In recent decades here has been a huge development in information technology (IT), where we humans are increasingly using IT in our daily lives, ranging from social media to music streaming services; this has also been a reflection of the technologies developed to our cars. Infotainment systems have become an increasingly regular feature in modern cars where the high degree of integration such as navigation, mobile and Internet has become more common and more sought after. Despite this, relatively little research problemized User Experience of a complex Infotainment system in a car. This study thus has the intention to consider the relevance of reality based tests by examining how the user experiences a complex Infotainment system in a car. We asked ourselves; How do the user experience a complex Infotainment system in a car? We conducted our qualitative study, an interview with researchers in the field of vehicle and road safety and designed a number of system-related activities in a test session where we observed three users.

Denna studie har som syfte att ta fram ett designförslag på ett ögonrörelsestyrt Infotainment-system samt utvärdera detta. Fokusen ligger på den funktionella design och dess för- och nackdelar. Studien tar upp tre olika designförslag varav ett valdes att göra en prototyp av. Prototypen skapades med hjälp av HTML5, Javascript och Python. Detta kopplades sedan samman med ett ögonrörelsesystem tillhörande Smart Eye AB.

I dagens bilar implementeras allt fler inbyggda funktioner både i form av kommunikation och underhållning. Dessa funktioner tillför självklart mycket positivt men vad som inte alltid pratas om är vilka säkerhetsrisker de också medför då de kräver fokus av användaren ofta både visuellt, manuellt och kognitivt. Under bilkörning bör fokus från föraren allt som oftast ligga på vägen och därför gäller det att designa Infotainment-system, det vill säga inbyggda funktioner som till exempel radio och GPS, som kräver så lite som möjligt från föraren. Denna studie testar ett nytt sätt att interagera med inbyggda funktioner under bilkörning genom att använda en ögonstyrd prototyp av ett Infotainment-system för att se om man kan se snabb och intuitiv användning på detta sätt. Testet utförs i simulatormiljö och jämför två oberoende grupper med olika mycket inlärning om det aktuella systemet.

Genom en kvalitativ innehållsanalys närstuderas artiklar i de rikstäckande tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Syftet med undersökningen är att ta reda på om rapporteringen kring den chilenska gruvolyckan är ett fall av trivialiserad journalistik - där ekonomisk vinst går före journalistisk kvalitet. De frågeställningar som ligger till grund för analysen är: Hur ser medierapporteringen ut om gruvolyckan i de utvalda tidningarna under den angivna perioden? Hur dramatiseras händelseförloppet under den angivna perioden i de utvalda tidningarna? Vad kännetecknar berättelsen om den chilenska gruvolyckan under den angivna perioden i de utvalda tidningarna? Utgångspunkten är redaktionellt nyhetsmaterial under den 10 till den 17 oktober 2010 som handlar om de 33 männens sista tid i gruvan. Resultaten visar att med hjälp av en överdriven otrohetsaffär, konflikter, lyckliga återföreningar och spektakulära erbjudanden skapades och dramatiserades berättelsen om gruvolyckan. .

Reality-tv är ett fenomen som överskrider gränser och är på så vis utmärkande i sitt slag. Gränsdragningar mellan fiktion- och faktagenrerna inom tv-kulturen blir med tiden allt svårare att tyda. Det brukar benämnas ?faktion? eller ?Infotainment?, som innebär underhållning, sensationalism och ?human interest? prioriteras. En av de reality-program som uppmärksammats är Kungarna av Tylösand, det gav upphov till en diskussion i medier om ansvartagandet då sex och alkohol hamnade i fokus.Genom att reality-tvgenren benämns som ?Infotainment? så borde ansvaret hos produktionsbolag vara viktigt.

I det här arbetet har vi gjort en kvalitativ textanalys av SVT:s satsning Landet Brunsås, med utgångspunkt i Torsten Thuréns fem populärvetenskapliga retoriska grepp som han tar upp i boken Populärvetenskapens retorik -inte bara att förenkla. Greppen är konkreta exempel, fiktiva samtal, narrativa berättelser, tankeexperiment samt jämförelser, analogier och metaforer. Vi undersökte om greppen gick att hitta i programmet och fann att varje grepp går att återfinna som tydliga inslag i programmet. Utöver Thuréns fem retoriska grepp har vi också analyserat de tre programledarna utifrån de tre retoriska byggstenarna; ethos, logos och pathos. Vi har därefter gjort en gestaltande del där vi testat om vi kan använda greppen för att skapa korta scener som ska illustrera ett begrepp eller fenomen från Facebook.

Teknikutvecklingen inom bilbranschen ökar i takt med konsumenters krav på multifunktionella system. Mobiltelefoner är ett vanligt inslag i konsumenternas vardag och används dessvärre även under bilkörning. Det finns ett tydligt samband mellan mobilanvändning bakom ratten och antalet trafikolyckor. Detta antal skulle kunna minska om Infotainmentsystem kan erbjuda samma funktionalitet fast på ett mer trafiksäkert sätt. Det finns idag riktlinjer gällande användarupplevelse och trafiksäkerhet från Android och NHTSA.

In this study we compare Ekot with P3 Nyheter with a comprehension analytical perspective. The more traditional radio news program Ekot differs from the younger P3 Nyheter in a lot of aspects. One of them is that P3 Nyheter?s primary target group is young people between the ages of 20 to 34. Because of this, P3 Nyheter aim to make their news as adjusted to their young audience as possible.

Mode i politiken - ett omskrivet a?mne i media. Det stra?cker sig fra?n Mona Sahlins va?ska till Carl Bildts camouflagekavaj. Pa? liknande sa?tt blev Nya Moderaternas "kla?dkod" fo?rema?l fo?r debatt.

AbstractTitle: The struggle of ?The war of the sexes?- A discoursetheoretical analysis of Dokument Inifrån?s review of extreme feminism (Kampen om Könskriget ? En diskursteoretisk analys av meningsskapande kring Dokument Inifråns granskning av extremfeminismen)Number of pages: 40Author: Anna OsterlingTutor: Amelie HössjerCourse: Media and Communication Studies DPeriod: March ? May 2006University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityPurpose/Aim: To analyse the debate in Dagens Nyheter from May 2005-June 2005 concerning the documentaries ?The war of the sexes? and to use discourse theory to reflect upon how the texts create different thruths and discources. A second purpose is to analyse how the texts create identities and groups, mainly concerning feminism. A third purpose is to relate the creation of meaning to structures of power and genderrelations.Material/Method: The material consists of 57 texts from Dagens Nyheter published during the chosen period, all relating to the documentaries. The method is textual analysis with a discoursetheoretical persective and analysis of societal structures and power using theories from Foucault, Conell and Säljö.Main results: There are several discourses struggling to create mening around ?The war of the sexes? of which some are greatly antagonistic towards each other.