Mål: Målet med arbetet var att undersöka varför vissa patienter har bättre compliance vid ortodontisk behandling än andra och vad som kan förbättra compliance. Detta för att möjliggöra utarbetningen av en framtida metod som skulle kunna upptäcka non-compliers innan behandlingsstart och därigenom kunna ge dem en mer effektiv behandling. Enskilda prediktorer för compliance och deras relativa påverkan på compliance undersöktes också. Metod: Artiklar samlades in via en sökning i databaserna PubMed och Cochrane med hjälp av MeSH-termer. Dessa lästes sedan igenom och för undersökningen relevanta artiklar togs fram med hjälp av exklusions- och inklusionskriterier. Resultat: Övervakning av patienters användning av sin apparatur med hjälp av timermodul ökar compliance över tiden. Lägre ålder på patienten samt dennes relation till sina föräldrar och deras engagemang i behandlingen påverkade compliance positivt, liksom kortare behandlingstid. Slutsats: Det går med nuvarande forskningsunderlag inte att förutsäga compliance på ett pålitligt sätt.

Denna studie har resulterat i en design av en webbplats som ämnar informera om tjänstedesign. Uppsatsen beskriver arbetsgången och diskuterar även projektmetoden scrum som använts under projektets designfas, för att utröna dess lämplighet i interaktionsdesignprojekt. Särskilt fokus läggs på hur projektmetoden påverkat användbarheten i den designlösning som producerats. Information om användarna har inhämtats genom intervjuer med praktiserande tjänstedesigners och tjänstedesignstudenter i olika Europeiska länder. Datainsamlingen och analysen av denna har följt metoden måldriven design.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter som drabbats av hjärtinfarkt upplever mötet med sjukvårdspersonal i samband med insjuknandet samt hur sjuksköterskan genom sitt bemötande och sina omvårdnadsåtgärder kan stödja och hjälpa patienten.Metod: Litteraturöversiktens resultat baserades på 18 vetenskapliga artiklar. Dessa granskades, analyserades och sammanställdes av båda författarna. Resultat: Resultatet i studien visar på att sjuksköterskans bemötande gentemot patienten har en stor betydelse för hur patienten upplever vården. Ett bra bemötande är en förutsättning för att det skall bli en god relation för en bra vård. Patienter som har fått ett bra bemötande, information och är involverad i behandlingen är mer till freds och detta har stor betydelse för patientens tillfrisknande.

Bakgrund: Depression är en utbredd folksjukdom i Sverige, trots att effektiva och kända behandlingsmetoder finns är det färre än hälften som behandlas. Den vanligaste behandlingen är antidepressiva läkemedel men tyvärr kan det medföra många biverkningar. Syfte: Syftet var att belysa interventioner med fysisk aktivitet och hur dessa kan påverka en människa med depression eller depressiva symtom. Metod: Litteraturöversikt innehållande kvantitativa artiklar som granskats och delats in i olika kategorier som berört olika interventioner av fysisk aktivitet. Resultat: Fysisk aktivitet har visats sig kunna minska depression och sänka depressiva symtom, interventioner som hade störst verkan var de som pågick under längre tid samt högintensiva aktiviteter.

En metafor är en bild som påvisar likheter mellan två till synes olika företeelser, och som har för avsikt att göra omvärlden begripligare och intressantare, eller för att framhäva eller dölja information. Metaforen bär således med sig två budskap ? innehåll och stil ? som avser att informera samt väcka en känsla hos mottagaren. Ur ett översättningsperspektiv är metaforer intressanta att studera då de dessutom är kulturellt bundna och representerar etablerade och bestående betydelserelationer som ibland inte finns i måltextkulturen.I den här studien har en cocktailhandbok undersökts på grund av dess många metaforer. Jag har fokuserat på att analysera översättningen av etablerade flerordigametaforer, och författarens stil ligger till grund för själva analysen av översättningensekvivalens.

