Today the right of the child to participate freely in cultural life and the arts is a goal on the political agenda. As a consequence, in 2011, twenty-six government agencies and institutions of culture were assigned to formulate strategies for activities for children and young people. These strategies are the empirical basis of this thesis. The aim of the study is to elaborate and problematize three issues concerning children?s culture from the viewpoint of a social constructionist understanding of childhood as constructed in various, often political, practices.

Syftet med denna studie ?r att kvalitativt unders?ka hur elever med behov av extra anpassningar och s?rskilt st?d beskrivs fr?n 1962 fram till idag i Sveriges l?roplaner. Studien ?mnar ?ven att unders?ka hur de delar som behandlar fritidshemmet beskriver elever i behov av st?d. Materialet analyserades genom en Foucauldiansk inspirerad diskursanalys d?r diskursbrott och utest?ngningsprocedurer anv?nds f?r att studera analysmaterialet.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur unga HBT-kvinnor (homosexuella, bisexuella och transpersoner) som blivit utsatta för diskriminering, krÀnkningar, hot, hat och vÄld pÄ grund av sexuell lÀggning/identitet talar om hotet, vÄldet och utsattheten och hur de upplever om-givningens syn pÄ deras sexualitet och omgivningens reaktioner pÄ hotet/vÄldet. Jag vill Àven undersöka hur dessa upplevelser pÄverkar deras sjÀlvbild, deras sÀtt att hantera upplevelserna och deras sÀtt att uttrycka sin sexuella identitet.Mina teoretiska utgÄngspunkter Àr socialkonstruktionism och poststrukturalism, med fokus pÄ queerteori, feministisk teori och diskursanalys. Datainsamlingen baseras pÄ kvalitativa inter-vjuer. Genom att fokusera pÄ tre teman, hÀndelser, uteblivet stöd och konsekvenser tolkas (lÀses) materialet med hjÀlp av diskursanalys, ett narrativt perspektiv och genom att tydliggöra vilka (o)möjliga positioner som deltagarna i studien intar till den dominerande diskursen. I HBT-tjejernas berÀttelser fÄr vi del av en komplex bild av utsatthet pÄ grund av sexuell lÀggning.

The survey aims to problematize masculinity in the exhibitions of the museum.  In what way is masculinity interpreted and valued in exhibitions? What is the attitude towards masculinity in gender oriented museological texts? This study investigates in which way masculinity is written about ? how interpretations of masculinity emerge in the texts and what consequences this may have.The survey is based on the method of discourse analysis and the material is processed from a gender perspective. The source material consists of museological texts dealing with the topic of gender and museology, which also is the core material. A complement to this is a selection of exhibition catalogs from museums as well as reviews which are also based on art exhibitions. The main point of the source material consists of the museological texts.The survey highlights that the gender-conscious museological discourse understands, interpret and evaluate masculinity on a more or less given regulatory framework.

Min avsikt med denna C-uppsats var att utifrÄn ett genusteoretiskt och diskursivt perspektiv studera hur tjejer och killar framstÀlls i Big brother 2006. Jag ville titta pÄ hur tjejerna representerades i programmet i jÀmförelse med killarna. Det gjorde jag med hjÀlp av relevanta moderna genusteorier samt forskning och reproduktion av genus i medierna. Slutligen analyserade jag en veckas avsnitt av dokusÄpan Big brother dÀr jag utgick ifrÄn det transkriberade materialet som jag valt ut. Materialet bestod av fyra avsnitt, mÄndag till torsdag, som spelades in mellan den 13- 16/2- 2006.

Denna uppsats har undersökt hur totalitÀra ideologier framstÀlls inom lÀroböcker i samhÀllskunskap för gymnasiet. Metoden som har utgjort grunden för analysen har varit Faircloughs kritiska diskursanalys som genomsyrats av ett poststrukturalistiskt perspektiv. Materialet har varit tre stycken samhÀllsböcker riktade mot kursen SamhÀllskunskap 1B. Olika avgrÀnsningar som definition pÄ totalitarism har gjorts och avgrÀnsningar mot andra Àmnen för att kunna konkretisera undersökningsfÀltet. Uppsatsen har kunnat blottlÀgga att lÀroböckerna behandlar tre totalitÀra ideologier, socialism (kommunism), fascism och nationalsocialism.

