Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka varför det är så få kvinnor som är chefer. Enligt SCB var, under 2009, endast 33% av Sveriges chefer kvinnor.Manliga chefer är normen och därför baseras dagens ledarskapsteori på mäns värderingar och uppfattningar. Detta leder till att många av dagens organisationskulturer har en manlig prägel som inte släpper in och inte heller lockar kvinnor till ledande positioner.Studien presenterar teorier om de är svårigheter och hinder som kan uppstå för kvinnor när de vill bli chefer och vad som ligger bakom dessa barriärer.Den teoretiska referensramen beskriver dessutom vad som motiverar en person att nå en ledande position samt hur kultur påverkar möjligheterna att avancera inom en organisation. Organisationskulturen kan skapa hinder för personer som anses vara avvikande, vilket kan påverka en kvinnas möjlighet att bli en del av organisationsledningen. Dessa hinder kallas ibland för glastak, ett osynligt hinder som gör det svårt eller omöjligt att klättra högre upp inom en hierarki.Studien är även genomförd med en kvalitativ metod då fyra kvinnliga chefer har intervjuats.

Denna studie tar sin ansats i hur system och strategier för hantering av kunskap mynnar ut i olika hinder vid kunskapsöverföring inom managementkonsultföretag. Fallstudien bygger på fyra managementkonsultföretag varav två tillämpar en codification strategi och de andra två tillämpar en personalization strategi.Alla företagen har mer eller mindre inslag av båda strategierna men tyngdpunkten ligger i en av dem medan den andra har ett understödjande roll i respektive företag. Av studien framgår att kunskapssystem och strategier hänger tätt ihop, och är beroende av vilken vikt företaget lägger vid att dokumentera och lagra kunskap.Beroende av vilken kunskapsstrategi företagen i fallstudien tillämpade ställdes de inför olika hinder. Codification strategin renderade i hinder i form av rapportering, informationens kvalitet, användarvänlighet i databasen samt medarbetarnas motivation att dela kunskap internt genom att dokumentera projekt. Tillämpade företagen en personalization strategi ställdes företagen inför hinder i form av outtalad kunskap och medarbetarnas motivation att dela kunskap internt genom social interaktion som exempelvis sammanträden, telefonsamtal och e-post..

Uppsatsen redovisar en studie vars syfte är att studera pedagogers inställning till lekens betydelse för barns lärande och utveckling, samt deras föresatser när det gäller att ge leken utrymme och använda den som redskap för lärande. Dessutom undersöks hur pedagogernas förklarade föresatser i detta ämne överensstämmer med den faktiska situationen i en barnskoleklass, samt vilka möjligheter och hinder som påverkar lekens utbredning i denna verksamhet. Intervjuer av de fyra pedagoger som arbetar i denna klass har tillsammans med observationer av verksamheten använts som kvalitativ forskningsmetod. Resultaten av intervjuer och observationer har kopplats samman och analyserats utifrån problempreciseringen. Slutresultatet av studien visar att pedagogerna är väl medvetna om lekens betydelse för barns lärande och utveckling, samt att deras strävan är att ge lek och lekfulla aktiviteter utrymme, men olika hinder begränsar möjligheterna till detta..

Syftet var att i en litteraturstudie undersöka eventuella hinder för optimal postoperativ smärtlindring av barn 6-12 år gamla samt undersöka vilka postoperativa smärtlindringsmetoder som används på barn 6-12 år gamla. Litteraturstudien bygger på elva artiklar som kvalitetsgranskades. I resultatet presenteras de faktorer som påverkar barns postoperativa smärtlindring i fyra kategorier: sjuksköterskans medverkan i barnens postoperativa smärtlindring, föräldrars medverkan i barnens postoperativa smärtlindring, barnens upplevelser av postoperativ smärtlindring och hinder för optimal smärtlindring. Resultatet av litteraturstudien visar att det fortfarande är svårt att smärtlindra tillräckligt då det finns ett stort antal hinder för den postoperativa smärtlindringen, exempelvis sjuksköterskors okunskap, otillräckliga ordinationer, tidsbrist och sjuksköterskornas bakgrundsfaktorer. Resultatet belyser även att föräldrarna har en stor del i barnens sjukhusvistelse och smärtbehandling..

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor på diabetes- och blodtrycksmottagningar på vårdcentraler arbetar med att motivera patienter att göra livsstilsförändringar och att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av arbetet med att motivera patienter att göra livsstilsförändringar. Ännu ett syfte var att beskriv vilka hinder och möjligheter de upplever i det arbetet. Tio sjuksköterskor på sex hälsocentraler i Mellansverige intervjuades. Intervjuerna analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i fem kategorier och 14 subkategorier.

Abstract Syftet med den här uppsatsen är att ge en bild av hur ungdomar uppfattar socialtjänstens bemötande. Men även se vilka möjligheter respektive hinder det finns för ett bra möte. I teoridelen har vi använt oss utav Goffmans stigmateori, Beckers stämplingsteori, Mills teori om den sociologiska visionen och Foucaults teori om det disciplinära samhället. Vår empiriska undersökning består av åtta kvalitativa intervjuer, med ungdomar. Undersökningen har fokus på olika teman; bemötande, möte, hinder och möjligheter som återspeglar åtta ungdomars erfarenheter av den svenska socialtjänsten.

