Litteraturstudien har visat att landskapsarkitekten är verksam i en värld som är uppbyggd av representationer. Ända från det att vi får ett uppdrag till att det är färdigställt så kommunicerar, diskuterar och arbetar vi oss fram med hjälp av representationer. Representationer är att betrakta som tolkningar och utelämnar därmed alltid information, men de hjälper oss också att förstå komplexa sammanhang. Landskapsarkitekturen rymmer subjektiva och objektiva värden, de subjektiva värdena är de vi har svårt att sätta ord på medan de objektiva för oss är lättare att kommunicera.

I och med den nya läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, breddades idrottsämnet och ämnet bytte namn från idrott till idrott och hälsa. Då hälsa är ett komplext och svårdefinierat begrepp var syftet med studien att undersöka tolkningsutrymmet vad gäller hälsa i kursplanen för idrott och hälsa. Studien inkluderade två olika undersökningar varav den ena avsåg en textanalys av samtliga läroplaner för grundskolan med inkluderande kursplaner för idrottsämnet. Detta för att belysa hur hälsosynen och tolkningsutrymmet har utvecklats över tid. Textanalysen kompletterades sedan med intervjuer av fyra behöriga idrottslärare för grundskolan i en kommun för att få inblick i hur yrkesverksamma tolkar hälsa utifrån kursplanen.

Enligt styrdokumenten för grundskolan är det av vikt att alla barn har rätt till den hjälp debehöver inom ramen för sin klass. Att vara inkluderad på sina villkor är en rättighet för allaelever. Då det är rektor som är ansvarig för verksamheten i skolan är det betydelsefullt hurrektor ser på begreppet inkludering när det gäller elevers rätt till specialundervisning.För att få reda på hur några rektorer tänker runt inkludering valde vi att intervjua sju rektorermed hjälp av Grundad Teori som arbetsmetod. Vi valde den metoden då det ger ettförutsättningslöst samtal utifrån en enda fråga: Hur tänker rektorer om möjligheten attförverkliga skolans uppdrag angående inkludering?Efter intervjuerna fann vi indikatorer som kunde kategoriseras i ensamhet, okunskap ochuppgivenhet.

The purpose of our examination was to survey how one preschool works with so called language groups, if the mother tongue is important and if the informants can see any complex of problems in the inclusive/exclusive way of working with language groups in the preschool. The literature review provides for example the three most important areas of mother tongue, which are the emotional, the social and the intellectual (Ladberg, 2000). Further it describes the difference between the conceptions integration and inclusion, when today the concept inclusion is preferred (Tøssebro, 2004). We were inspired by qualitative interviews as our method and from a phenomenographic perspective described the informants? perceptions about the named phenomenon.

Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.

Den här uppsatsen tar sin utgångspunkt i hur turismen kommit att bli ett viktig faktor för fysisk planering och hur den bidrar till att skapa ett landskap som under tre sommarmånader blomstrar för att under resterande delar av året ödelägga landskapet. Syftet blir därmed att undersöka hur den kommunala fysiska planeringen ger strategier för eller emot säsongsanpassade strukturer i landskapet och hur problematiken mellan dessa och de permanenta kan hanteras med fysisk planering. Frågorna som arbetet har svarat på är dels om hur turismen beskrivs och påverkar landskapet och dels om hur kommunal fysisk planering kan hantera säsnongsanpassade strukturer. För att undersöka frågorna har det gjorts en fallstudie över Borgholms kommun på norra Öland. Borgholm har valts eftersom att det är ett typexempel på en mindre kommun som under sommaren mångdubblas i antalet invånare på grund av alla sommargäster.

Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser på kost och hälsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga är dessa frågor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nå syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter ? Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för främjandet av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer från två olika kommuner (Leksand och Gävle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen är att det råder skilda uppfattningar om kost- och hälsofrågorna hos dessa ansvariga för skolan.

Procentprojektet. Ett undervisningsförsök i matematik i skolår 6 med fokus på elever i matematiksvårigheter.Syftet med följande arbete är att studera elevers lärande i matematik med fokus riktat mot elever i behov av särskilt stöd. Undersökningsmetoden är ett undervisningsförsök. Undervisningens ämnesinnehåll är introduktion av begreppet procent i skolår 6. Försöket utgår från matematisk modellering som teori. Först görs en genomgång av faktorer som kan bidra till gynnsamma villkor för elevers lärande.

SyfteFör de flesta barn går det lätt att utveckla skriftspråket och läsningen under det första skolåren men för en del barn kan det vara svårt, och i vissa fall nästan omöjligt, att knäcka koden. Undersökningar visar att de elever som hade läs- och skrivsvårigheter under andra skolåret, fortfarande hade stora problem under det nionde skolåret (Häggström, 2003). Syftet med den här undersökningen har varit att se hur specialpedagoger som arbetar med äldre elever i grundskolan resonerar kring läs- och skrivsvårigheter och följande frågor har varit centrala: Hur definierar specialpedagoger läs- och skrivsvårigheter? Hur arbetar specialpedagoger med att upptäcka, förebygga och åtgärda läs- och skrivsvårigheter? Specialpedagogiska perspektiv och teoretisk ansats I studien har jag använt mig av perspektiv på specialpedagogik av Nilholm (2003), Haug (1998) och Persson (2007) när jag har analyserat mina resultat. Nilholm pratar om det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet och dilemma perspektivet (Nilholm, 2003).

Vi ställer oss frågan hur visionen om en skola för alla ska uppnås med tanke på alla elevers olikheter. Syftet i denna studie är att studera tillfällen då lärarna eventuellt upplever inkludering svårt. Genom att studera lärares uppfattningar och deras tillvägagångssätt i mötet med alla elevers olika förutsättningar och behov och vilka tänkbara svårigheter som kan tillkomma, vill vi framhålla läraryrkets dilemma att möta alla elevers olika förutsättningar. Vi fann i våra delstudier att det finns svårigheter att inkludera alla elever i en sammanhållen undervisning med hänsyn till elevernas olika förutsättningar och behov. En följd av detta var valet att segregera och då med avsikt att skapa bättre förutsättningar för eleven att nå kunskapsmålen.