Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur chefens identitet diskursivt konstrueras i tidningen Chef under perioden 2011-2013 genom att urskilja de diskurser och subjektspositioner som finns i tidningen. UtifrÄn diskursteori analyseras hur tidningen genom sprÄket konstruerar chefensidentiteten och vilka retoriska tekniker som anvÀnds för att nÄ fram till lÀsaren. Jag kunde urskilja tvÄ diskurser som i sin tur erbjöd fyra subjektspositioner. De övergripande diskurserna var den humanistiska diskursen och den affÀrsmÀssiga diskursen och de fyra subjektspositionerna benÀmns medmÀnniskan, inspiratören, den starke och den affÀrsmÀssige. Med detta som utgÄngspunkt diskuteras hur chefens identitet konstrueras i tidningen Chef samt hur de bÄda diskurserna pÄverkar chefen och dess position gentemot organisationen och medarbetarna..

Syftet med detta examensarbete Àr att belysa pÄ vilket sÀtt genusperspektivet synliggörs i gymnasiekursen Svenska B. Studien fokuserar pÄ hur lÀrare upplever sitt urval av författare ur ett genusperspektiv samt hur genusperspektivet belyses i den egna undervisningen. Detta sÀtts i relation till den diskurs lÀraren befinner sig i, det vill sÀga det kulturella och pedagogiska kapital lÀraren har med sig och klimatet pÄ den skola dÀr lÀraren arbetar. Studien har utgÄtt frÄn en induktiv forskningsstrategi, dÀr det empiriska materialet har legat till grund för teorin, i motsats till ett deduktivt arbetssÀtt dÀr en teori ska undersökas och om möjligt bekrÀftas. Den teoretiska utgÄngspunkten bestÄr dÀrför endast av genusteori och genuspedagogik samt teorin gÀllande diskursanalys.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur tvÄ olika medieaktörer i Göteborg talar om fenomenet hemlösa och vilka konsekvenser dessa konstruktioner kan tÀnkas fÄ för vÄr förförstÄelse av hemlöshet. Metoden som anvÀnds i uppsatsen Àr diskursteori. Det empiriska materialet utgörs av fem artiklar publicerade i Göteborgs-Posten (GP) och fem artiklarpublicerade i Faktum. I artiklarna finner uppsatsens författare olikahemlöshetskategorier/diskurser och analyserar vilka signifikanser i form av ord som anvÀnds för att skapa dessa. Författarna har i GP funnit fyra olika diskurskategorier av hemlösa, ?svenssondiskursen?, ?invandrarkillediskursen? ?psykisksjuk diskursen? och ?lodisdiskursen?.

Den hÀr uppsatsen Àr en diskursanalys av tvÄ didaktikböcker för svenskundervisning som förekommer pÄ lÀrarutbildningen: Reflekterande lÀsning och skrivning av Gunilla Molloy och StÀrk sprÄket stÀrk lÀrandet av Pauline Gibbons. UtgÄngspunkten för analysen Àr det som bland andra Ann Runfors och Kristina Gustafsson kallar normen om det oförhindrade jaget, det vill sÀga tanken om att den svenska grundskolan premierar de elever som pÄ ett oberoende och sjÀlvstÀndigt sÀtt frigör sig frÄn sin sociala och kulturella bakgrund och lÀr sig att analysera och ifrÄgasÀtta tillvaron för att fullt ut kunna vÀlja sina egna liv. Mina slutsatser Àr att bÄde Molloy och Gibbons verkar skriva under pÄ det oförhindrade jagets herravÀlde i det svenska samhÀllet, och att eleverna behöver lÀra sig ett sprÄk som ger dem möjlighet att agera som oförhindrade jag. Dock skiljer de sig Ät pÄ sÄ sÀtt att Gibbons tycks vilja lÀra eleverna att verka som oförhindrade jag, medan Molloy vill lÀra dem att vara det..

TitelLet?s get [her] undressed - en kritisk diskursanalys av konstruktionen av kvinnor i de mest populÀra samtida musikvideornaFörfattareSara Egeskog och Elin SjöstrandIllustrationer avElin SjöstrandKursExamensarbete i Media- och kommunikationsvetenskapTerminVT-14HandledareGabriella SandstigSidantal47 exklusive bilagorSyfteAtt undersöka hur kvinnor konstrueras i videorna till den mest populÀra musiken frÄn 2013.Metod och materialKritisk diskursanalys, femton musikvideor tagna frÄn topplistor frÄn Är 2013.HuvudresultatDen vanligaste typen av kvinna som visas i musikvideor Àr ung, smal och vacker. Till stor del syns kvinnor endast som rekvisita för att framhÀva mÀn i musikvideorna. Resultatet visade Àven pÄ starka kvinnor. Dels kvinnor som Àr starka med maskulina tankemönster, dels kvinnor som visades starka med feminina egenskaper och slutligen kvinnor som visades starka i sin yrkesroll som musiker.

