Den ökade transparensen i samhället har bidragit till att allt fler företag aktivt arbetar medCorporate Social Responsibility, CSR. Tyvärr är det många verksamheter idag som inte får tillräckligt mycket uppskattning för deras CSR-policy. Detta är för att den externa kommunikationen gentemot konsumenter inte är optimal. När konsumenter inte har kännedom om företagets CSR försvinner mycket av den konkurrenskraft som CSR bidrar med. Samtidigt kan en överdriven marknadsföring av företagets CSR-policy medföra en motsatt effekt.

Försvarsmakten har p.g.a. av förändringar i folkrätten tvingats till omfattande förtida avveckling av vapensystem under de senaste 15 åren. Folkrätten är en av flera faktorer som påverkar utveckling och anskaffning av vapen. Frågan är om det finns möjlighet att genom korrekt analys av folkrättliga indikatorer kunna förutsäga möjliga förändringar så att yttre effektivitet kan öka m h t utveckling/anskaffning av nya vapen. Uppsatsen syftar till att analysera den svenska vapenutveckling och anskaffning för FM utifrån ett folkrättsligt perspektiv för att besvara om förändringar i tillämpningar av folkrätt kan leda till ökad effektivitet avseende utveckling/anskaffning av vapensystem.Henri Fayols teori om industriell och generell administration har använts för att analysera hur folkrätten inverkar på effektivitet inom vapenutveckling/anskaffning med utgångspunkt från Fayols syn på hur planering och kontroll ska användas inom administrativa processer.Fayols syn på planering är att denna ska vara framåtblickande och att analysen sedan ligger till grund för verksamhetsplanen vilket leder till att man producerar det som marknaden efterfrågar dvs.

EU:s utvidgning 2004 var den största enskilda utvidgningen i unionens historia då tio nya medlemsländer inkorporerades i den Europeiska unionen. Enligt artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen kan varje europeisk stat som respekterar EU:s grundläggande demokratiska principer ansöka om medlemskap i unionen. Detta anlägger en viktig principiell fråga som är av stor vikt för utvidgningspolitiken. Tillhör Turkiet Europa? Denna typ av fråga framförs ofta i samband med utvidgningen av EU.

Syftet med undersökningen har varit att bedöma metodmässig handlingsbarhet för utvärderingar av IT-system enligt sex generiska typer. Generiska typer som är framtagna av VITS-forskarna Stefan Cronholm och Göran Goldkuhl vid Linköpings universitet med avsikt att stödja olika val hur man utför utvärdering beroende på situationen. VITS är ett forskningsnätverk inom informatikområdet företrädd bland annat vid Linköpings universitet. Som underlag för min undersökning har jag använt mig av en fallstudie där jag utvärderat ett IT-system på sex olika sätt i enlighet med de generiska typerna.Resultatet av undersökningen visar att handlingsbarhetsorienterad utvärdering är ett omfattande arbete och det finns i dag inga färdigutvecklade utvärderingsmetoder att arbeta efter. De framtagna generiska typerna ser jag som metoder under utveckling även om jag använt dem som informella metoder.

The purpose of this study is to investigate what kind of idea a group of students in third grade, who attends a school in the Stockholm area, have on group work in school and how they think it affects their learning.The study is based on two questions:What opinion do the students have about group work?What opinion do the students have about how group work affects their learning?The method I have used to retrieve information has been to interview six different students, where the interviews were both individually and in groups. I started by interviewing students individually and then had a group interview. The idea with the group interview was to end it all with a brief discussion about the thoughts that came up during the individual interviews. I chose a selection of six students, four girls and two boys which they all were at the age of 9 and go to the same school.The socio-cultural and structural perspectives, is those theoretical perspectives that my study is based on.

Syftet med detta alternativa arbete var att ta fram en arbetsform inom textilslöjden som stimulerar alla elever utifrån var och ens förutsättningar till att utvecklas i sin slöjdprocess. Arbetet består av två delar, en alternativ del som innefattar vår arbetsform utvecklad till en elevuppgift. Den skriftliga delen behandlar vägen till vår arbetsform, vad eleverna och lärarna gav för respons samt vårt resonemang kring resultatet. Frågeställningarna har varit: Vilka faktorer påverkar planeringen av en arbetsform? Hur påverkar vår processinriktade arbetsform elevens intresse för att utvecklas i sin slöjdprocess? Vad är en lärorik arbetsform enligt eleverna? Studien har utförts genom att göra en analys av tidigare beprövade arbetsmetoder som används i skolorna idag samt av relevant litteratur.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

I litteraturen beskrivs controllern väldigt olika från författare till författare, vilket kan förklaras med att controllerrollen varierar från företag till företag, därav är controllerns roll väldigt omdiskuterad angående titel, placering i företaget, dess funktion och arbetsuppgifter. Forskare påpekar att detta är ett område som bör studeras mer. I vår uppsats försöker vi återberätta hur controllerfunktionen beskrivs i tre svenska företag: Duni AB, Höganäs AB och Gekås. Tidigare studier angående controllerns relation gentemot sina ovanställda chefer har visat att den ekonomiska information, produkt, controllern arbetar fram inte är tillfredsställande och i värsta fall irrelevant för beslutsfattandet inom verksamheten. Denna uppsats ämnar beskriva framtagningsprocessen av controllerns produkter, mottagarens uppfattning av slutprodukten samt situationen mellan controllern som producent och ekonomichefen som mottagare i de tre undersökta företagen.

