Denna uppsats studerar anva?ndandet av spra?k kring konst och konstna?rlighet i fra?ga om musik. Den problematiserar sva?righeten att dela spra?k kring dessa be- grepp inom olika musikpedagogiska inriktningar; utbildning till la?rare i musik, utbildning till musiker och utbildning till musikterapeut.Hur konstrueras mening i tal kring konst i musik, kring pedagogisk konsekvens av konstbegreppet i konstna?rlig utbildning samt det statliga uppdraget att utbilda i musik. I de samtal som ligger till grund fo?r studien, deltar verksamma pedagoger inom ho?gre musikutbildning vid tre olika la?rosa?ten.

Eftersom skolan har ett demokratiuppdrag som ska genomsyra hela verksamheten var det dÀrför relevant att studera hur lÀroböckers innehÄll speglar detta. Syftet med undersökningen har varit att studera hur demokrati- och diktaturdiskursen framstÀlls i fyra historielÀroböcker för gymnasiet. FrÄgestÀllningarna som lÄg till grund för undersökningen var: Hur framstÀlls demokratidiskursen? Hur framstÀlls diktaturdiskursen? Hur ser relationen dem emellan ut? För att besvara dessa frÄgestÀllningar genomfördes en diskursanalys av lÀroböckernas 1900-talshistoria och fram till idag. Undersökningsmaterialet utgjordes av fyra historielÀroböcker för gymnasiet som var framstÀllda för Lgy11 och kursen Historia 1b 100 p.Genom att undersöka förutbestÀmda nodalpunkter faststÀlldes ekvivalenskedjor som tillsammans utgjorde teman i diskurserna.

In this two years master?s thesis I examine the library?s representation of research and its influence upon the relationship between the library practice and the research practice. I also intend to find out what controls the representation and if it is possible to see changes in the representation over time. My source material has been texts published in the Swedish library journal ? and social domain ? Biblioteksbladet during the last decennium (2001?2011).

Ända sedan det kalla krigets slut har diskursen om den liberala demokratin varit hegemonisk. Det, menar vi, har skapat en osund situation dĂ€r demokratins utformning och innehĂ„ll inte lĂ€ngre diskuteras. DĂ€rför har vi valt att undersöka den globala rĂ€ttviserörelsens demokrativision, den enda som idag skulle kunna representera ett legitimt alternativ till den liberala demokratin. Eftersom det Ă€r en ostrukturerad grupp av diverse organisationer, rörelser och aktivister Ă€r det svĂ„rt att nĂ„ fram till en samlad vision. VĂ„r analys bygger huvudsakligen pĂ„ World Social Forums ?Charter of Principles?, en samling grundlĂ€ggande principer som bildar en gemensam grund för alternativa politiska forum.

This study examines how Sweden?s four biggest newspapers deal with the attacks in Oslo and on UtÞya the 22nd of July 2011. This date, where the ethnic Norwegian Anders Behring Breivik, bombed the goverment headquarter and killed 69 people at a political camp, will be remembered for a long period of time.  With its critical perspective, this study examines a total of thirteen news articles published within eight days after the attacks in Oslo and on UtÞya, to see in what way the Swedish news papers constructs Breivik as a person. Furthermore the study examines in what way the Swedish newspapers makes connections to Sweden and to what extent speculation is used in the news articles. The theoretical premises for the study are the critical discourse analysis, and key elements within it that is used are ideology, discourse and micro- and macro analysis. The conclusion shows that Swedish newspapers are disposed to construct Breivik as a unique individual who falls outside the normative scopes in their explanations of a murderer or a terrorist.

Detta Ă€r en uppsats dĂ€r normer och vĂ€rderingar om vĂ„rdbitrĂ€det i hemtjĂ€nst undersöks genom kritisk diskursanalys. Datamaterial omfattar SOU-rapporten I den Ă€ldres tjĂ€nst. Äldreassistenten ? ett framtidsyrke samt tvĂ„ fokusgruppsintervjuer med omsorgspersonal frĂ„n en hemtjĂ€nstenhet. Diskursanalysen utförs i förhĂ„llande till och i samspel med sekundĂ€rlitteraturen.

Studiens utgÄngspunkt var den makt som medier besitter i framstÀllningen av nyheter, det vill sÀga den symboliska makt som förmedlas genom sprÄket, bildar opinion, samt pÄverkar hur dess lÀsare uppfattar och formar sina bilder av verkligheten samt attityder gentemot den. Det övergripande syftet var att kritiskt granska medierapporteringen av svenska insatser i Afghanistan genom att söka svara pÄ följande frÄgor; Hur behovet av svenska insatser i Afghanistan framstÀlldes?, vilka diskurser som dominerade framstÀllningarna, definitionerna och beskrivningarna av Sverige/Svenskar och Afghanistan/Afghaner, samt vilka konsekvenser definitionerna fÄr för mÀnniskors attityder, förhÄllningssÀtt och sociala relationer. Uppsatsens teoretiska ram utgjordes av ett postkolonialt perspektiv samt medieteorier, och den metodologiska ansatsen av kritisk diskursanalys, vilken bidrog med verktyg som hjÀlpt oss att se bakom nyhetstexternas ord och dess innebörd. Diskurserna som framtrÀdde i analysen var; militÀr/sÀkerhetspolitisk, antiislamistisk/rasistisk, nationalistisk och globaliseringsdiskurser.

The aim of this Master?s thesis is to examine librarian images and stereotypes in Swedish and American fiction, and to discover if there are any differences between these. The images and stereotypes are also compared to those revealed in previous research. The study is based on ten novels. Five of these are written by Swedish authors and portrays Swedish librarians.