Den svenska livsmedelsproduktionen har sedan slutet av 1800-talet varit prÀglad av stora produktionsvolymer, stora enheter och en Ätskillnad mellan produkt och producent. Denna norm för hur livsmedel produceras idag har jag valt att benÀmna industriproduktionsdiskursen. PÄ senare Är har det dock skett ett intÄg av en annan diskurs i livsmedelssverige, som jag kallar för mathantverksdiskursen. Denna diskurs kan ses som ett uttryck för en alternativ diskurs om livsmedelsproduktionen, som föresprÄkar en annorlunda syn pÄ livsmedel och produktionsvÀrden. Syftet med denna studie Àr att utreda vilka konsekvenser som de bÄda diskurserna har för smÄskaliga ostproducenter. Jag utreder frÄgorna om vilka subjektpositioner och handlingsutrymmen som ryms inom de bÄda diskurserna, hur olika kunskaper presenteras, samt hur diskurserna Àr kopplade till en social praktik för smÄskaliga ostproducenter. För att besvara syftet och frÄgorna anvÀnder jag mig av kritisk diskursanalys som arbets- och analysmetod, och jag utgÄr frÄn Norman Faircloughs tankar om disksurs som nÄgot avskiljt frÄn en social praktik. Genom att analysera texter frÄn jordbruksdepartementet, regeringen och Eldrimner fÄr jag en förstÄelse för hur diskurserna tar sig till uttryck.

 Syfte: Det generella syftet med denna studie har varit att nÄ en kvalitativ reflektion angÄende skillnader i framstÀllning av en konflikt i tvÄ mycket skilda publikationer med mycket olika ekonomiska förutsÀttningar under tvÄ tidsperioder. Material frÄn dagstidningen Göteborgs-Posten och tidskriften Sydasien Àr analyserade för att undersöka dessa skrifters behandling av konflikten pÄ Sri Lanka under 1983 och 1998/1999.Teori: Diskursteori utifrÄn Norman Fairclough och Teun van Dijk. Sociologisk teori utifrÄn Pierre Bourdieu, genom begreppen angÄende produktionen av tro, kapital och fÀlt som han arbetat fram.Metod: Kvalitativ kritisk diskursanalys (CDA) utifrÄn Faircloughs tredimensionella modell: text-diskursiv praktik-social praktik.Resultat: Genom den kritiska diskursanalysen nÄddes en djupare bild av olika dimensioner i den problematik som framstÀllning av ett komplicerat skeende som konflikten pÄ Sri Lanka tillhör. Det korta svaret Àr att - ja ? tidskriften Sydasien ger totalt sett en djupare, mer mÄngfacetterad och bredare bild av konflikten Àn Göteborgs-Posten.

The aim of this Master's thesis is to examine the contemporary educational tasks of the Swedish public library as they manifest in Swedish library journals. Our main question at issue is: Which educational discourses are there? And in relation to our main question: how do the concepts of information literacy, lifelong learning and adult education relate to each other? Is there an antagonism between the public library's duty to supply fiction as opposed to non-fiction? and: What are the consequences of these discourses in the service provided by the library?Our theoretical starting-point is the discourse theory as proposed by Ernesto Laclau and Chantal Mouffe. We analyse 39 texts from four Swedish library journals: Ikoner, bis, DIK-forum and Biblioteksbladet. The analysis is done in two phases.

Syftet med studien vara att jÀmföra formuleringar frÄn kursplanen i DanstrÀning (Lpf 94) med Àmnesplanen i Dansteknik (Gy 11) ur ett didaktiskt perspektiv. Jag har tidigare studerat Lpf 94:as kursplaner, och i och med införandet av den nya gymnasieskolan ville jag fördjupa mig Àven i de nya styrdokumenten. Inför studien har jag tagit del av litteratur och forskning som Àr relevanta för studiens syfte, bland annat i omrÄden som; gymnasiereformen 2011, didaktik, lÀroplansteori, diskursanalys och hermeneutik. Jag har anvÀnt mig av diskursanalys som metod, dÄ fyra styrdokument frÄn gymnasieskolan har analyserats. Under analysens gÄng har jag tagit hÀnsyn till det hermeneutiska förhÄllningssÀttet som handlar om att varje person tolkar en text utifrÄn sina tidigare erfarenheter, samt vikten av att jag som forskare under analysen sÀtter mina tidigare antaganden eller hypoteser Ät sidan för att öka studiens validitet.

