Sök:

Sökresultat:

4633 Uppsatser om Informellt socialt stöd - Sida 50 av 309

?Social pÄ sociala medier?? En undersökning om hur kommunikationsbyrÄer kommunicerar

Titel: Social pÄ sociala medier? ? En undersökning om hur kommunikationsbyrÄer kommunicerarFörfattare: Jessica Sanford & Johanna StrömgrenKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500Termin: Höstterminen 2013Handledare: Mathias FÀrdighSidantal: 41Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur kommunikationsbyrÄer i Sverige kommunicerar pÄFacebook.Metod & material: Studien bygger pÄ en kvalitativ innehÄllsanalys av totalt 107 analysenheter. Analysenheterna i studien Àr Facebook-inlÀgg av ett urval av tio kommunikationsbyrÄer.Huvudresultat: Studiens huvudresultat Àr att kommunikationsbyrÄer i de flesta fall, antingen (1) kommuniceras vad som hÀnder pÄ företaget, (2) inlÀgg som kommunikation för att ge kommunikationsbyrÄns egna kunder uppmÀrksamhet, eller (3) nÀr företagenkommunicerar allmÀnna företeelser. Dessutom fanns det flera inlÀgg dÀr (4) innehÄllet var sÄ vagt att det inte gÄr att placera in i nÄgon av ovanstÄende kategorier. De flesta inlÀgg pÄ Facebook Àr skrivna i nutid, vilket Àr den föredragna strukturen.Oavsett vad byrÄerna skriver om sig sjÀlva pÄ Facebook, anvÀnder sig byrÄerna av bÄde företagets namn och vi.

Sociala företag en av flera aktörer i det sociala vÀlfÀrdsarbetets tjÀnst

Social enterprises make up one of the groups of participants that provide welfare services financed by public funding. The object of this study is to describe and analyze from a theoretical point of view which conditions, in what fields, by which division of responsibility and finally through what decisions these social enterprises are allocated a place in the market for social welfare services. The company that has been the object of study offers services in the field of social welfare and in employment. In the study a triangulation of qualitative methods has been used: studies of literature on the subject, recurrent interviews and observations and also reviews of documents. The results have been analyzed from theories on the space available on the market for social services, on social economy and on social capital in the form of strong, weak and bridging bonds.

?Man vill inte gÄ sönder? En kvalitativ studie om hantering av stress och svÄrigheter hos socialarbetare som arbetar med barn som far illa.

Att arbeta inom den sociala barnavÄrden Àr ett hÄrt yrke - inte bara pÄ grund av de svÄrigheterman möter i arbetet gÀllande barnen, utan Àven pÄ grund av den stress som idag ligger pÄ denenskilde socialarbetaren. Vi har undersökt vilka svÄrigheter och stressfaktorer som pÄverkarde yrkesverksamma inom denna grupp. Huruvida de har strategier för hanteringen av dessapÄfrestningar, vilka dessa i sÄ fall Àr och hur effektiva de Àr. Vi har Àven undersökt vilken rollsocialt stöd har i dessa processer, hur det i sÄ fall kan se ut och om det kan ha en positivinverkan. Vi har utfört en kvalitativ undersökning dÀr vi har intervjuat fyra socialarbetare föratt reda pÄ deras individuella upplevelser och erfarenheter inom dessa omrÄden.

Förebyggande arbete för barn med avvikande beteende ? en kvalitativ studie om barn utan neuropsykiatrisk diagnos

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och redogöra för vad det finns för förebyggande socialt arbete för barn som har uppvisat avvikande beteende och deras förÀldrar. Studien riktar sig till barn upp till 10 Ärs Älder som har uppvisat avvikande beteende men inte har fÄtt en neuropsykiatrisk diagnos. De centrala frÄgestÀllningarna Àr:? Vad finns det för förebyggande ÄtgÀrder för icke diagnostiserade barn med avvikande beteende?? Hur ska barnen bemötas?? Vad Àr förÀldrarnas roll i detta arbete?Detta Àr en kvalitativ studie dÀr vi har intervjuat sex socionomer och tvÄ specialpedagoger som arbetar med socialt arbete. De kommer dagligen i kontakt med barn som har avvikande beteende och deras familjer.

