Bedömning av yngre barn ökar och den nya reviderade lÀroplanen för förskolan har fÄtt ett nytt avsnitt som handlar om utvÀrdering dÀr det stÀlls krav pÄ att dokumentera varje barns utveckling och lÀrande. Vad denna ökande bedömningskultur kan fÄ för konsekvenser i relation till barns olika förutsÀttningar, Àr en av frÄgor som problematiseras i studien. Studien har hÀmtat inspiration frÄn poststrukturalism och som metod anvÀnds diskursanalys. Sammanlagt har genomförts fem gruppintervjuer dÀr tjugofyra pedagoger har medverkat. Pedagogernas egna bedömningsmaterial har anvÀnts som diskussionsunderlag.

I denna studie analyseras Folkpartiet liberalernas integrationspolitik utifrÄn deras motion Egenmakt, arbete och jÀmlikhet ? Liberal integrationspolitik. Fokus ligger pÄ hur de behandlar utanförskapet och de mÀnniskor som anses leva i utanförskap. En brÀnnpunkt nÀr utanförskap diskuteras Àr etnicitet varför detta ocksÄ ligger i denna undersöknings centrum. Vidare ligger intresset pÄ hur deras liberala stÄndpunkter i motionen kommer till uttryck.I analysen av det empiriska materialet anvÀnder jag mig av kritisk diskursanalys för att metoden inte uppfattar sig sjÀlv som politiskt neutral och Àr politiskt engagerad i social förÀndring, vilket jag finner vÀsentligt i en undersökning av ett politiskt dokument som sÀger sig efterstrÀva lika rÀttigheter och lika möjligheter och som riktar sig till alla mÀnniskor som lever i utanförskap.

Dövhet definieras olika inom olika discipliner. Enligt det medicinska perspektivet Àr dövhet en avvikelse som bör behandlas, medan det kulturella perspektivet ser döva som en sprÄklig och kulturell minoritet. I Sverige har döva lÀnge kÀmpat för att fÄ teckensprÄket erkÀnt som sprÄk, undervisning pÄ teckensprÄk och rÀtt till fri tolkservice. I och med att detta erkÀnts som rÀttigheter har Sverige lÀnge ansetts ligga i spetsen gÀllande dövas rÀttigheter. Samtidigt opereras sÄ gott som alla döva barn i Sverige med cochleaimplantat som gör det möjligt att uppfatta ljud.

The chief aim of this study is to investigate the impact of context on written peer response. A second aim is to explore students? attitudes towards peer response. The investigation has taken place at an upper secondary school in the south-east of Sweden, involving 20 students in grade 2 and 3 in the course Swedish C. The investigation is based on the students? comments on their peers? speech drafts and six qualitative interviews.

Mitt syfte Àr att undersöka de positioner som möjliggörs och utesluts för subjektspositionen tjej, genom beskrivningar av kön, kropp, genus och sexualitet. Med hjÀlp av diskursanalys och med en utgÄngspunkt i queerteori har jag analyserat mitt empiriska material, som bestÄr av semi-strukturerade intervjuer med fem tjejer som gÄr pÄ gymnasiet. Positionen tjej upplevs, beskrivs och omförhandlas pÄ varierande sÀtt hos respondenterna. Jag har delat upp material i fyra teman; sexualitet, sammanhang och utrymme. I dessa kan man förstÄ omförhandlingar som sker utifrÄn makthierarkier sÄsom den heterosexuella matrisen, vÀrdehierarkier inom heterosexualiteten och normalitet.

I centrum för denna studie finns en önskan om att bidra till ett mer jÀmstÀllt samhÀlle och en vidgad syn pÄ maskulinitet. Ett flertal forskningsrapporter och utredningar har under de senaste Ären pekat pÄ det problematiska sambandet mellan en smal och stereotyp maskulinitet och skolframgÄng. Studiens utgÄngspunkt Àr att genus Àr nÄgot konstruerat. Det Àr de egenskaper, attribut och förvÀntningar som knyts till kön utan att det för den skull finns nÄgot logiskt samband. Skolans praktiska genusarbete Àr föremÄl för vÄr studie.

Massmedium utgör en viktig informationskanal för individen i samhÀllet av idag. Det Àr allmÀnt kÀnt att massmedier pÄverkar opinionsbildningen i samhÀllet, dock inte i vilken utstrÀckning. Massmediers nyhetsförmedling öppnar antalet olika tolkningsmöjligheter vilka kan pÄverka förtroendet bÄde positivt och negativt beroende pÄ individens egna erfarenheter och i vilken utstrÀckning individen Àr beroende av massmedier i sin Äsiktsbildning. DÄ förtroende konstant och regelbundet mÄste omförhandlas och aldrig fÄr tas för givet har journalisten och massmediumet en avgörande betydelse i individens Äsiktsbildning. Detta i och med att journalistens makt att genom sprÄk och framstÀllning i massmedier kan pÄverka den allmÀnna opinionen, vilken sedermera utgör en av grunderna i förtroendeskapandet..

Syfte och frÄgestÀllning: Att undersöka hur tvÄ svenska nyhetstidningar valt att skildra en nyhet under vald period. Detta görs genom att besvara följande frÄgestÀllning: PÄ vilket sÀtt skildrar Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet ebolaviruset i sina tidningsartiklar frÄn 1 maj 2014 till och med den 31 oktober 2014? Metod och material: Kvantitativ innehÄllsanalys pÄ samtliga artiklar publicerade i DN och SvD under perioden 1 maj 2014 till och med 31 oktober 2014 samt diskursanalys pÄ sex artiklar. Huvudresultat: I studien framkom det en tydlig förÀndring i artiklarna under hela undersökningsperioden. Det förÀndrades frÄn att vara diskussioner om en kris till att sedan diskuteras om olika ÄtgÀrder för att minska oroligheten bland invÄnarna..

