Genom att la?sa tidigare forskning om Generation Y, inneha?llsmarknadsfo?ring och om sociala medier under uppsatsprocessen fo?ra?ndrades problemsta?llningen succesivt, i enlighet med en abduktiv forskningsansats. Studiens fokus utvecklades fra?n att underso?ka alternativa marknadsfo?ringsmetoder vid marknadsfo?ring mot Generation Y till att omfatta pa? vilken social medieplattform Generation Y a?r mest mottaglig fo?r inneha?llsbaserad marknadsfo?ring.Syftet med denna studie a?r att hja?lpa fo?retag vars ma?lgrupp a?r Generation Y att rikta sin inneha?llsmarknadsfo?ring i ra?tt kanaler och pa? detta sa?tt spara tid och pengar. Fo?r att uppfylla syftet och besvara studiens problem samlades empirisk data in genom en webbaserad, kvantitativ enka?tunderso?kning som genomfo?rdes av totalt 301 respondenter, alla tillho?rande Generation Y.

Organisationskultur Àr det arbetsklimat och de arbetssÀtt som företag skapar utifrÄn sina vÀrderingar och visioner. En central aspekt av organisationskultur Àr att förmedla företagets vÀrderingar och fÄ medarbetare att göra vÀrderingarna till sina egna, för att pÄ sÄ sÀtt förbÀttra företagets produktivitet och resultat. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur strategier för att förmedla organisationskultur pÄ en arbetsplats kan skapa motivation och samtidigt styra de anstÀllda. För att undersöka detta genomfördes en kvalitativ studie pÄ ett rekryteringsföretag, dÀr tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med anstÀllda pÄ olika positioner. Fokus lÄg pÄ att fÄ en helhetsbild av företagets kultur och arbetssÀtt för att se hur dessa kan motivera och styra de anstÀllda.

Problem-formulering: Hur fungerar ekonomi- och verksamhetsstyrningen inom den kommunala verksamheten? Hur sĂ€tter kommuner mĂ„l och hur följs de upp? Är sĂ€ttet att faststĂ€lla mĂ„l och mĂ€tmetoder likartade eller finns det skillnader?Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att studera hur kommunerna Gnesta, Nykvarn och Salem styr sina verksamheter via uppsatta mĂ„l och hur de följer upp dem ur ett ekonomiskt- och verksamhetsperspektiv.Metod: En fallstudie har gjorts vid tre kommuner. PrimĂ€rdata samlades in genom semistrukturerade intervjuer.Teoretiskreferensram: Den teoretiska referensramen baseras pĂ„ olika formella och informella styrmedel. Som formellt styrmedel behandlas budget medan de informella styrmedel som tas upp Ă€r organisationsstruktur, mĂ„lstyrning, balanserade styrkort, nyckeltal och benchmarking.Empiri: Kapitlet inleds med en presentation av kommunallagen. Vidare presenteras de undersökta kommunernas sĂ€tt att styra sina verksamheter.Slutsats: Kommuner uppvisar bĂ„de likheter och skillnader i sina sĂ€tt att faststĂ€lla mĂ„l och mĂ€tmetoder.

En av sjuksköterskans uppgifter efter en patients död Àr att finnas som stöd för patientens nÀrstÄende. Sjuksköterskan ska hjÀlpa dem att bearbeta sorgen och bidra till en kÀnsla av meningsfullhet. Detta kan vara en krÀvande arbetsuppgift och det Àr en utmaning för sjuksköterskan att inte involvera sig allt för mycket kÀnslomÀssigt. Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ hur sjuksköterskan hanterar sorgen som kan kÀnnas efter en patients död. Metoden som anvÀndes för att uppnÄ syftet var en litteraturöversikt med avsikt att fÄ en överblick över forskningsomrÄdet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare uppfattar det pedagogiska samtalet i klassrummet samt dess betydelse för lÀrande. För att uppnÄ syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med tre formellt utbildade grundskollÀrare. Detta med intentionen att fÄ undersökningens frÄgestÀllningarbesvarade. FrÄgestÀllningarna innefattar i huvudsak hur lÀrare i det pedagogiska samtalet uppfattar den egna rollen och elevernas roll samt lÀrande för bÄde lÀrare och elev i det samma. Resultatet visar att det pedagogiska samtalet anvÀnds pÄ ett medvetet sÀtt eftersom detta slag av kommunikation tillÄter elever att lÀra utifrÄn den egna kunskapsnivÄn.