The reconstruction of a central area in Stockholm named Slussen (The sluice) has frequently been portrayed and debated in media over the last few years, escalating around December 2011 when the major decision regarding Slussen was to be made by the city council. The area serves as a traffic node connecting the areas of Södermalm and Gamla Stan (Old town) together. The last major change of Slussen was completed in 1935, best described as a modernistic traffic and architectural piece of work. It is indisputably an area of importance for the city of Stockholm, its citizens and visitors. How has media reported the development of the New Slussen project?The analysis, and the conclusions drawn from it, will be based upon and performed with a quantitative content analysis and critical discourse analysis.

Large corporations have come to play a central role in today?s society. By analyzing how corporations describe their work with Corporate Social Responsibility, CSR, my aim is to review how they view and relate to this role. CSR means that a corporation voluntarily takes a civic responsibility beyond that which is required by law. This can be in order to promote human rights, basic workers rights and a better environment, as well as fighting corruption.In order to get at the role played by CSR, I have studied texts dealing with the subject, which have been published on the internet by the five largest Swedish corporations.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka mediebilden av Sture Bergwall i svensktryckt press och hur eller om mediebilden förÀndrats mellan 90-talet och idag. De frÄgorsom ligger till grund för undersökningen Àr vilka huvudkÀllor som anvÀnts, om det finnsnÄgra sÀrskilda ord som Àr signifikanta i beskrivningar av Bergwall samt hur andraaktörer i hans omgivning beskrivs. De metoder jag anvÀnder för att söka svar Àr dels enkvantitativ analys för att fÄ statistik om vilka kÀllor som anvÀnds. Dels en diskursanalys,dÀr jag har blandat Roger Fowlers och Teun A van Dijks teorier för att bÀst kunnaapplicera metoden pÄ mitt material.De sex artiklar som Àr undersökta genom diskursanalys Àr hÀmtade frÄn DagensNyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet. De artiklar som Àr föremÄl fören mindre kvantitativ analys Àr hÀmtade frÄn samma tidningar, frÄn perioderna 1998-01-01 till 1999-12-31 samt 2009-01-01 till 2010-01-31.De teorietiska ramarna för uppsatsen Àr bÄde mer allmÀn teori om det journalistiskauppdraget och mer specifik teori om brott i medier samt moralpanik.Resultatet visade att det finns stora skillnader i hur Bergwall framstÀlls under de bÄdatidsperioderna.

Denna studie syftar till att studera hur genuspedagogik framstÀlls i den svenska dags- och kvÀllspressen under Ären 2012-2013.  Jag har anvÀnt mig av kvalitativ textanalytisk metod och har utifrÄn en diskursanalytisk ansats analyserat tio artiklar som pÄ olika sÀtt förhÄller sig till genuspedagogik i förskolan. Artiklarna Àr publicerade av de fyra upplagemÀssigt största dags-och kvÀll tidningarna i Sverige dvs. Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. I resultatet framtrÀder tvÄ distinkta diskurser om genuspedagogik i förskolorna: I artiklarna skrivs det om genuspedagogik som att pedagogiken ?gÄr emot? biologi/natur men Àven att genuspedagogiken Àr en demokratisk rÀttighet. De hinder som lyfts fram om genuspedagogik Àr att pedagogiken Àr en könsneutralisering av barnet, att genuspedagogiken endast Àr uppbyggd av en ?ideologi? och att det Àr ett experimenterande med barnet i förskolan som vissa genuspedagoger Àgnar sig Ät.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur tre gruppvÄldtÀkter i Stockholm skildrats i Aftonbladet. Fallen vi valt att studera nÀrmare Àr Rissnefallet 2000, StureplansvÄldtÀkten 2007 samt Tenstafallet 2013. De frÄgor som ligger till grund för vÄr undersökning Àr: Vilka fÄr uttala sig? Hur framstÀlls offer och gÀrningsmÀn? Finns det nÄgra skillnader och likheter i rapporteringen av fallen? Vi har ocksÄ valt att undersöka hur journalisterna förhÄller sig till de pressetiska reglerna. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi valt att anvÀnda oss av en textanalys med kvalitativ ansats.