AbstractFörfattare: Stina Halvorsen, Hanna MĂ„rtenssonHandledare: Eva-Lotta FridTitel: Sveriges Television vs. Fox News, en jĂ€mförelse avnyhetsrapporteringen kring PakistankonfliktenÄmne: Medie- och kommunikationsvetenskapÅr: 2007Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att blottlĂ€gga vilka skillnader och likhetersom finns i nyhetsrapporterandet mellan kanalerna gĂ€llande den specifikahĂ€ndelsen i Pakistan.Metod: Vi anvĂ€nder ett kritiskt hermeneutiskt förhĂ„llningssĂ€tt och tillĂ€mparsedan kvalitativ metod i form av diskursanalys och bildanalys. Vi anvĂ€ndeross Ă€ven genomgĂ„ende av nyhetsvĂ€rdering och nyhetsförmedling, dĂ„ vifinner dessa begrepp högst relevanta för analysen.Slutsatser: Vi har upptĂ€ckt att informationen som förmedlas Ă€r den sammahos bĂ„da kanalerna, det Ă€r vinklingen pĂ„ hur informationen förmedlas somskiljer sig Ă„t. Tyngdpunkten i Fox News nyhetsinslag ligger pĂ„ hur vidareUSA:s nationella sĂ€kerhet Ă€r hotad av konflikten, medan SVT istĂ€llet lĂ€ggerfokus pĂ„ att förmedla hur situationen ser ut i Pakistan och vad konfliktenbetyder för landet. De likheter vi kan urskilja Ă€r först och frĂ€mst val av bilder,det vill sĂ€ga bĂ„da kanalerna anvĂ€nder samma bilder vid flera tillfĂ€llen, samtatt President Pervez Musharraf och Benazir Bhutto framstĂ€lls pĂ„ liknande sĂ€tti bĂ„da kanalernas inslag.Nyckelord: Komparativ studie, hermeneutik, diskursanalys, bildanalys, FoxNews, SVT, Pakistan, nyheter online, nyhetsinslag..

SammanfattningI tidningar kan man lÀsa att polisens dödsskjutningar har ökat markant de senaste Ären i Sverige. Tidigare har studier Àmnats granska hur polisen gestaltas i media och hur lagstiftningen kring polisens rÀtt att anvÀnda vÄld ser ut. Syftet med denna studie Àr att fÄ kÀnnedom om hur det skrivs om polisens dödsskjutningar i media. Som bakgrundsinformation presenteras bland annat alla sjutton polisiÀra dödsskjutningar som skett under 2000-talet samt delar av polislagen och nödvÀrnsrÀtten. FrÄgestÀllningen för denna studie Àr följande: Hur skrivs det om polisens dödsskjutningar i tvÄ dagstidningar och tvÄ kvÀllstidningar under 2000-talet? Med hjÀlp av Faircloughs kritiska diskursanalys och hans tredimensionella modell har 43 tidningsartiklar, som behandlar polisens dödsskjutningar, analyserats.

Uppsatsen behandlar ett Àmne som alltid Àr aktuellt i skolvÀrlden, nÀmligen hur bedömning av elever ska gÄ till och hur lÀraren ska fÄ dem att utvecklas. IstÀllet för att beskriva en idag, Är 2013, aktuell undervisningsmetod, bedömning för lÀrande/formativ bedömning, behandlar föreliggande uppsats denna ?metod? som ett diskursivt konstruerat fenomen. Genom att ta utgÄngspunkt i Norman Faircloughs modell för kritisk diskursanalys behandlar föreliggande uppsats fenomenet pÄ tre nivÄer, i text, diskursiv praktik och social praktik. UtgÄngslÀget, enligt denna metod, och teori, Àr att det stÀndigt pÄgÄr en förÀndringsprocess i alla sociala sammanhang som pÄverkas av det sprÄkbruk som anvÀnds just dÀr och dÄ.

Feministiskt initiativ Àr ett nytt parti som liksom mycket annat har skildrats av media. Syftet med den hÀr kvalitativa studien Àr att studera vad media har berÀttat om Fi, utifrÄn en kritisk diskursanalys och socialkonstruktionistisk grund vill vi studera vilka diskurser som media, i vÄrt fall tidningsartiklar frÄn de stora rikstidningarna, förmedlar om partiet Feministiskt initiativ. De tidningar som vi hÀmtat artiklar ifrÄn har varit Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Metro och Expressen och utgjort grund för empirin. Igenom vÄr analys hittar vi olika mönster och teman, dÀribland tre framstÄende diskurser: kampdiskursen, ledardiskursen samt jÀmstÀlldhetsdiskursen. Dessa gÄr in och fogas pÄ olika sÀtt för Fis framtrÀdande i medias texter.

