Bakgrund: För att en organisation ska kunna existera behövs ledarskap, arbetsfördelning, formell och informell kommunikation mellan ansvarsenheter. En ansvarsenhet är en del av ett företag som styrs av en chef och förekommer för att uppnå ett eller flera strategiska mål. Ansvarsenheter kontrolleras och styrs av ansvarsredovisning.Problemformulering: Ansvarsredovisning är ett verktyg som tillämpas för att styra enheter inom större organisationer. Organisationer har problem med att tillämpa ansvarsredovisningens egenskaper på korrekt sätt. Syftet med studien är att undersöka egenskaper i ansvarsredovisning som kan identifieras med Byggföretaget AB.

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur pedagogers samt förskolans synsätt på två olika pedagogiskt inriktade förskolor ser ut gällande kunskap och lärande. Vidare syftar den till att öka förskollärares kunskap om hur jag som pedagog kan finna en lämplig nivå där barnen känner sig fortsatt nyfikna och motiverade till utveckling samt fortsatt kunskapsinhämtande. Jag har använt mig av intervjuer för att få svar på mina frågeställningar och fyra pedagoger har medverkat. Undersökningen har gjorts på en traditionell kommunal förskola samt på en renodlad Montessoriförskola i en mindre stad i Skåne. Resultatet visade att de båda förskolorna trots olika pedagogiska inriktningar hade lika synsätt i många frågor.

Syftet med rapporten var att undersöka om dialogen kunde användas i klassrummet för att nå kunskap. Detta tycker jag är intressant därför att kunskap kan nås på olika sätt. Metoden har varit en kvalitativ undersökning. Den datainsamling som utförts har varit en kombination av olika metoder, teoristudier och intervjuer. Jag intervjuade två gymnasielärare och en högstadielärare respektive tre gymnasieelever vilka togs fram ur ett bekvämlighetsurval.

Basalkroppskännedom (BK) är en behandlingsmetod som har sitt ursprung i Tai Chi. Gertrud Roxendal utvecklade den svenska varianten efter inspiration av J Dropsy. BK har i första hand använts inom psykiatrin men har på senare år även introducerats i primärvården, i första hand på psykosomatiska tillstånd. Syftet med studien var att kartlägga sjukgymnasters inställning till och kunskap om behandlingsmetoden. En enkätstudie genomfördes på 32 sjukgymnaster verksamma i området Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyn.

Syfte: Att få en djupare förståelse för vilka problem som finns med det arbetsplatsförlagda lärandet för byggelever på gymnasieskolans byggprogram. De frågeställningar som jag har arbetat för att få besvarat i min undersökning är: 1. Vilka problem finns med hur handledarskapet ser ut på byggföretagen?2. Vilka problem finns med matchningen mellan gymnasieskolans teoretiska undervisning jämfört med det som eleven får utföra?Metod: Studien är genomförd som en kvalitativ undersökning där data samlats in genom personliga intervjuer med chefer och handledare på byggföretag.Resultat: Det framgår i studien att handledarna oftast är outbildade inom handledarskapet och att detta med stor sannolikhet är relaterat till att handledarutbildning inte efterfrågas från skolans sida och att relevant information om handledarutbildningar inte tillhandahålls gentemot byggföretagen. Samtidigt finns ett problem i att byggarbetsplatserna har tidsbrist, vilket kan yttra sig i att även om man försöker arbeta med god pedagogik så finns inte tiden för detta alla gånger. Hur man ska göra för att överkomma detta framgår inte i studien.

Ett vägprojekts stomme byggs upp av besluts- och samrådsprocesser, där resultaten av förstudierna diskuteras. Syftet med en samrådsprocess är att alla aktörers åsikter och kunskaper ska tas med i det underlag av information, som behövs för att de olika inblandadeparterna ska kunna fatta ett beslut.Uppsatsens syfte var att undersöka hur besluts- och samrådsprocessen för ett vägprojekt, E4:ans delsträcka mellan Uppsala-Läby, gick till och att föra fram vad som kunde ha gjorts bättre. Studien utfördes genom en kvalitativ metod med en analys av material från Vägverketsarkiv, den tillhörande Miljökonsekvensbeskrivningen och genom intervjuer av de olika aktörerna.Min teoretiska utgångspunkt har varit aktörsanalyser och dess principer, samt teori om olika utföranden av samhällsplanering.Resultatet visade att besluts- och samrådsprocessen har varit bristande i demokrati och hänsynstagande av de olika aktörernas åsikter, har varit dåligt från projektörens, i det här fallet Vägverkets, sida. Vägverket har genomfört projektet utifrån dess egna preferenser och har i stort sett inte givit några kompromisser till de andra aktörerna. Allmänheten känner sig missnöjda och besvikna, det var många som drabbades hårt av vägens sträckning.Kommunerna och Länsstyrelsen fick känslan av att det har pågått en informell process hos Vägverket som har varit avgörande för det tagna beslutet om vägens dragning..

Diabetes typ1 är en av de vanligaste kroniska sjukdomar hos barn och är en allvarlig sjukdom som hela tiden kräver god kontroll och egenvård. Eftersom barnet tillbringar en stor del av dagen i skolan behöver egenvården fungera bra även där. Som lärare kommer man troligtvis att möta elever som har eller insjuknar i diabetes typ 1. Syftet Var att ta reda på om lärare anser att de har tillräcklig kun- skap om diabetes för att kunna vara delaktig i dess egenvård samt hur de får kunskap och informat- ion om diabetes. Jag ville även ta reda på om de upplever oro kopplat till elevens sjukdom och oro kring ansvarstagandet i samband med elevens egenvård.

