Förskolan har vuxit sig allt större de senaste åren och majoriteten av alla barn går i förskolan.1998 skedde en stor förändring då ansvaret för förskolan överfördes från Socialdepartementet tillUtbildningsdepartementet och förskolan blev en del av skolväsendet. Vi har i denna studieundersökt hur pedagogens roll i förhållande till barnen skrivs fram i Det pedagogiska programmet förförskolan från 1987 och i Läroplanen för förskolan från 1998/2010 samt vilken barnsyn som ligger tillgrund för detta. Vi har utgått från Faircloughs kritiska diskursanalys som teori och metod. Teorinbygger på en uppfattning om att diskursen påverkar och påverkas av den diskursiva och socialapraktiken den är en del av (och även andra). Vi har genom en kvalitativ textanalys och med hjälpav analysverktyg hämtat från Fairclough analyserat texterna för att söka svar på vårafrågeställningar.

Bakgrund: Psykosocial arbetsmiljö inom vård och omsorg påverkas mycket av stress, hög arbetsbelastning och alltför få anställda. Samtidigt påverkas arbetsmiljön av chefens hälsofrämjande arbete och ledarskap. Förutsättningarna för chefer inom äldreomsorg beskrivs ofta som negativa, vilket påverkar möjligheterna att kunna utföra det hälsofrämjande arbete och ledarskap som behövs för att skapa en hållbar psykosocial arbetsmiljö för de anställda.Syfte: Att undersöka hur chefer inom äldreomsorgen upplever arbetet med att utveckla den psykosociala arbetsmiljön och hur de använder sig av hälsofrämjande arbete och ledarskap i detta arbete.Metod: Data har samlats in i form av sju individuella intervjuer. Materialet transkriberades och en innehållsanalys utfördes för att få fram resultatet.Resultat: Cheferna upplever att det hälsofrämjande arbetet och ledarskapet är viktigt för att skapa en hållbar psykosocial arbetsmiljö. Cheferna använder sig bland annat av systematiskt arbetsmiljöarbete och de främjar en psykosocial arbetsmiljö genom att bemöta medarbetarnas behov och ger möjligheter till diskussion, reflektion och dialog.

Syfte:Att se om en positiv effekt av ett interventionsprojekt i gruppen långtidssjukskrivna kan påvisas utöver den intuitiva nytta som förutsågs.Undersökt grupp och metod:7 långtidssjukskrivna kvinnor inom vård och omsorg med anställning i Bjuvs Kommun erbjuds ett aktiveringsprojekt kallat AktiVERA. Detta innebar gruppmöten med representation av arbetsgivaren, företagshälsovården och det lokala Försäkringskassekontoret samt friskvårdsinsatser och förväntan om att ta aktiv del i rehabiliteringsprocessen.De 7 fallen matchades med 7 kontroller och de sammanlagt 14 individerna fick i två omgångar besvara enkäterna Subjective Health Complaints (SHC) och Sense of Coherence (SOC) med knappt 6 månaders intervall.Resultat/diskussion:Resultatet av projektet blev inte helt oväntat väsentligen oförändrad grad av arbetsförmåga och utfall i de båda enkäterna Subjective Health Complaints (SHC) och Sense of Coherence (SOC). Någon statistiskt signifikant förändring av enkätufallen som resultat av interventionen kunde inte ses med den använda metoden parad T-test.Detta kan förklaras av att den undersökta gruppen var liten och att observationstiden på knappa 6 månader för förhållanden med lång förändringslatens. Emellertid kan man fortsatt hävda intuitiv nytta av den här typen av intervention hos långtidssjukskrivna. Sammantaget framkom också bekräftande uppgifter om nedsatta salutogena faktorer och vulnerabilitet i gruppen övre medelålders kvinnor med anställning inom vård och omsorg.Slutsats:Någon positiv effekt kunde inte säkert påvisas men intuitiv nytta har säkert förelegat och interventionen som sådan är lovvärd i en grupp där lidandet är stort parallellt med stora samhällsekonomiska konsekvenser.Referens:1.

