Människor får möjlighet att ses och mötas i stadens offentliga rum. För att försäkra att staden på ett hållbart sätt planeras för dess invånare, behövs kunskap kring hur det sociala livet i offentliga rum fungerar och även hur vi kan bibehålla och utveckla dess funktion som mötes-, aktivitets- och uppehållsplats. De offentliga rummen i en stad är till för stadens alla invånare oavsett kön, etnicitet, ålder, ekonomi osv. Dess användning skiljer sig genom tiderna och domineras idag främst av frivilliga aktiviteter dit bland annat sociala aktiviteter räknas. Det finns varierande sätt att ta det offentliga rummet i anspråk. Konflikten mellan föreskrivna och unika användningar genererar en social friktion som främjar mer öppna och tillgängliga offentliga rum för fler grupper. Genom litteraturstudier med utgångspunkt i det offentliga rummet studeras det sociala livet och dess förutsättningar.

Att förbättra kunskapen om limmade konstruktioner är ett av målen med TräCentrum Norrs projekt ?Utveckling av större limmade träkonstruktioner?, där detta examensarbete ingår. Målet är att kunna räta ut några av alla frågetecken som finns gällande limförband eftersom svar saknas i handböcker. Limmade överlappsskarvar samt spik- och skruvlimning är exempel på områden där det saknas användbara dimensioneringsmodeller. I fråga om inlimmad skruv finns det gällande konstruktionsregler, men dessa får ej tillämpas i klimatklass 3.

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av LKAB.Inom LKAB finns idag en uppsjö utav olika system för kommunikation, samtidigt som behovet av kommunikation ökar med tiden. Inom LKAB planerar man att gå ifrån användandet av diverse olika kommunikationssystem till att i de flesta fall använda sig av paketbaserade kommunikationssystem med hjälp av standarden TCP/IP. Trådlösa nätverk ska bland annat kunna användas för att styra och reglera mobila maskiner i gruvans produktionsområden. Det framtida intranätet skall också Inkludera service som IP-telefoni och generell nätverksaccess. Det framtida trådlösa nätet Inkluderar således olika användarprofiler med olika prioritet i nätverket.Rapporten har undersökt den teoretiska möjligheten samt praktiskt testat att prioritera vissa typer av trafik i det trådlösa nätverket framför andra, för att på så sätt kontrollera till exempel fördröjningar i nätverket.

SammanfattningTitel: The one to one master thesis ? Implementeringsprocessen av one to one marketing ur ett sällanköpsperspektivKurs: FED 321, Marknadsföring i imaginära organisationer, Vt 2006Författare: Karolina Arestad, Christopher Horn, Christoffer RamstadiusHandledare: Stig G JohanssonExaminator: Stig G JohanssonNyckelord: One-to-one marketing, anpassning, lärande relation, värde, sällanköpsvarorBakgrund: Nytt fokus på kunden innebär att företag mer på en individuell nivå ska förstå kunden och dennes kräsenhet för att villkor och behov lättare ska kunna tillgodoses. Innebörden av detta leder till ett arbetssätt för marknadsföring som har blivit ett alltmer vanligt begrepp, nämligen one-to-one marketing, och som är myntat av Peppers och Rogers. De har teoretiskt presenterat ett tillvägagångssätt; implementeringsprocessen, för att införa one-to-one marketing. Processen innehåller fyra steg; identifiering, differentiering, interaktion och anpassning som ska hjälpa företag att mer optimalt förstå kunden så dennes behov kan tillgodoses genom anpassning av de produkter eller tjänster som erbjuds.

Huvudsyftet med mitt examensarbete har varit att undersöka hur svensklärare resonerar kring sina val av skönlitterära texter i litteraturundervisningen. Mitt undersökningsmaterial har utgjorts av 16 studentuppsatser där sammanlagt 66 svensklärare intervjuas. När lärarna redogör för vad som är av avgörande betydelse när de planerar vad som ska läsas i Svenska A och Svenska B hänvisar flera av lärarna till en kombination av ett antal olika faktorer. I de fall där endast en faktor med avgörande betydelse för valet nämns är detta skolans utbud. Samtidigt så kan vi förmoda att just den begränsningen finns med underförstådd hos dem som endast nämner andra faktorer såtillvida de inte har befogenhet att köpa in den litteratur som de önskar använda sig av.

Ungdom, lärdom och mandom under 1800-talets andra hälft och långt in på 1900-talet innebar att landets manliga skolelever, från 1863, ålades att i den ordinarie skolan delta, inte bara i gymnastik, utan också i militära vapenövningar. Drivkraften för detta var dels de nationalistiska strömningar som var starka under denna period, dels det manlighetsideal som då också rådde och som innebar att mannen beskyddar, kvinnor och barn blir beskyddade.Vapenövningar för skolungdom hade startat långt innan år 1863 i vissa skolor. Först ut i landet var Linköpings högra allmänna läroverk, där redan år 1834 undervisades i ?krigskonstens första grunder?. Andra orter med skolor som tidigt började med vapenövningar var Göteborg, Karlstad, Uddevalla och Örebro.För att understöja de militära vapenövningarna i Stockholms folkskolor bildades 1868 i Stockholm FBSV (Föreningen för befrämjandet av skolungdomens vapenövningar).