I och med införandet av EU-­?direktivet (2009/128/EG) om hållbart användande av bekämpningsmedel och dess krav på att alla yrkesverksamma inom lantbruk ska tillämpa integrerat växtskydd (IPM) senast den 1 januari 2014, kommer en rad förändringar att ske i det svenska lantbruket. I Sverige ligger ansvaret på Jordbruksverket att fördela och informera om IPM och hur implementeringen kommer att genomföras. Examensarbetet (fortsättningsvis kallad rapporten) syftar till att visa hur den teoretiska och praktiska tillämpningen av integrerat växtskydd (IPM) kommer att se ut. Rapporten innefattar tre områden; växtskyddsproblem i Sverige och EU, med innebörden samt den teoretiska tillämpningen av integrerat växtskydd, växtskyddspolitik i Sverige och EU, där lagar och rättsakter som berör växtskydd och integrerat växtskydd tas upp, och hur IPM bör tillämpas i praktiken, där för? och nackdelar med integrerat växtskydd samt informationsflödet mellan myndigheter, rådgivare och odlare tas upp genom en intervjustudie. I början av 1900?talet introducerades de första syntetiska bekämpningsmedlen till lantbrukarnas lycka. Bekämpningen av skadegörare kunde nu utföras effektivare och forskningen gick snabbt framåt inom området. Den alltmer intensiva användningen av bekämpningsmedlen ledde under 1950-­?talet till problem med resistens i fält och skador på närliggande miljö. Problemen ledde fram till att alternativa metoder inom lantbruket började undersökas, där den kemiska bekämpningen minimerades i ett försök att skapa hållbara ekosystem. Det var detta som blev förgrunden till det som vi idag kallar IPM. Begreppet IPM innebär att lantbrukaren använder sig av förebyggande metoder för att minska angrepp av skadegörare, genom att skaffa sig kunskap om skadegörarens biologi för att kunna förbereda odlingen på ett sätt så att angrepp kan minimeras, genom förebyggande och odlingstekniska åtgärder för att minska kemikalieanvändningen. I Sverige fördelas växtskyddsfrågor över ett flertal myndigheter och organisationer, där Jordbruksverket är expertmyndighet inom lantbruk. Genom olika projekt som exempelvis Greppa näringen, arbetar myndigheter, växtrådgivningsföretag och organisationer samlat för att kunna ge råd och informera snabbt om förändringar och problem som sker i lantbruket. Arbetet med implementeringen av EU-­?direktivet (2009/128/EG) innebär en del förändringar i den svenska lagstiftningen. Direktivet behandlar frågor som berör regleringen och användningen av bekämpningsmedel. Genom att anpassa odlingarna till IPM och därigenom börja tillämpa mindre bekämpningsintensiva odlingsmetoder kommer andelen kemiska bekämpningsmedel att minska. Sverige håller i dagsläget på att ta från handlingsplaner för införandet av IPM och hur lantbrukarna skall kunna uppvisa att de tillämpar IPM. III Både rådgivare och odlare som ingick i intervjustudien ser positivt på IPM och tror att det kommer att tillföra något till deras odlingar. Det framkom även en del orosmoment till exempel att de svenska kraven för hur IPM ska tillämpas inte får missgynna de svenska lantbrukarna i jämförelse med övriga lantbrukare inom EU och att det i dag råder brist på information om implementeringsprocessen. Både rådgivare och odlare saknar alternativ till tillåtna kemiska bekämpningsmedlen som finns idag och att utbudet på verksamma substanser i medlen måste bli bättre för att minska risken för resistens. Det är därför viktigt med forskning och utvecklingen inom alternativa bekämpningsmedel..

Examensarbetet utfördes på University of Florida vid Department of Mechanical and AerospaceEngineering i deras Energy and Gas Dynamics Systems Laboratory. Laboratoriet forskar på enny gasturbincykel som producerar kraft, värme, kyla och vatten. Cykeln är kallad High PressureRegenerative Turbine Engine (HPRTE) och kombinerat med gasturbincykeln är ettabsorptionskylsystem (VARS). Kylsystemet drivs av spillvärme från avgaser som cirkuleras igasturbinen, den producerade kylan används för att kyla ned högtryckskompressorinloppet.Syftet med det här examensarbetet är att undersöka möjligheten till att kyla ned inloppet tillkompressorn till temperaturer långt under fryspunkten för vattnet i den fuktiga gasen. Om gasenskall kylas till nivåer under fryspunkten måste vattnet föras bort från gasen.

Lissabonstrategin har som politiskt mål att göra Europa till världens mest konkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi 2010. EU:s regeringschefer enades om detta i Lissabon Mars 2000. Ett av huvudmålen i strategin är att utveckla företagens kompetens för att lättare kunna möta den globala konkurrensen. EU ger genom sin socialfond bidrag till detta genom Växtkraft Mål 3 som innebär att företag kan ansöka om bidrag till sin kompetensutveckling. Sveriges regering har gett den Svenska Europeiska Socialfonden (ESF) i uppdrag att administrera detta samt att stimulera små och medelstora företag i deras kompetensutveckling. Syftet med studien är att undersöka hur ESF-Råden informerar de mindre och medelstora företagen om strategisk kompetensutveckling och värdet av denna.

Bakgrund: Bröstcancer utgör en tredjedel av all cancer som kvinnor drabbas av. Tidigare studier indikerar att kvinnor upplever mycket starka känslor kring sjukdomen bröstcancer och att de har drabbats av den. Tanken av att förlora ett bröst är en av punkterna som bringar mycket ångest och lidande. Syfte: Syftet med studien är att belysa kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: En litteraturstudie med självbiografiska böcker har utförts.