Inledning: Demens är en folksjukdom i Sverige. De drabbade väntas stiga i antal och därmed stiger också antalet nära anhöriga. Att vara nära anhörig till en demenssjuk person innebär stora påfrestningar och den anhöriga kan behöva hjälp med att hantera sin sorg och andra känslor som väcks vid försämring av den sjuke och i samband med överlämnandet av den sjuke till ett demensboende.Frågeställningar: Vad är den viktigaste upplevelsen i att vara nära anhörig till en demenssjuk person? Hur påverkas man av bemötandet från vårdpersonal vid överlämnandet av vården av en nära anhörig med demens till ett demensboende?Metod: Klassisk Grounded Theory enligt GlaserResultat: Den aktuella studien visar att största svårigheten för en nära anhörig till en demenssjuk person är att släppa taget om vården av den demenssjuke. Kärnkategorin beskriver att den anhörige pendlar mellan att känna sig otrygg och utlämnad.

Utifrån politiska beslut tagna under de senaste två decennierna så har möjligheten att starta friskolor blivit enkelt och de drivs under samma ekonomiska förutsättningar med skolpeng som för traditionella kommunala skolor. Hur friskolorna profilerar sina skolor är många och en del är sättet att bedriva och organisera undervisningen på. En del i denna organisering är att erbjuda alternativ slöjdundervisning. Kunskapsskolan erbjuder till exempel slöjdundervisning under en viss period där en eller båda perioderna sker på ett internat som kallas för Kunskapsgården. Syftet med denna studie är att undersöka hur slöjdundervisningen kan se ut på Kunskapsskolan och på en Kunskapsgård och hur eleverna i en årskurs åtta uppfattar denna slöjdundervisning.

Syftet med vår undersökning har varit att klarlägga 30 lärares inställning till, och uppfattning om, språkundervisning i moderna språk för att kunna få en bild av verkligheten i dagens gymnasieskola. Efter en litteraturstudie av aktuell och historisk forskning samt språkdidaktiska metoder kring ämnet, genomförde vi en enkät med 24 bundna frågor och tre öppna frågor om undervisningssituationer med syftet att kunna mäta i hur pass stor utsträckning lärare använder sig av målspråket eller modersmålet under sina lektioner. Dessutom hade vi ett antal informella samtal med sex lärare. Ur analysen av vår undersökning framgår, att lärarens tillämpning av målspråket inte överensstämmer med aktuell forskning och språksynen på språkdidaktik. De flesta språklärare gav dessutom intrycket av att inte använda sig av den didaktik, som uppmuntrar kommunikation och som modern forskning förespråkar.

Studien syftade till att undersöka hur några lärare i grundsärskolan och yrkesverksamma på barn- och ungdomshabiliteringen ser på samverkan dem emellan. Forskningsfrågorna var: Hur upplever och beskriver de samverkan med den andre parten? Vad har de för behov av samverkan med varandra? Vilka förutsättningar har de för samverkan? I studien gjordes tio semistrukturerade intervjuer med klasslärare i grundsärskolan, inriktning träningsskola, samt med arbetsterapeuter, sjukgymnaster och specialpedagoger på barn- och ungdomshabiliteringen. Genom en kvalitativ innehållsanalys med tolkning utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell framkom fyra teman: Olika former av träffar och deltagare, Dilemman i samverkan, Elevens lärande och utveckling i ett helhetsperspektiv samt Betydelsefulla faktorer. Resultatet visade att de samverkande parterna träffas på olika sätt med utgångspunkt från den enskilde elevens insatser från barn- och ungdomshabiliteringen.

Situationsteorin inom ekonomistyrning växte fram på 1970-talet. Tanken som föddes var att vad som är en effektiv organisation bestäms av situationen. Styrningen skulle anpassas efter organisationens egenskaper och omgivning, för att bli så effektiv som möjlig. Situationsteorin är en reaktion mot tanken att det finns ett bästa sätt att styra alla företag. Teorin växlar tyngdpunkt från betoningen på denna rätta väg till det beror på.

Andelen barn som lider av övervikt och fetma har ökat dramatiskt, inte bara i ett globalt perspektiv utan även här i Sverige. En försämrad kosthållning samt en ökad fysisk inaktivitet är två centrala orsaker till detta växande problem. Siffror visar att 15-20 % av Sveriges barn är överviktiga och 1-5 % har ett BMI klassat som fetma. Att förebygga och bromsa denna utveckling är mycket viktigt för barns hälsa. Med stöd av tidigare forskning har en varierad och näringsriktig skolmåltid innehållande mycket frukt och grönsaker visat sig vara en effektiv åtgärd för att förbättra barns kosthållning.

Syftet med undersökningen har varit att bedöma metodmässig handlingsbarhet för utvärderingar av IT-system enligt sex generiska typer. Generiska typer som är framtagna av VITS-forskarna Stefan Cronholm och Göran Goldkuhl vid Linköpings universitet med avsikt att stödja olika val hur man utför utvärdering beroende på situationen. VITS är ett forskningsnätverk inom informatikområdet företrädd bland annat vid Linköpings universitet. Som underlag för min undersökning har jag använt mig av en fallstudie där jag utvärderat ett IT-system på sex olika sätt i enlighet med de generiska typerna.Resultatet av undersökningen visar att handlingsbarhetsorienterad utvärdering är ett omfattande arbete och det finns i dag inga färdigutvecklade utvärderingsmetoder att arbeta efter. De framtagna generiska typerna ser jag som metoder under utveckling även om jag använt dem som informella metoder.