SAMMANFATTNING:Området som studerats är socialsekreterares kunskaper kring barn som växer upp med psykiskt sjuka föräldrar. Syftet var att undersöka på vilket sätt socialsekreterare tillgodogör sig kunskap, om hur barns liv kan gestalta sig då en eller bägge föräldrarna lider av allvarlig psykisk ohälsa, och hur denna kunskap används i det professionella arbetet med dessa familjer. Metodologiskt hade uppsatsen ett kvalitativt angreppssätt med ett kvantitativt inslag. Avsikten med den kvantitativa delen var att få en överblick och att upptäcka eventuella mönster över dessa kunskapsområden. Studiens kvantitativa del utgör även ett underlag till den kvalitativa delen.

Det finns ingen entydig bild av hur man ska uppfatta innovation. Vi kan dock säga att det hänger intimt samman med kunskap. Ur denna synvinkel är det intressant att styra kunskaper så att de blir en resurs för företaget via knowledge management. Vårt syfte är att undersöka hur styrsystem förhåller sig till kunskap och innovation i ett kunskapsintensivt företag genom att med kvalitativ metod studera hur medarbetare på Öhrlings PricewaterhouseCoopers i Lund upplever sin arbetssituation.Vi kommer till slutsatsen att styrsystem påverkar kunskapsutveckling och innovation via vertikal elasticitet. Strukturella, sociala och kulturella dimensioner menar vi inte i sig ger en tillfredställande bild av de erfarenheter undersökningen gör..

Studien handlar om läs- och skrivsvårigheter och syftet med detta arbete var att få kunskap om hur några pedagoger med hjälp av en speciallärare utformar den dagliga undervisningen för elever som har läs- och skrivsvårigheter i år tre ? fem i en Montessoriskola. Intervjuer användes som datainsamlingsmetod för att få kunskap och djupare förståelse. Då det endast var tre pedagoger som ställde upp med sin kunskap och tid kan inga generella slutsatser dras av denna studie. Resultatet visar att pedagogerna i den mån det är möjligt arbetar utifrån elevernas behov och att de anpassar material och övningar efter elevens förutsättningar.

SammanfattningSyftet med studien har varit att undersöka hur professionella, det vill säga handläggare och socialsekreterare inom socialtjänsten, upplever sin kunskap om anknytningsteori samt huruvida denna kunskap tillämpas praktiskt i familjehemsuppföljningar. Studien har sin utgångspunkt i anknytningsteori. Metoden som har använts för studien är kvalitativ innehållsanalys och materialet har framställts med hjälp av fem semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat antyder att handläggare har goda grundläggande kunskaper om anknytning, men att det finns en allmän önskan om mer utbildning i ämnet. Resultatet indikerar även att anknytningsaspekten är betydelsefull för insatser och beslut i uppföljningar..

Studiens syfte var att beskriva hemodialyssjuksköterskors kunskaper om fosfater, livsmedel med ett högt fosfatinnehåll samt förmågan att omsätta den kunskapen till ett dagsintag. Metod: Designen var deskriptiv med komparativa och korrelerande inslag. En egenkonstruerad enkät användes med kunskapsfrågor som var indelad i tre teman; kroppen, livsmedel och dagsintag. Totalt 19 hemodialysenheter besvarade enkäten vilket gav en undersökningsgrupp med 181 respondenter. Statistiska uträkningar gjordes för sammanställande av antal poäng per tema och korrelation mellan kön, ålder, antal år som sjuksköterska och antal år inom dialys.

I min hypotes påstår jag att det finns kunskap i vårt omedvetna, som det går att komma åt. Den går på tvärs mot hur vi ser på kunskap i vårt västerländska samhälle. Kunskap syftar oftast på inlärda förmågor, som vetenskapligt går att bekräfta och belägga. Det finns säkert de som godtar att det finns kunskap i vårt omedvetna, men går den att komma åt? Att vägen dit går genom drömarbete kan vara provocerande i vår rationella värld.

Det här är en jämförande studie av två skolsystem, International Baccalaurate (IB) och den svenska gymnasieskolan. Studien fokuserar på bedömningen av elevers kunskaper i historia. Uppsatsen undersöker hur elever och lärare uppfattar förhållandet mellan kunskap och bedömning. IB har en mer absolut kunskapssyn där det går att göra bedömningar utifrån strikta och konkreta betygskriterier medan det svenska betygssystemet har mer öppna kursplaner och betygskriterier som kräver tolkningar. Elevers och lärares syn på kunskap är lika inom de båda systemen.

Syftet med uppsatsen är att skapa vetskap om hur några intervjuade förskollärare anser sig ha kunskap om att bemöta barn till alkoholmissburkande föräldrar. För att nå vårt syfte har vi intervjuat fem stycken förskollärare med olika bakgrunder och erfarenheter. Efter vi intervjuat förskollärarna kategoriserade vi in deras svar i fem olika huvudkategorier: kunskap, erfarenhet, symtom/tecken, känslor och relationer. Dessa har vi sedan valt att dela in i mindre underrubriker.För att skapa kunskap om barn som lever i familjer med alkoholmissbruk har vi använt oss av sökning i litteratur, databaser och internetbaserade sidor.Slutsatsen vi kom fram till utifrån våra intervjuer var att samtliga informanters erfarenhet och kunskap om att bemöta barn till alkoholmissburkande föräldrar såg väldigt olika ut. Dock anser vi att kunskapen är liten då så många som 385 000 barn lever i familjer med alkoholmissbruk..