Denna studie handlar om hur föräldrar ser på sin föräldraroll idag och vi har valt att betrakta det ur ett sociologiskt perspektiv med sociokulturella teorier. Syftet är att undersöka senmoderna föräldrars syn på sin roll som uppfostrare under deras barn/barns uppväxt. Vi ställer oss frågorna: Vad innebär en senmodern, god uppfostran och hur vill föräldrarna att deras barn ska leva som vuxna? Vi använder oss av en kvalitativ forskningsmetod, fokusgruppsintervjuer, där medlemmarna i gruppen interagerar och delar med sig av egna erfarenheter. Intervjumaterialet som ligger till grund för studien är analyserat horisontellt och sammanslaget.

Arbetsmarknaden i Sverige har, likt övriga världen, påverkats av den finanskris som inleddes under 2008. Detta har medfört att fler i ansvarspositioner ställs inför beslutet att säga upp medarbetare. Syftet med undersökningen är att öka förståelsen för uppsägarens upplevelser av att genomföra uppsägningar. Rapportens övergripande problemställning är hur upplever uppsägaren sin situation i uppsägningsprocessen och vilka förväntningar riktas mot honom/henne? För uppsägaren finns det också en informell sida av hans/hennes yrkesmässiga position vilket mynnar ut i underfrågan hur påverkas uppsägarens informella sida av hans/hennes yrkesmässiga position och vilka känslor är förknippade med uppsägningsprocessen för uppsägaren? Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och intervjuer genomfördes med fem personer som sagt upp anställda på grund av arbetsbrist under 2008.Resultatet av studien visar att organisationsstrukturen avgör vilken position uppsägaren har samt vilka påverkansmöjligheter han/hon har i uppsägningsprocessen.

Ett ännu outforskat och mycket intressant område är frågor kring hur unga individer gått tillväga för att skaffa sitt första arbete med koppling till värdet av individens sociala kapital. Socialt kapital har idag, vid sidan av individens utbildning, en avgörande roll för individens position på arbetsmarknaden. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur socialt kapital ackumulerats hos Samhälls- och kulturanalytiker och vidare hur det ackumulerade sociala kapitalet har påverkat deras möjligheter att skaffa ett arbete efter avslutad utbildning. Tyngdpunkten har varit att studera hur processen gestaltat sig från deras examen tills dess att de har fått sin första anställning som Samhälls- och kulturanalytiker. I denna uppsats har vi använt oss av en flerfaldig strategimetod, vilket inneburit att vi kombinerat en kvalitativ och kvantitativ metod, totalt har femton intervjuer respektive femton enkäter genomförts.

Hälsa är ett begrepp som har avsaknad av en bestämd definition. Det finns flertalet erkända definitioner såsom WHO:s men det finns även de definitioner som skapats av den enskilda individen. De flesta definitioner som finns kring och om hälsa har sitt ursprung i den fysiska aktivitetens värld, än dock menar flera personer att om hälsa enbart skall ses som god utifrån den fysiska aktiviteten så blir begreppet hälsa inte särskilt innehållsrikt. Syftet med studien var att undersöka hur lärarna ser på begreppet hälsa. Enligt bakgrund och tidigare forskning så är hälsa ett personligt och svårdefinierat begrepp, vilket de sex lärare som intervjuades i denna kvalitativa studie bekräftade.

Vår studie syftar till hur pedagoger samtalar om likabehandlingsplaner och vilka erfarenheter de har av likabehandlingsplaner i förskolan. Vi har studerat två förskolor i två olika områden i Malmö och undersökt eventuella skillnader och likheter. Vår studie har utgått ifrån en kvalita- tiv metod och vi kommer samla in det empiriska materialet genom intervjuer på dessa två förskolorna. Intervjuerna är semi-strukturerade, då vi agerat moderatorer och enbart ställt frågor och inte deltagit i intervjuerna med informanterna. Vi transkriberade det empiriska materialet som sedan blev grunden till vår analys och vårt resultat.

