Syftet med vår uppsats har varit att utifrån en kvalitativ studie belysa hinder och möjligheter i Skolvägen hos tolv gymnasieelever med hög frånvaro, från förskoleklass till gymnasiet, samt hur dessa faktorer har påverkat elevernas närvaro i skolan. Metoden vi använt oss av har varit intervjuer utifrån begreppet Skolvägen, där vi berört elevernas erfarenheter och upplevelser av trivsel, lärare, kamrater, skolämnen, eventuella stödbehov, närvaro och gymnasieval. Intervjuerna har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys i tre steg och placerats in i ett utvecklingsekologiskt perspektiv utifrån Bronfenbrenners modell.Resultatet visar att elevernas Skolväg varit kantad av betydligt fler hinder än möjligheter, där eleven själv haft mycket liten påverkan i olika beslut. Vi kan även utläsa att vissa av besluten har resulterat i en brist i inkluderingstanken vilka kan härledas till den frånvaro de har på gymnasiet idag.Vår slutsats är att de faktorer som har allra störst betydelse för elevernas frånvaro är beslut tagna utan deras medverkan, oförberedda övergångar mellan grupper, klasser och skolor, bristande relationer till lärare och kamrater samt frånvaro av ett inkluderande synsätt i undervisningen..

I både nationella och internationella styrdokument uppmärksammas vikten av individanpassning och möjligheten att få tillgång till den teknik elever i grundskolan behöver för att utvecklas kunskapsmässigt. Avsikten med denna studie var att undersöka vad pedagoger anser om elevers möjligheter att få tillgång till alternativa verktyg i grundskolan för att komma runt sina svårigheter när det gäller att läsa, skriva och att räkna. Vi har gjort en flermetodsstudie, både en webbaserad enkät och fem semistrukturerade intervjuer med pedagoger från grundskolan. Enkäten skickades till 51 pedagoger och svarsfrekvensen blev 80 procent. Undersökningen visade att de vanligaste alternativa verktygen för att komma runt svårigheterna var en dator utrustad med talsyntes och rättstavningsprogram samt miniräknare.

Fo?rfattare: Ellen Hedin Handledare: Elisabeth So?derquist Examinator: Jan Ha?rdig Titel: Spra?kinla?rning i ma?ngkulturella klassrum ? en kvalitativ studie av hinder och mo?jligheter fo?r la?rande i SFI-verksamhet A?mne: La?rarutbildning A?r: 2012 Syfte: Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur elever och la?rare agerar i grupp och gentemot varandra fo?r att utro?na hinder och mo?jligheter fo?r spra?kinla?rning. Metod och teori: Studien utfo?rs med kvalitativ metod i form av deltagande observation. Den so?ker da?rfo?r djup snarare a?n bredd. Studien baseras pa? teorier skapade av Goffman med fokus pa? social interaktion mellan akto?rer inom fa?ltet fo?r att synliggo?ra de fra?gor som a?r viktiga fo?r akto?rerna. Slutsats: En ovilja att reflektera kring pedagogiska fra?gor a?r inte ha?llbar i dagens skola.

Syftet med studien var att få ny och fördjupad kunskap om faktorer som upplevts vara till hjälp respektive hinder för föräldrar i kontakten med barn- och ungdomspsykiatrin. Kvalitativa djupintervjuer gjordes med åtta föräldrar till ungdomar som fått bipolär- eller psykosdiagnos. Analysen av materialet skedde genom meningskategorisering enligt principerna för hermeneutisk tolkning. Fyra teman identifierades: upplevelse av vårdpersonalens intentioner, upplevelse av vårdpersonalens kompetens, upplevelse av vårdens organisation samt upplevelse av behandlingsinterventioner. Resultatet visar att det upplevs som en avlastning (hjälp) för föräldrarna om de känner tillit till vårdpersonalens intentioner och tilltro till den professionella kompetensen, samt om de upplever att vårdens organisation och de vårdinsatser som erbjuds har en sådan flexibilitet att de kan möta familjens individuella behov.

