Detta arbete har, med hjälp av personliga intervjuer, jämfört skötsel av gravplatser på tvåreferenskyrkogårdsförvaltningar. Texten beskriver dessutom huruvida innehavande av ett miljödiplom minskar den negativa miljöpåverkan när den tar upp olika skötselinsatser och skötselmetoder av gravar. För att få en bättre förståelse för vilka skötselinsatser, skötselmetoder och vilka regler som då är aktuella vid gravskötsel gjordes en litteraturstudie. Litteraturstudien avser att beskriva viktiga bestämmelser och avtal, samt att redogöra förbegrepp, gravtyper och gravutformningar som kan påträffas på våra begravningsplatser. Tillsammans klarlägger intervjuerna och litteraturstudien vad en miljödiplomerad kyrkogård är och vilka miljöledningssystem som finns tillgängliga för att kyrkogårdsförvaltningar skallkunna erhålla miljödiplom.

Detta a?r en kvalitativ och kvantitativ studie som underso?ker hur kvinnliga och manliga makthavare framsta?lls i TV4:s och SVT:s morgonprogram Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige. Vidare underso?ks om det a?r na?gra skillnader mellan den kommersiella kanalen respektive den public service-a?gda kanalen i bemo?tandet och framsta?llningen av makthavare i morgonprogrammen.De tva? morgonprogrammen Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige underso?ktes genom totalt 28 klipp som sa?ndes i september och oktober 2012. Den kvantitativa studien har anva?nts fra?mst till ma?tbara fra?gor fo?r att underso?ka bland annat om tonen i intervjun a?r va?nskaplig, granskande eller neutral, om a?mnet i intervjun a?r ha?rt eller mjukt samt om samma tid la?ggs pa? profession och person na?r det ga?ller kvinnliga respektive manliga makthavare.

Det har på senare tid uppstått en diskussion angående det asymmetriska vinstdelningssystemet i riskkapitalfonder. Diskussionen gäller hur s.k. carried interest ska beskattas. Uppsatsens fokus har legat på vilket inkomstslag carried interest är hänförligt till samt vem som är skattesubjekt. Skatteverket anser att carried interest är en prestationsbaserad ersättning och därför ska beskattas som en tjänsteinkomst.

Folkha?lsopolitiken skapar fo?rutsa?ttningar fo?r befolkningens ha?lsa. Folkha?lsoinsatserna bo?r vara politiskt fo?rankrade pa? nationell, regional och lokal niva? fo?r att fo?rsta?rka folkha?lsan. Ha?lsopolicytriangeln a?r ett hja?lpmedel fo?r de akto?rer som vill skapa eller revidera handlingsplaner som anva?nds fo?r att styra och fo?lja upp kommunalt folkha?lsoarbete.

Bakgrund: Cancer ?r en av de vanligaste sjukdomarna och en av de vanligaste d?dsorsakerna globalt. Cancer uppst?r n?r celler v?xer okontrollerat och sprids i kroppen. Personer med cancersjukdom upplever ofta sm?rta och psykiskt lidande, vilket kan lindras genom trygghet och god v?rdrelation.

Titel: Offentlig upphandling av ma?ltidstransporter- en fallstudie pa? Lerums kommunBakgrund: Lagen om offentlig upphandling, LOU, bero?r alla kommuner och statliga myndigheter. Lagen reglerar hur en upphandling ska ga? till; processen och vad kommunerna fa?r go?ra, vad de ma?ste go?ra och vad de inte fa?r go?ra. Lerums kommun omfattas av LOU och vid en kommande upphandling av en transporttja?nst fo?r ma?ltidsleveranser vill kommunen fo?rfatta ett fo?rfra?gningsunderlag som ga?r i linje med kommunens miljo?vision, utan att bryta mot reglerna som LOU innefattar.

Dagens äldreomsorg kantas av kvalitetsproblem och arbetsmiljöproblem vilket titt som tätt uppdagas i olika mediala skandaler. Sedan en tid tillbaka har äldreomsorgen i Stockholm konkurrensutsatts och idag bedrivs lite mindre än hälften av stadens vård- och omsorgsboenden av privata utförare. Samtidigt anklagas vinstdrivna bolag för att ta ut höga avkastningar istället för att satsa på kvalitén. I denna studie undersöks hur Stockholms stad följer upp och säkerställer att privata utförare tillhandahåller en god äldreomsorg. Studien visar på att kvalitén i dessa verksamheter är komplex att följa upp och kräver en relation präglad av tillit och förtroende mellan kommun och utförare, och uppföljningen har visat sig likna biktens funktion inom den katolska kyrkan.

Detta examensarbete unders?ker morgonfritidsverksamhetens roll och uppfattningen om det svenska fritidshemmet, med s?rskilt fokus p? diskursen om fritid som ??verbliven tid.? Genom kvalitativa intervjuer med utbildade fritidsl?rare utforskar studien hur ?morgonfritids? organiseras och genomf?rs, vilka faktorer som bidrar till en framg?ngsrik verksamhet, samt hur denna tid kan omdefinieras som en pedagogisk m?jlighet snarare ?n en f?rvaringstid. Studien bygger p? Haglunds (2009) analys av fritidshemmets diskurser, d?r fritid som "?verbliven tid" ofta f?rlorar sin pedagogiska potential, samt p? Vygotskijs sociokulturella teori om l?rande (S?lj?, 2020). Vidare lyfts Jonssons (2021) och P?lsd?ttirs (2012) forskning fram f?r att belysa vikten av dialog och samarbete mellan personal och elever samt hur otydliga pedagogiska visioner kan p?verka personalens yrkesidentitet. Hippinen Ahlgrens (2021) insikter om balansen mellan f?rplanerade och spontana strategier anv?nds ocks? f?r att analysera elevens delaktighet.