Abstract/Sammanfattning Syftet med detta arbete har varit att lyfta fram föräldrars syn på skolifieringen av förskolan. Skolifiering är ett nytt begrepp och innebär att det förs in termer, begrepp och i vissa fall handlingar in i olika pedagogiska verksamheter, men som ursprungligen figurerar i skolans värld. Undersökningen bestod av en enkät som lämnades ut till en och samma förskola samt intervjuer med fem föräldrar. Frågor som belystes var följande: Vad tycker föräldrarna om skolifiering av förskolan och vad anser de om en gemensam terminologi för samtliga skolformer? Hur upplever föräldrarna den pedagogiska verksamheten och vad tycker de om förskolans arbetssätt och innehåll? Vilka färdigheter/kunskaper tycker föräldrarna att deras barn ska ha förvärvat inför starten av grundskolan samt vad tycker de är viktigast att deras barn lär sig i förskolan innan de börjar i förskoleklassen? Resultatet av studien visar att det finns olika åsikter angående skolifiering av förskolan.

Ohlson (2008). Djurstallarna på en naturbruksskola ? en outnyttjad pedagogisk resurs? Stallet som brygga mellan teori och praktik (The school stables at an agricultural upper secondary school ? an unused pedagogic resource? The stable as a bridge between theory and practice). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildning 90 hp, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med följande arbete är att undersöka om elever och de kursansvariga lärarna upplever att stalldagarna fungerar som en brygga mellan undervisningens teoretiska och praktiska moment. Som en möjlig bieffekt av undersökningen skall jag även ge förslag till förändringar av verksamheten för att bättre uppfylla elevernas och kursansvarigas förväntningar. Arbetet ger en teoretisk grund till begrepp som kunskap och lärande och till hur olika kunskapsformer kan komma till uttryck i undervisningen.

Det övergripande syftet med undersökningen har varit att studera etableringen och användningen av morfemet jätte i skrivna elevtexter och tidningstexter idag, med fokus på jätte som förstärkande prefix. Frågeställningen lyder: ?Hur, av vem och i vilken utsträckning används morfemet jätte i elevtexter och tidningstexter??.För att besvara ovanstående har två korpusundersökningar genomförts, en på tidningstexter och en på elevtexter. Resultatet visar att jätte förekommer i relativt stor utsträckning jämfört med andra förstärkande prefix som till exempel tok- och super-. Vanligast är att jätte används i sammansättningar med adjektiv, både i tidningstexterna och elevtexterna.

Sociala medier och andra medier har kommit att ta en stor plats i det svenska samhället. I takt med att samhället förändras har också elevernas intressen och vanor gjort det. Vi har under utbildningen till språklärare observerat att kunskapsnivån inom ämnet engelska kan skilja ganska mycket mellan elever i samma klass. Syftet med studien är därför att ta reda på hur elever i årskurs nio anser att de lär sig engelska bäst och hur formellt och informellt lärande påverkar deras språkutveckling. För att få svar på syftet och studiens frågor har vi använt oss både av en kvantitativ metod i form av en enkät med fasta svarsalternativ, och en kvalitativ metod i form av en intervju i fokusgrupp.

Jag har utfört en kvalitativ studie i form av djupintervjuer som ämnar ge en djupare inblick i en familjs vardagsliv då en familjemedlem medvetet skadar sig själv. Syftet med min studie är att undersöka hur en självskadande ungdoms omgivning uppfattar individens handlande och hur individen i fråga upplever responsen kring detta handlande. Jag har använt mig av följande frågeställningar: Hur påverkar en självskadande individ sin familj, partner ochvänner? Hur reagerar omgivningen och vilka åsikter har de kring individens handlande? Hur uppfattar och påverkas individen av omgivningen reaktioner och åsikter?I mitt teoriavsnitt kommer jag att gå igenom fem olika teorier: symbolisk interaktionism,identitet och identitetsskapande, Giddens kroppsliga kontroll-perspektiv, Brun Hansensbegrepp serviceföräldrar samt Mills sociologiska vision.Jag har i arbetet med min analys kommit fram till att mina frågeställningar kan besvarasgenom ett begrepp som jag vill benämna ?den onda cirkeln?, som innebär att Carolinesomgivning hade en negativ påverkan på Caroline oavsett hur de handlade. Om Caroline fick för mycket uppmärksamhet kände hon sig trängd och skadade sig själv samtidigt som brist på uppmärksamhet ledde till att hon kände sig åsidosatt vilket också resulterade i självskadande handlingar..