Etnictet formar identitet

I dagens samhĂ€lle har etnicitet betydelsen socialt konstruerade kategoriseringar som har sina utgĂ„ngspunkter i förvĂ€ntningar utifrĂ„n kulturella och historiska bakgrunder. I denna antologi har vi den socialkonstruktivistiska utgĂ„ngspunkten att etnicitet skapas i socialt samspel.Etnicitet pĂ„verkar vĂ„ra liv överallt. Det Ă€r nĂ„got som Ă€r pĂ„tagligt pĂ„ alla nivĂ„er i samhĂ€llet, sĂ„vĂ€l pĂ„ individnivĂ„ som pĂ„ strukturell nivĂ„, sĂ„ledes gĂ„r det att urskilja att etnicitet Ă€r tĂ€tt knutet till maktstrukturer. Etnicitet Ă€r nĂ€rvarande i vĂ„r vardag och Ă€r idag ett av de viktigaste analytiska perspektiven att anvĂ€nda för att fĂ„ ökad kunskap om vĂ„rt samhĂ€lle och de individer och grupper som lever i det.Johanna KöpsĂ©ns bidrag belyser etnicitet ur ett perspektiv som tydliggör att Ă€ven svenskhet Ă€r etnicitet. GĂŒnay Dogans bidrag diskuterar hur förĂ€ldrar till utlandsfödda adoptivbarn förhĂ„ller sig till sitt barns etniska och kulturella bakgrund.

Skolan - ett socialt samspel

Arbetet handlar om hur man kan arbetar med social kompetens i skolan. Kan man med hjÀlp av estetiska uttrycksformer stÀrka eleverna i utvecklingen av social kompetens? Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sju verksamma pedagoger..

Integrationsprocessen och invandrare : Intervjuundersökning med sex invandrarkvinnor

I denna uppsats har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod. Data har samlats in genom intervjuer som har behandlat integrationsprocessen utifrÄn invandrare perspektiv. I dessa intervjuer har jag anvÀnt mig av en intervjuguide. Jag valde ut sex kvinnor med invandrar bakgrund som vistats i Sverige frÄn fyra till nÀrmare tjugo Är. Syftet var att ge en inblick i integrationsprocessen utifrÄn invandrarens perspektiv dÀr bemötande frÄn samhÀllets sida, sprÄkkompetens och socialt nÀtverk ingÄr.

VÄNSKAP eller BETYG?

Abstract: MÀnniskan har i tidig Älder behov av att uppleva samhörighet och kÀnna tillhörighet till ett socialt nÀtverk för att utvecklas kognitivt, emotionellt och socialt. TonÄringens sociala samspel och vÀnskapsrelationer upptar en stor del av tonÄringens tid, bÄde nÀr det gÀller faktiska handlingar samt sinnet, och oftast sker den sociala samvaron pÄ skolan. Syfte med denna studie var att öka förstÄelsen om kunskapen om hur vÀnskap pÄverkar betygen hos flickor i Ärskurs nio. Det vill vi göra genom att undersöka hur mycket tid flickor disponerar för studier och vÀnner samt om de uppfattar att deras vÀnskap pÄverkar deras betyg och dessutom hur flickorna ser pÄ sina betyg. Vi vill uppnÄ syftet genom fasta svarsalternativ, vi bestÀmde oss dÀrför för att anvÀnda enkÀter och dÀr med ansÄg vi att en kvantitativ metod var rimlig för vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar.

Du gillar detta: Ett nytt socialt grÀnssnitt grundat pÄ dess virtuella ursprung

Vi ville med vÄrt arbete undersöka om det var möjligt att förverkliga en virtuell funktion frÄn det sociala nÀtverket Facebook, och se om funktionens ursprungliga syfte haft samma resultat i den fysiska verkligheten sÄ som i den virtuella vÀrlden. Vi ville alltsÄ ta en befintlig Facebook-funktion och skapa en fysisk gestaltning av denna. Vi valde att förverkliga Facebook?s Gilla-knapp eftersom vi ansÄg att denna lilla funktion har en stor betydelse pÄ och för det sociala nÀtverket, men Àven ocksÄ eftersom den anvÀnds alltmer i verkliga sammanhang som exempelvis i marknadsföringssyfte. UtifrÄn detta skapade vi tvÄ fysiska prototyper, en lo-fi mockupversion och en hi-fi prototyp. Resultaten visade att det var möjligt att skapa en fysisk gestaltning av en virtuell Facebook-funktion och att den ursprungliga innebörden var densamma i den fysiska verkligheten. DÀremot uppnÄdde dem inte samma resultat i den fysiska verkligheten eftersom den inte pÄverkade mÀnniskors sociala beteende pÄ samma sÀtt som pÄ det sociala nÀtverket..

Upplevelser och hantering av att leva med prostatacancer

Bakgrund: Reumatoid artrit (RA) Àr en komplex sjukdom som pÄverkar mÀnniskan fysiskt, psykiskt och socialt. En mÀnniska med RA som kan hantera sjukdomen har lÀttare att finna vÀlbefinnande. Det blir dÄ viktigt att i omvÄrdnaden se personen med kÀnslor och behov bakom varje patient. Syfte: Att undersöka hur personer med RA upplever sin sjukdom och vilka copingstrategier de anvÀnder för att hantera sjukdomen i det dagliga livet. Metod: Litteraturöversikt dÀr elva kvalitativa och fem kvantitativa studier har granskats och sammanstÀllts.