LÀrarens frÀmsta uppdrag Àr att förverkliga de mÄl som finns för skolan vilka formellt uttryckts i lÀroplaner och kursplaner. Vi har i detta arbete problematiserat denna process utifrÄn exemplet religionskunskap och diskuterat didaktikseringen av lÀroplaner och kursplaner mer allmÀnt. Genom analys av kursplanen i religionskunskap för grundskolan fann vi att Àmnet hade syftena; personlig utveckling, medborgarfostran i den svenska skolans vÀrdegrund, tolerans(skapande) och samhÀllskunskap. Vi har genom analys av Àmnesdidaktiska texter sedan sökt svar pÄ vilka problematiker och möjligheter som finns i förverkligandet av dessa syften. Resultatet av dessa undersökningar gjorde att vÄra kunskaper om Àmnet fördjupades samtidigt som vi insÄg att vÀgen dit varit lika intressant.

Vid hja?rtoperationer leder man bort blodet fra?n hja?rtat och kopplar upp patienten till en hja?rt-lungmaskin med tillho?rande beha?llare (kardiotomi-reservoar). I det o?ppna sa?ret tillfo?rs koldioxid kontinuerligt. Detta go?rs fo?r att avlufta sa?rha?lan och hindra luft fra?n att komma in i hja?rtat och de stora ka?rlen under kirurgi.

Tidigare forskning visar att personlighet har betydelse fo?r individens stressupplevelse. Sa?rskilt individer ho?gt i Fem-Faktor modellens personlighesdimension neuroticism tenderar att upplevd ho?gre stressniva?er a?n o?vriga fyra personlighetsdimensioner extraversion, samvetsgrannhet, o?ppenhet och sympatiskhet. Denna studie underso?kte relationen mellan samtliga personlighetsdimensioner, samt en del o?vriga variabler, och stress.

Studiens syfte a?r att underso?ka huruvida det finns skriftspra?kliga skillnader mellan texter skrivna inom ramen fo?r det nationella provet och texter fo?rfattade under annan skoltid. Fra?gesta?llningarna har varit: Vilka spra?kliga skillnader ga?r att se i ja?mfo?relse av elevers texter fra?n nationella provet och lektionstexter pa? tre spra?kliga niva?er (o?vergripande niva?, menings- och ordniva?). Materialet besta?r av 38 elevtexter varav 20 uppsatser a?r fra?n nationella provet ht-11 i svenska 1 och 18 debattartiklar som 18 av dessa 20 elever skrivit i samma kurs.

En av sjuksköterskans uppgifter efter en patients död Àr att finnas som stöd för patientens nÀrstÄende. Sjuksköterskan ska hjÀlpa dem att bearbeta sorgen och bidra till en kÀnsla av meningsfullhet. Detta kan vara en krÀvande arbetsuppgift och det Àr en utmaning för sjuksköterskan att inte involvera sig allt för mycket kÀnslomÀssigt. Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ hur sjuksköterskan hanterar sorgen som kan kÀnnas efter en patients död. Metoden som anvÀndes för att uppnÄ syftet var en litteraturöversikt med avsikt att fÄ en överblick över forskningsomrÄdet.