The aim of this master?s thesis is to examine the discourses aboutthe future of Malmö City Library expressed by the chief librariansSven Nilsson and Elsebeth Tank. Furthermore, our intention is tostudy the relation between the two. The questions posed in thestudy are: how does chief librarian Sven Nilsson express the futureof Malmö public library between 1989-1997? How does chieflibrarian Elsebeth Tank express the future of Malmö City Librarybetween 2008-2010? How does Sven Nilsson?s and ElsebethTank?s thoughts and visions of the future correlate?Our theoretical and methodical building ground is in the discourseanalytical field, with Ernesto Laclau?s and Chantal Mouffe?stheories about discourse and society, as startingpoint.

Studiens syfte Àr att undersöka hur det talas om tillfrisknande frÄn drogberoende inom KriminalvÄrdens 12-stegprogram och vilka faktorer som blir betydelsefulla för tillfrisknande. 12-stegsprogrammet Àr ett av de mest anvÀnda behandlingsprogrammen mot droger inom svensk KriminalvÄrdsanstalt. Studiens undersökningsobjekt utgörs av KriminalvÄrdens nationella manualer för 12-stegsprogrammet samt praktiknÀra anvÀndare av programmet. Vald teoretisk utgÄngspunkt Àr den transaktionella teorin, vilken behandlar kunskapande och meningsskapande processer. Insamlat datamaterial har analyserats med diskursanalys dÀr betydelsefulla faktorer för tillfrisknande identifierats.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och jÀmföra diskursiva mönster om teknikÀmnet i grundskolan som kommer till uttryck i diskurser pÄ olika nivÄer och sammanhang i samhÀllet. Studien belyser Àven maktrelationerna inom den institution och sociala ordning som diskursen Àr en del av. Tre diskurser uppmÀrksammas i studien vilka utgörs av kursplanen i teknik, de nyckelpersoner som ansvarade för formuleringarna i kursplanen samt lÀrare som undervisar i teknikÀmnet i grundskolan. Datainsamling har skett med hjÀlp av fokusgruppsintervjuer. För att analysera texterna anvÀnds Faircloughs metod för kritisk diskursanalys.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka diskurser kring vÄldtÀkt och hur kvinnor framstÀlls utifrÄn kön och sexualitet pÄ internetforumet Flashback forum. Studiens frÄgestÀllningar Àr: Hur diskuteras det om vÄldtÀkt pÄ Flashback forum? Hur framstÀlls kvinnor utifrÄn genus och sexualitet i diskussioner kring vÄldtÀkt pÄ Flashback forum?För att besvara studiens tvÄ frÄgestÀllningar insamlas textmaterial frÄn Flashback forum. Studien Àr kvalitativ och (kritisk) diskursanalys anvÀnds som metod. Materialet analyseras med hjÀlp av feministiska teorier med fokus pÄ genus och sexualitet.Studiens resultat visar att diskursen som finns pÄ Flashback forum mÄnga gÄnger skuldbelÀgger vÄldtÀktsoffret.

This bachelor?s thesis aims to examine how the ?New Pact on Migration and Asylum? construct the discourse on ?sustainable migration? and ?efficiency? in the European Union. The new jurisprudence concerning migration and asylum in the European Union seeks to establish a more ?fair, efficient and sustainable migration and asylum system?. To analyze the discourses, a critical discourse analysis is applied to the former asylum regulation, Dublin regulation III, a revised and withdrawn proposal, Dublin regulation IV, and future legislation.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera Aftonbladets och Expressens rapportering av Haiti under en specifik historisk tidpunkt och undersöka om och i sÄ fall pÄ vilka sÀtt postkoloniala diskurser om VÀst och De Andra prÀglar denna rapportering. Det empiriska materialet bestÄr av 99 artiklar som alla berör jordbÀvningskatastrofen i Haiti och som publicerats i Expressen och Aftonbladet under tidsperioden 13 januari 2010 till och med 22 januari 2010.Uppsatsens analyser visar att det universalistiska likhetsideal som merparten av artiklarna appellerar till Àr samma likhetsideal som samtidigt konstruerar Haiti som annorlunda och haitierna som De Andra. Det blir tydligt hur motsÀgelsefulla resonemang fÄr mening genom eurocentriska dikotomier mellan vÀsterlÀndsk överordning och haitisk underordning. FörestÀllningar om ett rationellt, civiliserat, pÄlitligt och godhjÀrtat VÀst tillÄts att frodas i relation till ett Haiti iscensatt som passivt, farligt, korrumperat, opÄlitligt och laglöst. BistÄnd, hjÀlparbete och militÀra interventioner framstÀlls dÀrför inte bara som en direkt aktion för att hjÀlpa de drabbade av jordbÀvningen utan ocksÄ som ett medel för att hjÀlpa Haiti in i civilisationen med universalistiska vÀrden och en utopisk sjÀlvbild som ledstjÀrna..

1. SyfteSyftet med denna uppsats var att undersöka hur 78 pedagoger pÄ en gymnasieskola beskriver en typisk elev i behov av sÀrskilt stöd. Det övergripande syftet var att studera vad som utmÀrker diskursen kring eleven och studien utgick frÄn begrepp som normalitet och avvikelse samt utformandet av specialpedagogiskt stöd. 2. BakgrundUndersökning tog sin grund i en socialkonstruktionistisk ansats vilket innebÀr en uppfattning att fenomen tolkas av individer och mÄste bland annat ses i ett socialt sammanhang.