SammanfattningFör att vända den globala uppvärmningen grundlades i Kyotoprotokollet tre marknadsmekanismer som syftar till att på olika sätt åstadkomma minskade utsläpp av vissa växthusga-ser. Den enda av dessa mekanismer som i nuläget är aktiv, är handeln med utsläppsrätter som hänför sig till utsläppen av koldioxid.Eftersom EU är part i Kyotoavtalet antog Europaparlamentet och Europeiska Unionens råd ett direktiv (2003/87/EG)(handelsdirektivet) för att uppnå de åtaganden som antagits i protokollet. Handelsdirektivet implementerades i svensk rätt genom lag (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. Innehavet av en utsläppsrätt medför en rätt att släppa ut ett ton koldioxid. Enligt handelsdirektivet skall 95 % av utsläppsrätterna delas ut gratis till utvalda företag med höga nivåer av utsläpp.

Bakgrund och problembeskrivning: Stena Sfären med dess bolag har en anknytning till Göteborg och den sjöfartsnäring som var en blomstrande bransch under efterkrigstiden. Stena Sfären har haft en mycket god tillväxt de senaste åren. Detta blir extra intressant med tanke på att de bedriver sin verksamhet som konglomerat, vilket enligt den rådande trenden inte anses vara en framgångsrik utformning. Detta väckte vårt intresse för att genomföra en företagsanalys över Stena Sfären utifrån följande problemformulering: Hur ser Stena Sfärens ekonomiska ställning ut idag och vilka bakomliggande faktorer kan finnas till den utveckling som har skett?Syfte: Syftet med denna uppsats är att ge en förståelse för Stena Sfärens uppbyggnad samtidigt som den ämnar beskriva Sfärens ekonomiska utveckling från år 2002 till och med år 2006.

Denna studie kan ses som en del av barndomsforskningen, där barn betraktas som kompetenta aktörer vars rösterförtjänar att lyftas fram. Syftet var att undersöka hur barn i olika familjeformer pratar om tillblivelse. Intervjuer har genomförts med sammanlagt 22 barn varav elva kom från familjer med en sammanboende mamma och pappa som har fått barn genom samlag (relationsbarn) och de andra elva kom från familjer med en ensamstående mamma som har fåttbarn på egen hand med hjälp av assisterad befruktning (femmisbarn). Barnens ålder varierade från tre år och tio månader till nio år och nio månader. En semistrukturerad intervjuguide låg till grund för intervjuerna där barnen ombads prata om tillblivelse, den egna tillblivelsen, tidigare kunskap om tillblivelse, känslor och åsikter inför ämnet samt kunskapskällor kring tillblivelse.

Det nya EU-direktivet EPBD2, Energy Performance of Buildings Directive (recast), som antogs 2010, specificerar att alla nya byggnader ska vara så kallade nära-nollenergibyggnader år 2021. En nära-nollenergibyggnad definieras som en byggnad med mycket hög energiprestanda, som till mycket hög grad förses med förnybar energi. Hur detta ska tolkas och var kravnivån ska sättas för energianvändningen är upp till varje land att besluta. I Sverige pågår just nu en debatt om detta och Energimyndigheten har fått i uppdrag att  utforma en svensk strategi för att möta kravet om nära-nollenergibyggnader. Nära sammanlänkat med detta är också miljömålen om minskad klimatpåverkan till 2020 och 2050.

Utifrån en problembaserad rättsdogmatisk metod tar uppsatsen sin utgångspunkt i Sveriges beskattningsregler avseende riskkapitalinvesteringar, i en situation där utländska juridiska personer tillskjuter kapital till svenska onoterade aktiebolag. Inledningsvis identifieras en tydlig skillnad i beskattningen av två tillsynes jämförbara handlingsalternativ, en riskkapitalinvestering jämfört med en direktinvestering, samtidigt som den allmänt vedertagna neutralitetsprincipen anger att det skattemässiga utfallet av två ekonomiskt jämförbara handlingsalternativ inte får avvika från varandra. Uppsatsen syftar därför till att konstatera huruvida Sveriges beskattningsregler avseende riskkapitalinvesteringar strider mot neutralitetsprincipen samt om det för det skatterättsliga området får anses komplicerat att utforma rättvisa och neutrala rättsregler. Proposition 2009/10:36 utgör även föremål för uppsatsens behandling då en lagändring i enlighet med propositionen skulle medföra fundamentala förändringar avseende beskattningen av riskkapitalinvesteringar i Sverige.Med riskkapitalinvestering avses i uppsatsen att en utländsk juridisk person efter att ha varit i kontakt med ett svenskt riskkapitalbolag, tillskjuter en viss mängd av sitt disponibla kapital till en i Sverige etablerad riskkapitalfond, som i sin tur investerar i svenska onoterade aktiebolag. En svensk riskkapitalfond genererar skattepliktiga kapitalvinster under förutsättning att aktieinnehavet i de svenska onoterade aktiebolagen avyttras till ett pris som överstiger dess anskaffningsvärde.

Ortopedkliniken vid Höglandssjukhuset behandlar samtliga extremitets-, rygg- och skallskadefall inom Höglandets sjukvårdsområde. Verksamheten är uppdelad i fyra huvudsakliga enheter; akutmottagning, mottagning, vårdavdelning och operation där läkarna fördelar sin tid mellan de fyra. Under de senaste åren har kliniken haft problem med försämrad tillgänglighet. Detta innebär i sin tur växande vårdköer, till såväl mottagning som operation, samt oförmåga att upprätthålla vårdgarantins mål på specialistvård inom 90 dagar. Syftet med denna rapport är med anledning av ovanstående att ge rekommendationer kring hur ortopedkliniken vid Höglandssjukhuset kan effektivisera utnyttjandet av resurser för att öka tillgängligheten för sina patienter.