AbstractThe use of temporary agency workers has increased significantly during the last decades. Due to considerable differences in the legal status and working conditions of temporary agency workers within the EU, the directive 2008/104/EC on temporary agency work was adopted in 2008. The current directive has a two folded purpose, first and foremost to improve the employment and working conditions for temporary agency workers, by establishing the principle of equal treatment. The second purpose is to create greater acceptance for the temporary work agencies, and also to review and remove any unjustified restrictions or prohibitions against them.There are several different models for labour market regulation represented within the EU. The Swedish and Nordic model has through history relied heavily on regulation via collective agreements, entered into by the social partners, with a minimal amount of state interference and regulation.For Sweden there is a potential problem in the implementation of the directive on temporary agency work, since it follows from case law by the European Court of Justice (ECJ).

SammanfattningVilka prioriteringar gör redovisningsstudenter vid val av arbetsgivare och vet de personalansvariga vad studenter anser är viktigt? Inom de närmsta åren kommer samhället att undergå ett stort generationsskifte, p.g.a. att en stor grupp människor uppnår pensionsålder ? ett faktum som ställer höga krav på arbetsgivarnas förmåga att lyckas marknadsföra sin arbetsplats som attraktiv för att i framtiden kunna rekrytera kompetent arbetskraft. Samtidigt kommer allt fler högutbildade människor att förenas med arbetslivet under de kommande åren, vilket kan ses som en anledning till att högskolestudenter ställer höga krav på sin blivande arbetsgivare. Genom användningen av tidigare studier prövar vi om redovisningsstudenterna har samma preferenser som andra studenter när de kommer till att välja arbetsgivare.

De senaste decenniernas ökade globalisering har bidraget till behovet av en gemensam syn på bedömning och granskning av företagens redovisning. Europeiska Unionen och IFAC är två organisationer som arbetar för att föra samman kvalifikationerna hos revisorer. EU verkar för en gemensam marknad med fri rörlighet av varor, arbetskraft och tjänster medan IFAC försöker få en konsistent hög kvalité på revisorer globalt. En gränsregion som skulle dra nytta av en ökad harmonisering är Öresundsregionen där företag med revisorer kan jobba över landsgränserna. För att öka förståelsen för de skillnader som finns i granskningen av företagens redovisning mellan Sverige och Danmark idag, är syftet med uppsatsen att jämföra kompetenskrav mellan svenska och danska revisorer.

Svenska institutet är en statlig myndighet vars uppdrag är att sprida en positiv och aktuell bild av Sverige. Detta har enligt dem själva blivit allt viktigare i och med globaliseringen. Då världen allt mer homogeniseras blir det viktigare för en nation att vara konkurrenskraftig och visa sin särart för att locka hit handelspartners, investerare, studenter, turister samt arbetskraft.Den här uppsatsen diskuterar Svenska institutets arbete med bilden av Sverige och de tankar och strategier som ligger bakom det informationsmaterial de producerar. Med hjälp av bildanalys undersöks filmen Open Skies Open Minds och broschyren Sweden & Swedes som båda ska illustrera det samtida Sverige. Vi har även analyserat intervjuer med projektledaren för filmen Cecilia Sundstrand, producenten för både filmen och broschyren Claes Britton samt Svenska institutets generaldirektör Olle Wästberg.

Närheten till Danmark och utvecklingen av Öresundsregionen har länge skapat positiva och dynamiska effekter för Skåne, med ökade investeringar och etableringar. Avståndet mellan Sverige och Danmark är kort vilket underlättar rörligheten för kapital, varor, tjänster och arbetskraft. På den svenska sidan om Öresund är den privata tjänstesektorn med högutbildad arbetskraft huvudsakligen koncentrerad till sydvästra delen av Skåne. Malmö är Sveriges tredje största stad med nästan 300 000 invånare, denna region är länets ekonomiska motor. Intill Malmö ligger Lund som är en av Sveriges största studieorter.