Denna C-uppsats syftar till att nå en större förståelse för vilka krafter det är som påverkar individers engagemang i ett livslångt lärande. Både lärandets livsvida och dess livslånga dimension behandlas. Dessa dimensioner är ett försök att inom ramen för ett livslångt lärande beskriva hela det universum inom vilket lärande kan ske. Studien har genomförts med hjälp av halvstrukturerade intervjuer och sex informanter, som alla har anknytning till ämnesområdet pedagogik. Resultatet visar att den starkaste drivkraften utgörs av individernas egen inneboende längtan och vilja till lärande och utveckling.

Syftet med vår uppsats var att studera hur samverkan fungerar mellan skolan och socialtjänsten i stadsdelen Centrum i Göteborg. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi intervjuat rektorer samt personal från socialtjänsten. Vi har i vår studie undersökt vad våra informanter upplever för hinder och förutsättningar för samverkan, samt vad de har för förväntningar och föreställningar om varandra. Vi har i vår analys av vår empiri haft en organisationsteoretisk och en samverkansteoretisk utgångspunkt. I vårt resultat kan vi utröna hur det finns hinder som blir centrala i relation till hur samverkan fungerar gentemot våra informanter.

SammanfattningDetta är en uppsats som handlar om hur några studenter i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi hanterar olika läs- och skrivsituationer och hur de kämpar vidare trots sitt funktionshinder.Att ha dyslexi är som att köra bil med handbromsen i, det går men det går åt mycket mer energi och är inte bra i längden.Syftet är att studera de faktorer som kan göra att studenter i läs- och skrivsvårigheter kan övervinna skriftspråkliga hinder och väja att studera vidare.Uppsatsen är skriven ur ett studentperspektiv och beskriver hur tre informanter i kvalitativa interjuver beskriver att de upplevt och upplever olika situationer i relation läs- och skrivsvårigheter, men framför allt handlar uppsatsen om hur informanterna övervunnit och övervinner de skriftspråkliga svårigheterna på olika sätt. Denna kunskap tror jag är mycket värdefull för elever, föräldrar, lärare och till viss del även skolledning för att kunna höja läs- och skrivkunnigheten. Dagens samhälle förutsätter att vi kan ta till oss och förmedla oss via skriftspråket för att kunna delta i samhället som aktiva och demokratiska medborgare.I uppsatsen presenteras en mängd faktorer som förebygger läs- och skrivsvårigheter eller fungerar som hjälpmedel att ta sig över de hinder som läs- och skrivsvårigheterna medför. Individens föreställningar om sig själv, individens vilja och envishet att ta kontroll över sitt liv är de viktigaste faktorerna för i vilken grad individen i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi utvecklar positiva drivkrafter..

Det finns idag cirka 300 000 personer med diabetes i Sverige. Varje år insjuknar cirka 200 vuxna av 100 000 vuxna i diabetes. Diabetes är en allvarlig sjukdom och medför en förkortad livslängd på grund av sjukdomen. Motion har vistats medföra positiva effekter och göra att personer med diabetes mår bättre då motion ger bättre balans i blodsockret. Det övergripande syftet med studien var att vinna mer kunskap om behovet av information om vikten av fysisk aktivitet riktat till diabetiker samt att vinna mer kunskap om behovet av åtgärder för att främja fysisk aktivitet.

Syftet med vår studie är att undersöka hur människor där den kreativa processen är central i sitt yrkesutövande upplever denna process och se om det går att hitta ett mönster. Vi bestämde oss för att ta reda på vad som händer inuti människan runt det kreativa ögonblicket. Vår huvudfrågeställning är: Vad är den kreativa processen? Vi gjorde öppna intervjuer med fem verksamma kreatörer med hjälp av DV-kamera. Vårt resultat visade att det gick att se ett gemensamt mönster i den kreativa processen.

