Syftet med detta examensarbete är att undersöka om det finns någon skillnad gällande människors generella syn på manligt och kvinnligt ledarskap och om det finns någon skillnad i manligt och kvinnligt ledarskap i utövandet. En litteraturstudie inkluderande sex forskningsrapporter inom det berörda ämnet publicerade mellan 1990-2008 har genomförts. Frågeställningarna är: "Finns det någon skillnad gällande människors generella syn på manligt och kvinnligt ledarskap?" och "Finns det någon skillnad i mäns respektive kvinnors faktiska utövande av ledarskap?" Resultaten visar att en ledares kön uppfattades olika av respondenterna i de berörda studierna. En fördom om ledarskap är att det krävs typiskt manliga egenskaper för att bli en bra chef, vilket bekräftades i de inkluderade forskningsrapporterna, genom att ett typiskt manligt utseende hos ledare föredrogs.

Rörelsehinder i undervisningen är ett fenomen som ställer vissa krav på en lärare i Idrott och hälsa, eftersom ämnet har en fysisk prägel. Faktum är att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov, men hur tänker lärarna kring detta?Syftet med examensarbetet är att undersökaidrottslärares åsikter kring undervisning med rörelsehindrade elever i grundskolan. För att få svar på frågeställningar kring detta intervjuades fem lärare med yrkeserfarenhet mellan 3-12 år. Resultatet av deras utsagor tillhandahåller hur de anser att man bör arbeta med rörelsehinder i undervisningen, samt vilka svårigheter och möjligheter de kan se.

Bakgrund Studier har visat att nyblivna m?drar kan uppleva aktivitetsf?rlust, obalans i vardagens aktiviteter samt sv?righeter att prioritera sina egna behov efter att de har f?tt barn. N?r kvinnan blir mamma genomg?r hon en transition. Transition inneb?r att en h?ndelse g?r att livet tar en annan riktning och detta kan p?verka personens aktivitetsutf?rande samt roller och vanor.

I bakgrunden tas betydelsen av en bra vårdrelation upp, liksom transpersoners plats inom dagens vård. Även tidigare forskning presenteras. Syftet är att belysa transpersoners (könskorrigerade och icke könskorrigerade) upplevelser av brister inom vården. För att besvara syftet har en litteraturöversikt utförts enligt Fribergs (2006) modell. Resultatet redovisar att vården idag för denna minoritetsgrupp är bristfällig, med diskriminering och okunskap som ständigt möter transpersoner inom vården, liksom att vården styrs av heteronormativitet.

SELF CONTROL är ett undersökande examensarbete i textildesign. Med en textil hantverksmetod undersöker jag mötet mellan kontroll, tidsåtgång och material. Detta med utgångspunkt i en feministisk diskurs. Jag ser kontroll som något som exkluderar, censurerar och begränsar möjliga uttryck inom textilt hantverk på samma sätt som kvinnokroppen kontrolleras i ett patriarkat. Jag har använt mig utav en performativ och repetitiv metod som aktivt har gått ut på att bryta mot föreställningar om hur hantverket ska utföras.

I uppsatsen argumenteras för en tes om att det svenska samhället bör förändra sin syn på vad en acceptabel motprestation är för att få tillgång till ekonomiskt bistånd; tesen som presenteras menar att samhället bör acceptera andra former av motprestationer än förvärvsarbete och arbetsmarknadsinsatser. Under utredningsdelen argumenteras det för att samhället bör avkräva motprestationer men bör vara mer flexibel i vilka motprestationer som accepteras. Vidare presenteras fyra argument samt invändningar mot dessa argument, dessa är kontextuella-, självrespekts-, perfektions- samt parasitargumenten, mot så kallade workfare. I Sverige exemplifieras workfare av arbetsmarknadsinsatser, för att sedan undersöka vad en villkorslös basinkomst, så kallad medborgarlön, har för implikationer på dessa argument. Avslutningsvis i slutsatsen presenteras att en kombination av krav om motprestation samt en villkorslös biståndsdel måhända vore den bästa för människor som är i behov av samhällets stöd för att dessa inte skall bli stigmatiserade.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur idrottslärare inkluderar elever med funktionshinder i sin undervisning utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Jag har även lagt fokus på Aaron Antonovskys begrepp KASAM ? känslan av sammanhang ? för att kunna bredda min förståelse för en idrottslärares tankar kring sin undervisning. Jag vill lyfta fram idrottslärarens röst och känsla i att undervisa olika elever med olika funktionshinder. Studien utgår från frågeställningen;Vilka faktorer möjliggör för en inkluderande undervisning för elever med funktionshinder i ämnet idrott och hälsa? MetodStudien bestod av sex stycken kvalitativa djupintervjuer med idrottslärare som undervisar elever i olika åldrar samt på olika skolor.