Även om ett företag har en innovativ idé, ligger rätt i tiden och har intern marknadsföringskompetens tycks det finnas hinder för att de ska lyckas nå ut med sitt koncept vilka inte nämns i litteraturen. Trots mängder av marknadsföringslitteratur och teorier om hur företag söker information, värderar alternativ och fattar beslut i samband med inköp så lyckas inte alla produkter. Utifrån teorier kring relationsmarknadsföring, nätverk, inköpsbeteende och beslutsfattande valde vi att formulera frågeteman och studera ett fallföretag som säljer konsumtionsvaror business to business (B2B). På detta sätt undersöktes vilka hinder som kan finnas mellan det säljande företagets kommunikation och kundföretagets inköpsprocess. Intervjuerna fördes i diskussionsform kring teman som marknadsföringsstrategi, marknadsbearbetning, kundkontakt och målgrupp.

Denna uppsats handlar om hur ungdomar med lågt deltagande på NUEVO upplever hinder och möjligheter i normaliseringsprocessen. NUEVO är en institution som hjälper arbetslösa ungdomar som länge har varit arbetslösa eller som har speciellt svårt att få eller lyckas behålla ett jobb. Min studie är inriktad på de ungdomar som inte deltar så aktivt på NUEVO och varför det är så. Varför normaliseringsprocessen och avstämplingen av dessa ungdomar hindras av en lång avvikarkarriär som dessa ungdomar har. Det jag fick fram är att stämplingen historia har en stor påverkan på ungdomarnas nuvarande situation.

Världen blir allt mer globaliserad och många företag väljer att försöka etablera sig påutländska marknader. Då varje lands marknad är unik kommer målmarknaden alltid att ivissa aspekter skilja sig från den inhemska marknaden. Att identifiera dessa skillnader äravgörande för att företagens internationalisering skall lyckas. Även mellan närliggandemarknader, som ur många perspektiv kan vara likartade, existerar skillnader inom kultur,organisationsstruktur och andra områden. Dessa kan vara väl maskerade och med dettaföljer en risk att företag antar att marknaderna är mer lika än vad de i realiteten är.Med denna uppsats ämnar författarna att analysera betydelsen av psykisk och institutionelldistans mellan närliggande marknader vid internationalisering av ett företag.

I styrdokumenten för grundskolan och gymnasieskolan står skrivet att elever i be-hov av stöd ska få den hjälp de behöver. Under senare år har diagnostisering av elever i behov av stöd och elever som har svårigheter att klara av skolmiljöns värderingar och villkor ökat. Syftet med vår studie är att undersöka vilken form av stöd en diagnos leder till, vilket stöd eleven får om behovet finns men utan dia-gnos och vilka hinder och möjligheter en diagnos medför. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om diagnostisering. Målgruppen för våra intervjuer är specialpedagoger och rektorer i tre kommuner i södra Sverige.

Patienter har enligt lag ra?tt till att vara delaktiga i va?rd och behandling, trots detta upplever patienter brist pa? delaktighet i va?rden. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av hinder och mo?jligheter fo?r delaktighet i va?rden. Studien genomfo?rdes som en systematisk litteraturstudie och 15 vetenskapliga artiklar ligger till grund fo?r resultatet.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur pedagoger upplever att flerspråkighet bidrar till möjligheter eller till hinder för elever med utländsk bakgrund. Vilka didaktiska utmaningar möter pedagogerna med dessa elever samt hur kan de stödja elevernas flerspråkighet? För att få en nyanserad bild av hur pedagoger uppfattar flerspråkighet och söka svar på våra frågeställningar intervjuade vi fyra lärare som undervisade vid olika nivåer inom skolväsendet. Eftersom vi utgick från det talade ordet använde vi oss av kvalitativ undersökningsmetod där vi tolkade och analyserade resultatet av intervjuerna. Det resultat vi kom fram till var att alla pedagoger ansåg att flerspråkighet var en personlig tillgång för den enskilda eleven, men att det kunde finnas hinder på samhällsnivå.

Syfte: Syftet med studien var att kartlägga och beskriva tillgängligheten på gym för rullstolsburna personer.Undersökningsmetod: Studien var en deskriptiv observationsstudie. Undersökningen var en tvärsnittsstudie, då mätningar gjordes vid ett tillfälle. Datainsamlingen utfördes genom strukturerade observationer av olika bedömningsområden, t.ex. närliggande utomhusmiljö, entré, träningslokal, omklädningsrum m.m. med hjälp av en egen utarbetad checklista.Resultat: Resultatet visade att hinder i tillgänglighet i huvudsak inte fanns i den närliggande utomhusmiljön runt gymmet.

Studiens huvudsakliga syfte var att undersöka om kvinnor vill köra båt i större utsträckning, samt vilka faktorer kvinnor upplever som hinder respektive förutsättningar för detta. Undersökningen gjordes i form av en enkät. Resultatet visade att 38 % av de svarande vill köra båt oftare. De främsta orsakerna till att kvinnor inte körde båt var att: a) mannen upplevdes köra bättre b) de var bekväma c) de kände sig osäkra. De förutsättningar som uppgavs nödvändiga för att köra båt var: a) självbestämmande b) goda väder- och ljusförhållanden c) motivationshjälp.

Syftet med vårt examensarbete är att beskriva pedagogers tankar kring anmälningsplikten och vilka hinder som kan uppstå i samband med anmälningsplikten enligt Socialtjänstlagen 14 kap. 1 §. Vi vill med arbetet också förbereda oss inför kommande anmälningssituationer i våra yrkesliv och önskar att arbetet ska bidra till diskussioner kring ämnet på skolan där vi gjort vår undersökning. Våra huvudfrågor har varit: Vilka tankar har pedagogerna kring anmälningsplikten? Vilka hinder kan uppstå vid tillämpning av anmälningsplikten? Resultaten har vi nått genom litteraturstudier och intervjuer.