Jag har valt att se nÀrmre pÄ hur nÄgra arbetsledare i den kommunala hemtjÀnsten upplever den mellanposition de befinner sig i, samt de effekter denna mellanposition möjligtvis har pÄ ledarskapet. Intresset av att belysa just arbetsledarnas situation bottnar i att jag ser den som relativt svÄr. De befinner sig i en klÀmsits dÀr de ofta med mycket smÄ medel ska lyckas göra verklighet av de mÄl och direktiv som framförs av överordnade. Jag har valt att göra en kvalitativ studie eftersom jag anser att detta Àr i linje med mitt tÀnkta syfte. Fyra arbetsledare har medverkat i studien som bestÄtt av halvstrukturerade intervjuer.

In today?s society there is a discussion regarding students? level of knowledge and personalisation. The classrooms consist of heterogenic groups of students with different learning needs and levels of knowledge. The purpose of the present study is to find out how the students who participated perceive the teaching of English as an additional language with regards to personalisation, and how they believe differentiation can help develop and deepen their learning. This study has been conducted using a qualitative method with interviews as the core, complemented by observations. The results have been analysed and interpreted hermeneutically. The results show that those students who have a positive attitude to English education, irrespective of their grade, are those who see the benefit of knowing English outside the classroom, and thereby create a connection between reality and studying English.

I denna studie underso?ktes det tio vanliga ramverk inom webb branschen, ba?de de mest anva?nda ramverken samt na?gra nya uppstickare som har va?xt mycket de senaste a?ren. Fo?r att skala upp en hemsida till ma?nga anva?ndare a?r det viktigt att strukturen bakom sidan presterar bra, da?rfo?r a?r det viktigt att va?lja ra?tt ramverk. Sa? hur ska en webbutvecklare da? va?lja ramverk fo?r att kunna uppna? en bra prestanda? Det a?r allma?nt ka?nt att anva?ndare la?mnar sidor na?r responstiden o?kar.

VÄr moderna vÀrld prÀglas av internationalisering och stÀndig förÀndring och företag stÄr idag inför svÄra utmaningar för att kunna överleva pÄ marknaden. Vad företag behöver Àr en god lönsamhet. För att klara av detta behövs en vÀl fungerande styrning inom företaget. Ett formellt styrmedel sÄsom produktkalkylering hjÀlper företag att bedöma om en produkt Àr lönsam eller inte. Man kan utifrÄn för- och efterkalkyler fÄ fram eventuella avvikelser som uppstÄtt under ordergÄngen vilket ger företag en bild av produktens lönsamhet.  De flesta företag anvÀnder sig idag av den traditionella pÄlÀggskalkyleringen som baseras pÄ att man anvÀnder sig av standardpriser och pÄlÀggssatser.

Titel: Social pÄ sociala medier? ? En undersökning om hur kommunikationsbyrÄer kommunicerarFörfattare: Jessica Sanford & Johanna StrömgrenKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500Termin: Höstterminen 2013Handledare: Mathias FÀrdighSidantal: 41Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur kommunikationsbyrÄer i Sverige kommunicerar pÄFacebook.Metod & material: Studien bygger pÄ en kvalitativ innehÄllsanalys av totalt 107 analysenheter. Analysenheterna i studien Àr Facebook-inlÀgg av ett urval av tio kommunikationsbyrÄer.Huvudresultat: Studiens huvudresultat Àr att kommunikationsbyrÄer i de flesta fall, antingen (1) kommuniceras vad som hÀnder pÄ företaget, (2) inlÀgg som kommunikation för att ge kommunikationsbyrÄns egna kunder uppmÀrksamhet, eller (3) nÀr företagenkommunicerar allmÀnna företeelser. Dessutom fanns det flera inlÀgg dÀr (4) innehÄllet var sÄ vagt att det inte gÄr att placera in i nÄgon av ovanstÄende kategorier. De flesta inlÀgg pÄ Facebook Àr skrivna i nutid, vilket Àr den föredragna strukturen.Oavsett vad byrÄerna skriver om sig sjÀlva pÄ Facebook, anvÀnder sig byrÄerna av bÄde företagets namn och vi.