Undersökningens syfte är att förklara hur chefer agerar vid ledningsdrivna och vid spontant uppkomna förändringsinitiativ i en organisatorisk miljö där det finns informella nätverk av specialiserade kompetenser. Arbetet kombinerar en kvalitativ ansats för att utforska och beskriva chefers ledarskapsmetoder genom djupintervjuer med en kvantitativ undersökning i enkätform riktat mot chefer och även mot deras medarbetare med specialistkompetens. Studiens slutsats är att de undersökta cheferna har metod och förmåga att skapa goda förutsättningar för förändring samt att stötta samverkan och innovation i informella nätverk inom den lokala enhetens kontext. Cheferna saknar dock god förmåga och metodik för att kunna utöka detta till att omfatta och inverka på företagets nyttoskapande som helhet.

Andelen helammade barn har minskat i Sverige de senaste åren trots ökad medvetenhet och kunskap om att en god start på BB har stor betydelse för den fortsatta amningen. Forskning visar att det är flera faktorer som både främjar och hindrar amningsstarten. De nyblivna mammorna tvivlar ofta på sin egen förmåga och stöd från personal och familj är viktig. Barnmorskans stärkande roll är viktig för att lyfta och stärka patientens egna resurser. Tidigare forskning berör aspekter av vård och stöd men det saknas forskning som specifikt belyser det som är stärkande i vårdrelationen vid amningens början.

Företag som är involverade i ett förvärv har intentionerna att skapa ett högre värde i den egna verksamheten. Avkastningen vid tillkännagivandet av ett tänkt förvärv indikerar hur lönsamt marknaden tror förvärvet är. I studien har detta undersökts genom att mäta den abnormala aktieavkastningen i samband med tillkännagivandet av ett bud, beroende på om företaget är förvärvare eller förvärv samt om affären är horisontell eller vertikal. Från dessa fyra har totalt åtta olika undergrupper analyserats. Hos fem av de åtta undergrupperna har en abnormal avkastning kunnat bekräftas kring tillkännagivelsedatumet; förvärvande-horisontellt, förvärv-horisontelt, förvärvande, förvärv, horisontella och även den totala abnormala avkastningen för det samtliga urvalet visade positivt resultat..

Vårt syfte med detta examensarbete är att se om lärarnas föräldrasamverkan överrensstämmer med föräldrarnas förväntningar. Detta gör vi för att få en fördjupad kunskap om vikten av ett bra samarbete mellan hem och skola. Vi menar på att det är vi tillsammans som måste arbeta för att uppnå bästa möjliga resultat för våra elever. Tidigare forskning visar på att föräldrarna har en betydelsefull roll i sina barns framgångar i skolan och att det är viktigt med ett ömsesidigt förtroende mellan hem och skola. För att nå vårt syfte med undersökningen väljer vi att göra kvalitativa intervjuer med lärare och föräldrar.

Att nästan varje dag konfronteras genom sitt yrke med t ex tragedier, allvarligt skadade eller dödfall upplevs olika av oss alla. Syftet med föreliggande studie var att beskriva krisreaktioner samt möjligheten till krishantering hos vårdpersonalen efter traumavård vid en akutmottagning. En enkät användes för datainsamling. Resultatet visar att personalen upplever krisreaktioner i samband med omhändertagandet av skadade barn samt yngre patienter och vid omhändertagandet av deras anhöriga. Möjlighet till krishantering finns på arbetsplatsen men alla är inte nöjda.

I  Sverige  har  antalet  äldre  ökat  de  senaste  årtiondena.  Ju  äldre  människor  blir  desto vanligare blir förekomsten av  sjukdomar och funktionshinder. Vårdplatserna inom  både slutenvård  och  särskilt  boende  har  blivit  färre  och  uppskattningsvis  vårdas  250  000 personer   i   hemvård  idag.   Denna   utveckling   innebär   att   den   närstående,   som   är anhörigvårdare i hemmet har en betydelsefull roll. Syftet med denna studie är att beskriva anhörigvårdarens  erfarenheter  av  kunskapsbehov  för  att  ge  omsorg  och  vård  till  sin make/maka med långvarig sjukdom och/eller funktionshinder i hemmet. Studien baseras på  intervjuer,  som  gjordes  med  anhörigvårdare  dels  genom  en  fokusgrupp  med  fyra deltagare,  dels  genom  fyra  individuella  intervjuer,  det  vill  säga  sammanlagt  åtta informanter.  Intervjumaterialet  har  bearbetats  med  hjälp  av  kvalitativ  innehållsanalys. Studien pågick under åren 2009-2010.