Kultur pÄ recept : En litteraturstudie om kultur som allternativ behandlingsmetod inom hÀlso- och sjukvÄrden

Idag dagens samhÀlle blir mÀnniskan mindre medveten om sina kÀnslor och sÀmre pÄ att lyssna pÄ kroppens varningssignaler. Kulturaktiviteter kan trigga igÄng det som styr mÀnniskans kÀnslomÀssiga och mentala nÀrvaro, och pÄ sÄ vis stimulera kÀnslor av lycka och fÄ ett nytt perspektiv pÄ livet. Syftet med litteraturstudiestudien var att undersöka kultur som behandlingsmetod. Med hÀnsyn till studiens syfte utfördes ett strategiskt urval, Ätta artiklar valdes frÄn databasen Discovery via biblioteket pÄ Högskolan i GÀvle. Artiklarna omfattade en variation av mÄlgrupper och kulturella aktiviteter som behandlingsmetod.

Företagets storlek ? avgörande för upplevd stressnivÄ? : En jÀmförande studie med grund i JDC-S mellan teknikkonsulter i smÄ respektive stora företag.

Syftet med studien var att undersöka skillnader i krav, kontroll och socialt stöd (JDC-S) utifrÄn QPS Nordic mellan teknikkonsulter i smÄ och stora företag inom samma verksamhetsomrÄde samt skillnader i upplevd stressnivÄ utifrÄn StatshÀlsans basundersökning. Ytterligare ett syfte var att undersöka i vilken grad JDC-S predicerar stress samt vilken faktor som predicerar stress i högst grad. Resultatet visade signifikanta skillnader i samtliga skalor i JDC-S som kunde lokaliseras i inlÀrningskrav och kontroll av arbetstakt. Resultatet pÄvisade inga skillnader i frÄga om företagsstorlek och stress dÀr teknikkonsulter upplever stress relativt sÀllan. Detta motsÀger tidigare studier om konsulter och stress, som visat att konsulter upplever stress i hög grad.

Folkbiblioteket som socialt rum ? en undersökning av biblioteken i tvÄ mindre kommuner

The aim of this thesis is to investigate and increase the understanding of a present function of todayÂŽs public library, namely the function of meeting place; here called the social function or social space. Two small town libraries are included in the study, and the questions examined are:How is this function described at the two libraries and what similarities and differences are there between the two? How can one describe the relation between how the library as social space is described in research and at the libraries? The theoretical framework used in examining these questions, consists of three different discourses in culture policy (the discourse of state, market and civil society) and theories on civil society and the public library. A summary of current research makes visible eight different aspects of the public library as a social space. These aspects functions as parts of the theoretical framework as well.

Om motiv för att vÀlja socionomprogrammet : en intervjustudie med sju mÀn som valt att utbilda sig till socionomer

Denna studie syftade till att undersöka varför de mÀn som deltagit i vÄra intervjuer valt att utbilda sig till socionomer, vilka motiv som pÄverkat valet av utbildning och om de var medvetna om de eventuella fördelar socionomyrken kan innehÄlla. Kvalitativa forskningsintervjuer har anvÀnts som metod. Resultaten visar att mÀn sökte utbildningen pÄ grund av egna erfarenheter som gjort dem intresserade av socialt arbete. Informanterna sÄg socionomyrket som könsneutralt. De ansÄg det önskvÀrt med en mer representativ bild av samhÀllet dÀr bÄda könen var representerade.

Psykosocial arbetsmiljö inom socialt arbete : En kvalitativ studie om enhetschefers syn pÄ den psykosociala arbetsmiljön inom LSS-verksamhet

Psykosocial arbetsmiljö Àr ett problem som Äterfinns inom mÄnga arbetsplatser i vÀrlden. Denna studie Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ intervjuer med fyra enhetschefer som arbetar inom verksamheter tillhörande Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Studiens syfte Àr att undersöka, förstÄ och beskriva hur enhetschefer inom LSS-verksamhet upplever sin psykosociala arbetsmiljö samt vilka faktorer som kan pÄverka den psykosociala arbetsmiljön. Resultatet visar att enhetscheferna upplever sig ha en bra psykosocial arbetsmiljö utifrÄn de förutsÀttningar som finns. De arbetar utifrÄn att förbÀttra sin egna psykosociala arbetsmiljö vilket har blivit en förbÀttring men det finns fortfarande brister kvar.

<- FöregÄende sida 50 NÀsta sida ->