En arena som arbetar med förebyggande insatser av övervikt, fetma ochdess följdsjukdomar är primärvården, även om övervikts- ochfetmabehandling inte idag är en naturlig del av primärvårdens arbete.Syftet med denna studie var att få en fördjupad kunskap om hur arbetetmed att förebygga och behandla övervikt och fetma fungerar inomprimärvården. Metoden som studien utformades efter var enlitteraturstudie, där tillvägagångssättet var att analysera ett antalvetenskapliga artiklar. Databaserna som användes var Cinahl ochPubMed. Genom sökord som hade anknytning till syftet i studien gjordesen datainsamling. De artiklar som svarade bäst på syftet valdes sedan ut.18 stycken artiklar valdes ut som sedan granskades och analyserades föratt sedan kategorisera resultatet.

Bakgrund: Depression är en utbredd folksjukdom i Sverige, trots att effektiva och kända behandlingsmetoder finns är det färre än hälften som behandlas. Den vanligaste behandlingen är antidepressiva läkemedel men tyvärr kan det medföra många biverkningar. Syfte: Syftet var att belysa interventioner med fysisk aktivitet och hur dessa kan påverka en människa med depression eller depressiva symtom. Metod: Litteraturöversikt innehållande kvantitativa artiklar som granskats och delats in i olika kategorier som berört olika interventioner av fysisk aktivitet. Resultat: Fysisk aktivitet har visats sig kunna minska depression och sänka depressiva symtom, interventioner som hade störst verkan var de som pågick under längre tid samt högintensiva aktiviteter.

Årligen ådrar sig ca 18 000 personer i Sverige en höftfraktur. Det är främst äldre som drabbas, medelåldern är 80 år. Vid rehabiliteringen efter en höftfraktur är det övergripande målet att patienten skall återfå samma fysiska, psykiska och sociala nivå som han/hon hade före frakturen. En förutsättning för god hälsa, att undvika sjukdom och för att återvinna hälsa är ett gott nutritionstillstånd. Vid malnutrition råder ett tillstånd då kroppens intag av energi och näring understiger kroppens faktiska behov och det finns då en ökad risk för sjuklighet. Enligt Socialstyrelsen som sammanställt olika studier lider 50 % av de patienter som ådrar sig en höftfraktur av malnutrition. Studiens syfte är att finna omvårdnadshandlingar som kan leda till ett förbättrat nutritionsstatus hos patienter som ådragit sig en höftfraktur för att förbättra läkning och rehabilitering och därigenom öka patientens välbefinnande och minska lidandet. Som metod har analys av aktuella vetenskapliga artiklar använts. Resultatet visar olika teman som beskriver olika omvårdnadshandlingar. Temana är: ?Att finna och åtgärda orsaker till ett försämrat födointag vid en höftfraktur?, ?Att göra en bedömning av patientens nutritionsstatus och mäta patientens intag av mat och väska?, ?Att informera och kommunicera med patienten om kost och nutrition?, ?Att ge omvårdnad i samband med måltid? samt ?Att ge olika näringstillägg?..

Frågeställning: Hur tänker myndigheter om kommunikation till medborgare i förhållande tilldet nya sociala medielandskapet?Bakgrund: År 2010 kom Sveriges kommuner och landsting (SKL) ut med riktlinjer för hurmyndigheterna bör förhålla sig till sociala medier. Detta blev startskottet förmyndigheternas närvaro i de sociala medierna. Myndigheternas traditionellakommunikation har till stor del handlat om att informera genomenvägskommunikation. I och med de sociala mediernas intåg hartvåvägskommunikationen kommit att bli allt mer förekommande, något sommyndigheterna nu måste förhålla sig till.Syfte: Att utifrån ett relationsperspektiv, nå ökad förståelse genom attproblematisera kommuner och länsstyrelsers kommunikation via socialamedier i allmänhet, men även vid krissituationer.

I Sverige lider ca 50 000 människor av svårläkta bensår och av dessa är ca 50 procent or-sakade av venös insufficiens. Patienter med bensår upplever ofta att de påverkas negativt fysiskt, psykiskt och socialt. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upple-velser av att kunna främja hälsa hos patienter med venösa bensår. Metoden som valdes var kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Data samlades in genom intervjuer med nio distriktssköterskor.

The aim of this study is to describe and analyze how the European union relates to the different dimensions of abortion. What kind of problem is abortion and whose right is it? Does difference framings of the problem enable different solutions?By analyzing debates from the European parliament through Carol Lee Bacchis method ?What?s the problem approach? I have come to see that different representations of a problem changes the problem it self. This emphasis that a problem is a problem in one context, but not in an other.Depending on the work of, among others, Barbara Hobson and Ailbhe Smyth I have focused upon the European union as a economical project, leaving social issues to national competence. This makes the EU a patriarchal project that fails to guarantee women?s rights.