Denna rapport handlar om kvalitet på tekniska installationer i fastigheter. Det har blivit allt vanligare inom fastighetsbranschen att organisationer/företag handlar upp FM tjänster som stöd till sin kärnverksamhet. Detta för att kunna effektivisera sin kärnverksamhet och göra kostnadsbesparingar. Själv har jag arbetat några år som fastighetsförvaltare och då kommit i kontakt med FM tjänster. Funderingar som har funnits hos beställare av FM tjänster på den tekniska sidan har varit om FM leverantör utfört tillsyn och skötsel enligt avtal. Av egen erfarenhet har de uppenbarligen inte gjort tillsyn och skötsel enligt avtalen.

SammanfattningI det följande examensarbetet har två alternativ av installationer jämförts beträffande ny­­bygg­nationen Maskinbolaget Swecon, en fastighet med en kontorsbyggnad och till­hör­­ande maskinhall i Uppsala. Alternativen har varit en fjärrvärmeinstallation med en separat kyl­mas­kin, och två bergvärmepumpar med en frikyleslinga. Jämförelser har gjorts mellan dator- och egenberäknade simu­leringar av energi­för­­brukningen [kWh­­/­(m2,år)], och då med olika ändringar i fastig­het­ens kon­struk­tion, där det ur­sprung­­­liga pro­jekt­­erings­un­der­laget har varit utgångspunkt (Inne­kli­mat­byrån, 2008).    Därefter har en nu­vär­des­­kal­kylering med en kalkylhorisont på 30 år utförts, som visar på det mest eko­no­miska alternativet och simuleringen gällande drifts- och in­ves­­­t­eringskostnader.    Energiberäkningarna har genomförts med datorprogrammen BV2 och VIP+, och även med egna beräkningar i Excel. Nuvärdeskalkylen har också gjorts i Excel.                                      ?    ?    ? Resultaten visar att kontorsbyggnaden och maskinhallen uppfyller riktlinjerna från Bo­verkets byggregler, BBR, avseende U-värde.

Ett mindre men mer användbart försvar ställer krav på tillgänglighet och användbarhet för ingå-ende förband. Försvarsmakten tog 2005 fram Spårbarhetsmodellen som ett verktyg för att säker-ställa rätt resurser på rätt plats och även som ett sätt att styra ambitionsnivåer. Resursen brosystem är en viktig del för att kunna lösa ut Försvarsmaktens krav på insatsförmåga och lösandet av för-svarsuppgifter enligt Spårbarhetsmodellen. Frågan är då om det finns balans mellan uppgifter och tillgängliga resurser?I uppsatsen analyseras vilket behov av brosystem som finns kopplat till uppgifter, doktriner och reglementen.

Uppsatsen tar avstamp i undersökningen av ståndpunkter från LO, TCO och Svenskt Näringsliv kring lagen om anställningsskydd och kompetens i relation till dagens arbetsmarknad och arbetsbristsituationer på företag. Utifrån en bakgrund av globalisering, stegrad internationell konkurrens samt arbetsmarknadens ökade krav på kompetens och flexibilitet utmanas välfärdssystemet och den arbetsreglering som kännetecknat och format Sverige.Uppsatsen frågar sig vad de olika parterna LO, TCO och Svenskt Näringsliv lägger i begreppet kompetens när de pratar om LAS och denna lag tar hänsyn till kompetens vid uppsägningar på grund av arbetsbrist i företag och i så fall hur.Slutsatser är att parterna verkar ha särdeles olika syn på hur begreppet kompetens i relation till LAS skall definieras och tillämpas. LO och TCO rör sig bort från det kompetensbegrepp som belyser resultaten i studien och framtonar mer tillräckliga kvalifikationer och allmänna yrkeskunskaper. Svenskt Näringsliv begreppsliggör mer kompetens som något som kan sättas i relation till personliga egenskaper. Detta kan bero på att de representerar olika grupper på arbetsmarknaden och att man företräder olika intressen och kanske även olika ideologier.En annan slutsats är att LO och TCO tycker att lagen om anställningsskydd tar hänsyn till kompetens vid arbetsbristsituationer på företag genom turordningsreglernas tillräckliga kvalifikationer och branschanpassade avtal.

Bakgrund: Typ 1 diabetes (T1D) ?r en kronisk sjukdom som fr?mst debuterar i ung ?lder (barn, ungdomar eller yngre vuxna) men den kan uppst? i alla ?ldersgrupper. Behandlingen som syftar till att h?lla blodsockret p? en normal niv? st?ller stora krav p? individen avseende egenv?rd och hanteringen kr?ver st?ndig uppm?rksamhet f?r att kunna fatta r?tt beslut ang?ende ?tg?rder f?r att kontrollera sjukdomen. Detta krav p? st?ndig uppm?rksamhet kan leda till diabetesstress vilket i sin tur kan g?ra det sv?rt att acceptera sjukdomen.

Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.

Sja?lvreglering inom olika marknader a?r inte na?gon ny ide?, utan har funnits under la?ng tid i Sverige och internationellt. Sja?lvreglering ga?r i korthet ut pa? att pa? frivillig grund skapa normer som pa? olika sa?tt sa?krar kvaliteten fo?r producerade varor och tja?nster. Det kan till exempel handla om etiska regelverk och rekommendationer fra?n branschorganisationer.