Syftet med vår undersökning är att belysa hur pedagoger arbetar konkret med miljö- och naturvårdsfrågor på förskolor. Vi har också velat undersöka om arbetet med miljö- och naturvårdsfrågor skiljer sig åt på olika förskolor beroende på var de är geografiskt placerade. För att få svar på vår frågeställning har vi gjort en kvalitativ undersökning på kommunala förskolor belägna i storstad och på landsbygd utan någon uttalad miljöprofilering. Utifrån vår empiri som vi har analyserat i relation med vår teori har vi diskuterat och lyft fram vår frågeställning. Resultatet visar att pedagogerna har olika synsätt och arbetsmetoder då de arbetar konkret med miljö- och naturförmedlandet. Pedagogerna fick frågan om de ser sin förskolas geografiska placering som hinder eller möjlighet, det visar sig att det finns vissa svårigheter både i storstad och på landsbygd. Storstadsförskolorna visar framförallt att avståndet till skogen utgör ett hinder.

Denna studie söker förståelse för hur professionen i sig kan verka för såväl ett effektivt som ett ineffektivt samarbete mellan professioner. Syftet med studien är att beskriva och analysera hur sjuksköterskorna upplever att professionen i sig påverkar deras arbetssituation, inte minst i deras samarbete med läkare då sjuksköterskornas arbetssituation till stor del är beroende av samverkan med andra professioner. Undersökningens resultat bygger på kvalitativa data som jämförts med sociologiska professionsteorier. Resultatet visar att den ställning som de olika professionerna besitter främst sätter hinder för en effektiv kommunikation dem emellan. I en god relation upplevs de skilda professionerna som en möjlighet för samarbetet då dessa kompletterar varandra och tillsammans ger en bättre helhetsbild av patienten..

På senare år har ansvarsfullt företagande blivit en allt viktigare del av företagande, där företag måste ta hänsyn till arbetsvillkor och miljöpåverkan i sin verksamhet. Ett begrepp som är starkt kopplat till ansvarsfullt företagande är Corporate Social Responsibilities (CSR). CSR har en lång och varierad historia i litteraturen. Även om CSR nämns några gånger innan 1950-talet, ses tiden efter som den moderna eran för CSR när det gäller definitioner av begreppet. Problemet med CSR är att det är resurskrävande för företag och att begreppet inte är klart definierat. Utöver det kan CSR bli en pappersprodukt där företag använder CSR som ett PR-verktyg.

Syftet med den här studien är att undersöka hur pedagoger arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling i en Reggio Emilia förskola. De frågeställningar som ligger till grund för studien är: Hur arbetar pedagogerna på en Reggio Emilia förskola med flerspråkiga barns språkutveckling? Vilka möjligheter och hinder anser pedagogerna att Reggio Emilia filosofin har för att utveckla svenska språket hos flerspråkiga barn? Teorin som jag har använt mig av i undersökningen handlar om Reggio Emilia-pedagogik. Inom Reggio Emilia-peagogiken får barnen rätt att använda sina ?hundra språk?.

I denna studie undersöks hur pedagoger ser på arbetet med datorn som verktyg vid den tidiga skriv- och läsinlärningen samt vilka hinder och möjligheter de kommit fram till. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod genom intervjuer med verksamma pedagoger i förskoleklass och tidiga skolår. Empirin jämförs sedan med utgångspunkt i teorier kring skriv- och läsinlärning. Resultatet visar att pedagogerna gärna väljer ut delar ur arbetet med datorn för att sedan föra ihop det med den undervisning de haft tidigare, men att ingen av dem använder metoden fullt ut. Slutsatsen blir att pedagogerna ser skriv- och läsinlärning med datorn som verktyg som ett komplement till övrig undervisning istället för att använda metoden på egen hand..

De tre funktionsnedsättningarna ADHD, autism och Aspergers syndrom förekommer hos barn i förskolan. Det är få av dem som har en fastställd diagnos i förskoleåldern, men även detta förekommer i några fall. I dagens Sverige går dessa barn generellt i integrerade förskolor vilket utgör en pedagogisk utmaning. Syftet med den här studien är att lyfta fram pedagogers upplevelser, syn och arbetssätt gällande integreringen av förskolebarn med ADHD, autism eller Aspergers syndrom i den så kallade vanliga förskolan. Fyra pedagoger från två olika förskolor i två skilda kommuner i mellersta Sverige deltar i kvalitativa intervjuer rörande vilket arbetssätt som tillämpas, hur de upplever att barnen integreras samt om det finns hinder mot integreringen och hur man eventuellt kan överkomma dessa.