Data över arbetsproduktivitet och arbetslöshet för Sverige de senaste årtiondena ger skäl att på nytt undersöka om teknologisk utveckling leder till arbetslöshet genom att minska behovet av arbetskraft. Arbetsproduktivitetens lämplighet som mått på teknologisk utveckling diskuteras och den totala faktorproduktiviteten (TFP) bedöms vara mer passande. Ekonomisk teoribildning tillsammans med tidigare empiriska undersökningar på området används för att beskriva de mekanismer via vilka teknologisk utveckling kan tänkas påverka arbetslöshet på kort och lång sikt. Dessa mekanismer beskrivs med begreppen jobbförstörelse, jobbskapande och matchningseffektivitet. Mekanismerna undersöks genom grundläggande statistisk behandling av data för Sverige de senaste årtiondena, främst mellan åren 1994 och 2007.

Den 15 december 2008 genomfördes en reform för arbetskraftsinvandring från tredje land i Sverige. Syftet med förändringen är att underlätta rekrytering utanför EU/EES och Schweiz för att minska bristen på arbetskraft. Genom att förenkla och utveckla systemet till ett av de mest öppna i världen, hoppas man locka till sig fler arbetare för att minska underskottet på arbetsmarknaden.Tidigare forskning visar att en reform som minskar restriktioner för inträde till landet, generellt kommer att resultera i ett ökat inflöde av migranter. I denna uppsats undersöks, med hjälp av en ekonometrisk analys, om Sveriges reform av arbetskraftsinvandring gett en positiv effekt på antalet migranter som ansöker om ett arbetstillstånd. I den ekonometriska analysen används panel data, med data från före och efter reformen.

Syftet med studien är att undersöka arbetsgivares erfarenheter av att ha tagit emot praktikanterfrån arbetsmarknadsprojektet Korta vägen. Många utländska akademiker idag går arbetslösatrots att Sverige har en stor efterfrågan på kvalificerad arbetskraft. Som en lösning på att försökaåtgärda arbetslösheten hos denna målgrupp har Sverige utformat olika arbetsmarknadsinsatserför att underlätta intåget av utländska akademiker på arbetsmarknaden. Forskning har visat attpraktik är den mest fördelaktiga insats som genererats i de arbetsmarknadspolitiska åtgärdersom idag finns. Tyvärr råder hög arbetsbelastning på svenska arbetsplatser vilket gör att mångatackar nej till att ta emot praktikanter.

SammanfattningTidsbegränsade anställningar är ingen ny förekomst, utan behovet fanns även innan 1974-års LAS trädde i kraft. Däremot aktualiserades problematiken på allvar då en restriktiv bestämmelse gällande tidsbegränsade anställningar fördes in i lagen. Dagens reglering återfinns i 1982 års anställningsskyddslag. Problematiken rör dock än idag balansen mellan arbetsgivarens och arbetstagarens intresse av flexi¬bilitet respektive trygghet. Det är viktigt att finna en lösning pga det ökade antalet tids¬begränsade anställningar.

Äldreomsorg är i snar framtid i stort behov av mer arbetskraft och enligt SCB redan 2032 kommer det råda stor arbetsbrist inom området. För att kunna behålla den arbetskraften som redan arbetar inom området äldreomsorg bör vi ta reda på mer om deras tankar om ledarskap, motivation och om upplevelsen av arbetsglädje och vilka preferenser och vilka faktorer det beror på. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om vilka förväntningar några av den yngre generationen medarbetare har på ledare samt vad som motiverar dem till att arbeta inom äldreomsorgen. Till denna studie valdes den kvalitativa metoden med semistrukturerade intervjuer. Fem respondenter födda mellan 1978 fram till 1995 deltog i studien.