Eftersom andelen äldre som är i behov av vård- och omsorg ökar i samhället kommer även anhörigvårdare att öka och i många fall kan det innebära en tung börda, isolering och ensamhet. ACTION-tjänsten är en form av IKT-baserat anhörigstöd som kan vara ett komplement till andra former av stöd till anhöriga. Med IKT menas Informations och Kommunikations Teknologi. Tidigare forskning om vård- och omsorgspersonalens upplevelser och erfarenheter av att arbeta med ACTION-tjänsten är knapphändig. Syftet med studien var att beskriva vård- och omsorgspersonalens erfarenheter av att stödja äldre och anhöriga som vårdar sina äldre närstående i hemmet, via ACTION-tjänsten.

Syftet med examensarbetet var att undersöka huruvida det formell utbildning i samtalsmetodik är nödvändig för att lärare skall kunna föra ett professionellt samtal. Fokus i undersökningen har varit på lärares egna upplevelser och erfarenheter av olika samtalssituationer och hur deras kommunikationsförmåga påverkas av eventuella kunskaper i samtalsmetodik eller avsaknaden av dessa. Begrepp professionalism och kommunikativ kompetens diskuteras. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare. Resultatet pekar på att de lärare som har läst samtalsmetodik med inslag av praktiska övningar och mer erfarna lärare känner sig professionella och kompetenta i högre grad än de som saknar kunskaper i samtalsmetodik i synnerhet när det gäller att hantera svåra samtalssituationer..

I min uppsats har jag haft som syfte att studera hur Matrixtrilogin kan betraktas som en modern messiasberättelse. För att svara på syftet har jag studerat vilka paralleller som finns mellan huvudkaraktären Neo, och den kristna messiasberättelsen. Jag har även undersökt vilka bibliska karaktärer som finns symboliserade, samt vilka bibliskt symboliska händelser som finns representerade, i Matrixfilmerna. Uppsatsen baserar sig på en kvalitativ formell textanalys. Genom närläsning av Matrixtrilogin, har jag utifrån en hermeneutisk utgångspunkt tolkat innehållet för att svara på de frågor som ställts i uppsatsen.

Synen på sjuksköterskans yrke har förändrats från att vara ett kall till ett självständigt arbete och vårdvetenskapen är nu mer ett erkänt kunskapsområde som går att studera som ämne och som en del i ett utbildningsprogram. Omvårdnad står för både mänsklig omsorg (caring) och sjuksköterskans professionella omvårdnadsarbete (nursing). Den specialiserade vård som bedrivs idag ställer höga krav på sjusköterskans medicin- tekniska kunnande. Det ges kontinuerlig utbildning för att lära sig behärska dessa moment. Däremot ges bristfällig handledning i hur sjuksköterskan kan agera i förhållandet till sin patient.

Detta arbete undersöker det muntliga interimspråket hos två f.d. illitterata L2-inlärare av svenska. Informanternas språksystem analyseras utifrån Klein och Perdues teori om basvarietet som slår fast att kortutbildade inlärare som tillägnar sig ett L2 informellt utvecklar ett språksystem som präglas av förenklade strukturer och ett begränsat ordförråd, men som fungerar väl i kommunikativa syften. Arbetet syftar till att pröva om teorin är tillämpbar även på f.d. illitterata inlärare som deltagit i formell undervisning och uppnått kursmålen för SFI 1A.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vad kliniskt verksamma allmän-sjuksköterskor anser att god omvårdnad innebär. Studien är av empirisk kvalitativ art och baseras på fjorton legitimerade sjuksköterskors dagboksanteckningar under en fjortondagarsperiod. Aktuell metod är inspirerad utifrån Flanagans critical incident metod. Materialet från dagboksanteckningarna analyserades och resulterade i fyra överkategorier lindring av patientens smärta, oro och ångest, synliggöra patienten, delaktiggöra patienten samt lyhördhet för patienten..