I april 2009 började media uppmÀrksamma influensautbrott i Mexico och USA, och i loppet av veckor kom Àmnet att dominera den svenska nyhetsbilden och det allmÀnna vardagstalet. De huvudsakliga nyhetsrubrikerna konstruerade influensan i ett brett spektra av definitioner i allt ifrÄn yttre hot med hög dödlighet och stor spridningsrisk, till uttryck för olika ekonomiska och politiska vinstintressen. Genom diskursanalys undersöker denna uppsats hur fenomenet svininfluensa konstruerats i media och myndighetspublikationer under vÄren, sommaren och hösten 2009. Analysen och den teoretiska referensramen bygger pÄ Michel Foucault och Ernesto Laclau & Chantal Mouffes diskursteorier. Resultatet visar att svininfluensan konstrueras som en offentlig angelÀgenhet, som sjukdom, som hot och fara, och som skrÀmselstaktik genom ett antal diskurser.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera en debatt i Sydsvenska Dagbladet om Vellinge ska eller inte ska ta emot ensamkommande barn. Debatten intensifierades under perioden november 2009, till och med mars 2010 med anledning av att antalet ensamkommande barn under 2009 ökade kraftigt och dÀrmed behovet av att fler kommuner tar emot dessa barn. För att granska de argument som förts fram för och emot att Vellinge ska ta emot ensamkommande barn anvÀnds ett argumentationsanalytiskt perspektiv medan diskursanalys anvÀnds för att klarlÀgga bakomliggande diskurser i debatten. I debatten identifieras olika aktörer som argumenterar för och emot Vellinges mottagande av ensamkommande barn. Resultatet av argumentationsanalysen visar att de aktörer som argumenterar för att Vellinge ska ta emot ensamkommande barn har starkare och mer hÄllbara argument.

Spekulationer i media ökar under stora nyhetshÀndelser dÀr ny information inte dyker upp (Nord & StrömbÀck, 2002). Genom en kvalitativ studie i form av kritisk diskursanalys och en kÀllkritisk analys, studeras i den hÀr undersökningen vad Dagens Nyheter och Aftonbladet publicerade rörande Malaysia Airlines plan MH370 under tvÄ veckor efter planets försvinnande. Fyra artiklar frÄn varje tidning har valts ut och analyserats utifrÄn kritisk diskursanalys samt kÀllkritik, och sedan har det insamlade materialet jÀmförts för att försöka se likheter och skillnader i tidningarnas rapportering. Med stöd frÄn teorier om nyhetsvÀrdering, nyhetsförmedling, tidigare forskning och tidigare nÀmnd kÀllkritik har ett resultat nÄtts som visar hur bÄda tidningarna publicerat teorier och spekulationer kring vad som hÀnt med flight MH370.Tidningarna har valt olika angreppssÀtt i sin rapportering genom skillnaden i hur de förlitat sig pÄ nyhetsbyrÄer och andra mediers material. Dagens Nyheter har till större grad anvÀnt sig av de stora nyhetsbyrÄerna, medan Aftonbladet i större utstrÀckning sökt andra mediers rapportering, samt svenska experters uttalanden..

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

VÄrt syfte med denna uppsats var att undersöka den fysiska arbetsmiljöns relation till arbetstillfredsstÀllelse samt sjÀlvrapporterad hÀlsa. Fysisk arbetsmiljö sammanstÀlldes till följande tre variabler: estetik, symbolism och ergonomi. En webbenkÀt med 35 frÄgor skickades ut till 162 anstÀllda som var utplacerade pÄ olika kontor inom ett medelstort företag i Sverige. Pearson korrelationstest utfördes för att se om det fanns nÄgot samband mellan variablerna. Resultatet visade att det fanns signifikanta samband mellan arbetstillfredsstÀllelse och bÄde estetik och symbolism.

Uppsatsen handlar om hur olika diskurser karaktÀriserar Malmö stads planeringstÀnkande i de tre undersökta översiktsplanerna under 2000-talet. De fyra diskurserna som studeras Àr den globala staden, entreprenörsstaden, kunskapsstaden och postmodernistiskt planeringsteori. De tre första diskurserna behandlar fenomen om stÀder och regioner utifrÄn en global informationsekonomi. Den fjÀrde och sista diskursen Àr en gren inom planeringsteorin som stÀller sig kritisk till den modernistiska synen pÄ planering och planerare. Planering som postmodernism Àr likt sina föregÄngare, normativ i sin karaktÀr och försöker att lösa problem som har tillkommit i en postkolonial vÀrld.