Syfte: Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur Landstinget Blekinge arbetar med den generationsväxling som pågår och det svaga intresset hos den yngre generationen samt hur det faktiska arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare ser ut, både inom och utanför organisationen, för att undvika en brist på arbetskraft. Vidare vill vi även undersöka om den bild teorier framställer av den nya generationen skiljer sig mot uppfattningen som chefer inom Landstinget Blekinges har. Syftet är också att se hur väl Landstinget Blekinge arbetar med att bli en attraktiv arbetsgivare i jämförelse med SKL:s bild och därmed bidra till ökad medvetenhet kring arbetet med generationsväxlingen samt de utmaningar och svårigheter som kan finnas i samband med den. Metod: Undersökningen är baserad på en kvalitativ, abduktiv metod och semistrukturerade intervjuer med tre personalchefer, en förvaltningschef samt kommunikationsdirektören inom Landstinget Blekinge. Resultat: Våra resultat visar att Landstinget Blekinge har en skriftlig varumärkesstrategi för vad som behöver göras.

Syfte: Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur Landstinget Blekinge arbetar med den generationsväxling som pågår och det svaga intresset hos den yngre generationen samt hur det faktiska arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare ser ut, både inom och utanför organisationen, för att undvika en brist på arbetskraft. Vidare vill vi även undersöka om den bild teorier framställer av den nya generationen skiljer sig mot uppfattningen som chefer inom Landstinget Blekinges har. Syftet är också att se hur väl Landstinget Blekinge arbetar med att bli en attraktiv arbetsgivare i jämförelse med SKL:s bild och därmed bidra till ökad medvetenhet kring arbetet med generationsväxlingen samt de utmaningar och svårigheter som kan finnas i samband med den. Metod: Undersökningen är baserad på en kvalitativ, abduktiv metod och semistrukturerade intervjuer med tre personalchefer, en förvaltningschef samt kommunikationsdirektören inom Landstinget Blekinge. Resultat: Våra resultat visar att Landstinget Blekinge har en skriftlig varumärkesstrategi för vad som behöver göras. För att lyckas attrahera den yngre generationen behöver de dock vidta ytterligare åtgärder för att lansera sin strategiska plan och börja det egentliga arbetet med employer branding om de vill bli en attraktiv arbetsgivare för den yngre generationen..

Sverige idag är inte ett Sverige som för över 40 år sen. Skillnaderna är stora, inte minst landets befolkning. Vid en återblick på hur LO- tidskriften Fackföreningsrörelsen mellan åren 1966- 68 hade för syn på invandring har jag funnit stora skillnader på hur en sådan stor organisation som LO och det den står för har ändrat inställning under åren. En del av det som stod i tidskriften på 1960- talet hade orsakat ramaskri i medierna idag. Jag har i mitt arbete valt att undersöka vilken syn på invandring som LO- tidskriften Fackföreningsrörelsen hade under införandet av den nya invandringspolitiken som infördes 1967- 68 och som hade till syfte att reglera invandringen.

Industribranschen har idag vissa problem med att attrahera kompetent arbetskraft. Arbetet med att bygga ett starkt Employer Brand har därför blivit allt viktigare. Användandet av sociala medier har ökat och detta skapar nya möjligheter för företag att marknadsföra sig. Frågan är dock om företagen använder denna möjlighet i sitt arbete med Employer Branding. Syftet med denna studie var att undersöka hur industriföretag arbetar med Employer Branding genom sociala medier.

Närheten till Danmark och utvecklingen av Öresundsregionen har länge skapat positiva och dynamiska effekter för Skåne, med ökade investeringar och etableringar. Avståndet mellan Sverige och Danmark är kort vilket underlättar rörligheten för kapital, varor, tjänster och arbetskraft. På den svenska sidan om Öresund är den privata tjänstesektorn med högutbildad arbetskraft huvudsakligen koncentrerad till sydvästra delen av Skåne. Malmö är Sveriges tredje största stad med nästan 300 000 invånare, denna region är länets ekonomiska motor. Intill Malmö ligger Lund som är en av Sveriges största studieorter. Med omkring 30 000 studenter och 10 000 inflyttade varje år är det en snabbt växande stad.