Jag har utfört en studie där jag granskat vilka strategier och lekregler förskollärare använder sig av i verksamheten för att inkludera barn i lek. För att få svar på detta har jag använt mig av tidigare forskning och litteratur som jag anser vara relevant för min undersökning. Den innefattar främst vad lek är och vilka förutsättningar ett barn behöver behärska för att kunna leka samt lekteorier och strategier för att inkludera barn i lek. Metoden jag använt mig av för att besvara mina fråge-ställningar är kvalitativ intervju och jag har intervjuat fem verksamma förskollärare som arbetar med barn i åldern 1-5 år. I resultatet framkom att det är förskollärarnas ansvar att inkludera alla barnen i leken och att det är förskollärarnas deltagande i leken som främjar ett inkluderande.

SELF CONTROL är ett undersökande examensarbete i textildesign. Med en textil hantverksmetod undersöker jag mötet mellan kontroll, tidsåtgång och material. Detta med utgångspunkt i en feministisk diskurs. Jag ser kontroll som något som exkluderar, censurerar och begränsar möjliga uttryck inom textilt hantverk på samma sätt som kvinnokroppen kontrolleras i ett patriarkat. Jag har använt mig utav en performativ och repetitiv metod som aktivt har gått ut på att bryta mot föreställningar om hur hantverket ska utföras.

Bakgrund: I takt med ökat välstånd, inkluderande försämrade kost och levnadsvanor, har diabetes typ II ökat signifikant i flera av världens länder. Därför är det viktigt med upplysning och information kring sjukdomen och vad man kan göra för att förhindra den. Syftet: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur sjuksköterskan kan vara ett stöd till patienter med diabetes typ II så att hon/han bättre kan hantera sin sjukdom. Metod: En litteraturbaserad studie som baserades på tio kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet utkristalliserades i tre teman; ?Regelbundenhet och kontinuitet?, ?Stöd och undervisning? och ?Självständighet? .

Bakgrund: Kirurgi ?r ett omr?de som inneb?r h?g risk f?r olyckor och v?rdskador. I operationssalens h?gteknologiska och utmanade milj? m?ste ett flertal professioner med olika utbildning och ansvarsomr?den samarbeta effektivt. Kommunikationen ?r en av de viktigaste faktorerna f?r ett gott interprofessionellt samarbete.

Procentprojektet. Ett undervisningsförsök i matematik i skolår 6 med fokus på elever i matematiksvårigheter.Syftet med följande arbete är att studera elevers lärande i matematik med fokus riktat mot elever i behov av särskilt stöd. Undersökningsmetoden är ett undervisningsförsök. Undervisningens ämnesinnehåll är introduktion av begreppet procent i skolår 6. Försöket utgår från matematisk modellering som teori. Först görs en genomgång av faktorer som kan bidra till gynnsamma villkor för elevers lärande.

Studiens syfte var att undersöka hur fem biologilärare anser att de utmanar heteronormen i sex- och samlevnadsundervisningen och hur de anser att de försöker inkludera alla elever oavsett sexuell läggning och könstillhörighet. Undersökningen genomfördes genom semi-strukturerade intervjuer med lärare som arbetar på gymnasiet i en stad i Mellansverige. Resultatet av undersökningen var att lärarna ansåg sig ha bristande kunskaper om normkritiskt arbete och för att kunna utmana normer skulle lärarna behöva ökad medvetenhet och kunskap om att arbeta med normer. Lärarna ansåg sig ta vara på de tillfällen som uppstår för att arbeta med elevernas normativa ageranden. Lärarna arbetar normkritiskt genom att inte anta att elever lever i heterosexuella livsstilar och genom att inte använda heteronormativt material.

Internationell forskning visar att samtliga etablerade psykoterapier är likvärdigt effektiva och att utfallet påverkas av såväl egenskaper hos terapeut samt klient som av relationen dem emellan. Syftet med studien var att identifiera innebörden i fenomenet allians i systemisk familjeterapi och studien har genomförts med fyra familjeterapeuter i en semistrukturerad fokusgrupp. Studien visade att allians i familjeterapi är ett samspelsfält inkluderande två relaterandenivåer såsom ram och interaktion. De två nivåerna omfattade aspekterna förtrogenhet, asymmetri, relatera till flera, samförstånd, närvaro och berördhet. I resultatet visades också att allians i systemisk familjeterapi handlar om flera allianser mellan terapeut och klienter i olika system.

Denna systematiska litteraturstudie upprättats av intresse att undersöka hur inkludering påverkar eleverna i matematiksvårigheter. Syftet med studien är att beskriva de utmaningar som läraren ställs inför vid inkludering av elever i matematiksvårigheter. Detta leder även till att det blir av intresse att undersöka sambandet mellan begreppen inkludering och elever i matematiksvårigheter. Resultatet visar på att många forskare ställer sig positiva till inkludering, men menar att lärare behöver mer kompetens på området. Det påvisas även att inkludering inte passar alla elever i matematiksvårigheter.