I vÄr uppsats har vi valt att titta pÄ det omÄttligt populÀra TV- programmet Efterlyst som i Är Àr inne pÄ sin 35:e sÀsong. Efterlyst Àr brottsbekÀmpning pÄ bÀsta sÀndningstid, ett program dÀr nyheter och fiktion vÀvs samman och resulterar i underhÄllnings-TV.Syftet med uppsatsen Àr att titta pÄ hur man i tv programmet Efterlyst förhÄller sig till de brott programmet tar upp och hur de mÀnniskor som kopplas ihop med brotten framstÀlls. Vi gör en ansats att genom en diskursanalytisk metod finna det vÀsentliga i hur mÀnniskor framstÀlls i Efterlyst. Vi Àr sÀrskilt intresserade av att titta pÄ hur brottslingar och offer med icke-svensk bakgrund framstÀlls i programmet samt om det kan pÄvisas nÄgon skillnad mellan hur dessa presenteras jÀmfört med de personer som har svensk bakgrund..

I uppsatsen har jag undersökt hur muslimer presenteras i tv-serien Andra Avenyn dÀr strategin utgörs av en diskursanalys. Denna grundar sig pÄ Edward Saids antaganden i verket Orientalism samt Magnus Bergs teori om hur orientalen framstÀlls inom populÀrkulturen, vilket han presenterar i Hudud: en essÀ om populÀrorientalismens bruksvÀrde och vÀrldsbild. Jag diskuterar endast de aspekter av populÀrkulturen som berör film dÄ mitt undersökningsmaterial Àr en tv-serie. Genom studien av Andra Avenyn presenteras ett förslag till en pÄbyggnad av Bergs teori om orientalen. I analysen diskuterar jag mig fram till hur Andra Avenyn liknar samt skiljer sig ifrÄn de populÀrorientalistiska filmer Berg analyserat..

This essay examines a small selection of Swedish newsreel and documentary short films, primarily travelogues, produced shortly before and after the second world war. The general aim is to expose differences in the representation of ?The Other? and the ?ethnic Swede? by applying a critical discourse analysis. The purpose is to illuminate how the material positions the latter as the norm and then contextualize this with xenophobic currents that had developed up until the middle of the twentieth century. Theoretical and methodological framework is drawn from the field of cultural studies as well as the nonfiction film.

Avsikten med denna studie Àr att utforska förskolebarns genus- och subjektskapande i mötet med skogen. VÄrt teoretiska perspektiv Àr feministisk poststrukturalism. Vi har valt att dokumentera barns lek i skogen med hjÀlp av pedagogisk dokumentation. Dessa situationer har vi dekonstruerat och gjort olika lÀsningar pÄ med hjÀlp av dekonstruktiva samtal och diskursanalys. Studien visar att flickor och pojkar positioneras och positionerar sig utifrÄn normerande genusdiskurser och dominerande förestÀllningar om skogen som pedagogisk miljö.

The purpose of this thesisis to examine the female body ideal of the Swedish fitness blogs and how it is reproduced. To answer the research question five of the most read female fitness blogs were chosen for a critical discourse analysis. The results show that pictures is an important communication event. The ideal is reproduced by representing bodies with desirable attributes in environments and poses that communicates positive feelings. There is a dialectic relation between picture and text in each published post.

Titel: KlimatförĂ€ndringarna i nyhetsdiskursen Antal sidor: 47 Författare: Emelie Sahlström & Sofia Öström Handledare: Ulrika Olausson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap CPeriod: HT 2010Universitet: Avdelningen för Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för humaniora, utbildning och samhĂ€llsvetenskap, Örebro universitetSyfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka om och i sĂ„ fall hur klimatförĂ€ndringarna i nyhetsdiskursen i New York Times och Dagens Nyheter har likheter, respektive skiljer sig Ă„t. Vi undersöker ocksĂ„ om klimatrapporteringarna Ă€r uppbyggda genom nationella eller globala identitet, om nĂ„got ansvar utkrĂ€vs samt vilka som tillskrivs detta ansvar och om det finns en vetenskaplig sĂ€kerhet eller osĂ€kerhet gentemot klimatförĂ€ndringarna. UtifrĂ„n dessa har vi i slutdiskussionen diskuterat hur resultaten kan kopplas till USA:s och Sveriges klimatpolitik.Teorier: Teorierna Ă€r relaterad och presenteras i relation till tidigare forskning. De teorier som anvĂ€nds i denna uppsats Ă€r, ansvarsutkrĂ€vande, vetenskaplig sĂ€kerhet och osĂ€kerhet samt identitet. Metod och material: För att uppfylla syftet anvĂ€nde vi en kritisk diskursanalys samt mikro- och makronivĂ„erna. Vi har analyserat 8 artiklar frĂ„n New York Times och 9 artiklar frĂ„n Dagens Nyheter.Resultat: Resultaten visar att DN och NYT, som Europa och USA stĂ„r mot varandra i klimathanteringen.

FrÄn massmedia presenteras skoldebatten och som blivande lÀrare Àr vi nÄgra av de i samhÀllet som i framtiden kommer beröras av den. Det Àr dÀrför aktuellt att titta pÄ hur den ser ut. Vilka aktörer Àr det som pratar om skolans kvalitet och lÀrarnas kompetens, och hur argumenterar de för att förbÀttra Sveriges skolresultat. Medias roll Àr av betydelse eftersom vi grundar en uppfattning om skolan utifrÄn media. Viktigt för vÄr undersökning har varit hur sprÄket ger betydelse och konstruerar gemensamma förestÀllningar om skolan.