Sjuksköterskans arbete skall bygga på vetenskapligt förankrad kunskap, men också präglas av ett etiskt förhållningssätt. Detta förhållningssätt innebär att sjuksköterskan skall, då patienten inte har möjlighet till självbestämmande, företräda densamma och förhindra att ett vårdlidande eller en livsförstörande situation uppstår. Syftet i arbetet är att belysa vad det innebär för sjuksköterskan att företräda patienten, vilka faktorer som påverkar företrädandet samt vilka konsekvenser det kan få. En litteraturstudie med innehållsanalys, baserad på åtta vetenskapliga artiklar, genomfördes. Resultatet visar att, "patient advocacy" (företrädande av patienten) är ett svårdefinierbart begrepp fullt av dilemman.

Sjuksköterskans arbete skall bygga på vetenskapligt förankrad kunskap, men också präglas av ett etiskt förhållningssätt. Detta förhållningssätt innebär att sjuksköterskan skall, då patienten inte har möjlighet till självbestämmande, företräda densamma och förhindra att ett vårdlidande eller en livsförstörande situation uppstår. Syftet i arbetet är att belysa vad det innebär för sjuksköterskan att företräda patienten, vilka faktorer som påverkar företrädandet samt vilka konsekvenser det kan få. En litteraturstudie med innehållsanalys, baserad på åtta vetenskapliga artiklar, genomfördes. Resultatet visar att, "patient advocacy" (företrädande av patienten) är ett svårdefinierbart begrepp fullt av dilemman.

SAMMANFATTNINGAnette ErikssonBarns delaktighet i förskolan ? är den villkorad av de vuxna?- Förskollärares uppfattningar om barns delaktighet i förskolans vardag.Vårterminen 2007 Antal sidor 59Syftet med denna studie var att undersöka, analysera och beskriva hur förskollärare uppfattar delaktighet i förskolans vardag. En litteratursökning visade att det fanns få studier avseende förskollärares uppfattningar om barns delaktighet i förskolan. Studien är kvalitativ med en innehållsanalys och har en metodtriangulerad design. Studien inleds med en undersökning av en öppen forskningsfråga, vidare har 20 intervjuer genomförts med förskollärare.

Career Event är en årlig rekryteringsmässa vid KMA. Under mässan möter studenterna potentiella arbetsgivare inom sjöfarts- och driftsnäringen.  Observationer och informella samtal som gjordes under föregående Career Event, 2011, visade på att det finns ett behov av att undersöka om studenterna vid KMA innehar de förberedelser som önskas utav rederiernas rekryteringsrepresentanter. I rapporten sammanställs information baserat på intervjuer med rekryteringsrepresentanter från åtta rederier inom den svenska sjöfartsnäringen. I intervjuerna ger rekryteringsrepresentanterna sin syn på vilka förberedelser som de anser vara viktiga för att studenten ska ses som en intressant arbetssökande.Samtliga rekryteringsrepresentanter anser att förberedelser är viktigt och kan vara avgörande för att en anställning blir av. Kraven på förberedelser varierar parallellt med konjunkturen.

Studiens syfte är att undersöka hur anhörigvårdare över 65 år som vårdar en partner i hemmet upplever stöd från olika nätverksaktörer, som t.ex. familj, vänner och professionella. För att kunna besvara frågeställningarna har det gjorts åtta kvalitativa intervjuer med två män och sex kvinnor som har varierad kontakt med det kommunala anhörigstödet. Studien och följande analys utgår ifrån nätverks- och socialt stöd teorier.Studiens resultat visar att upplevelser av stöd varierar hos anhörigvårdare, beroende på hur deras relationer till nätverket ser ut och hur tillgängliga dessa relationer upplevs vara. Det är viktigt att behålla betydande relationer i nätverket eftersom dessa ger stöd på olika sätt.