Sökresultat:
268 Uppsatser om Informell jämställdhet - Sida 3 av 18
KartlÀggning av attityder, upplevelser, insatser och kostnader för nÀrstÄende till strokedrabbade
FolkhÀlsovetenskapligt program.
Konsekvenser av kompetensutveckling: Tillvaratas de nya kompetenserna och tjÀnar företaget pÄ kompetensutvecklingen?
Idag investerar företag mycket i kompetensutveckling eftersom det anses viktigt för att hantera den förÀnderliga omvÀrlden. Syftet Àr att undersöka kompetensutvecklingens konsekvenser pÄ Ericsson Test Environment. Den grundlÀggande frÄgestÀllningen Àr om kompetenser tillvaratas, i bemÀrkelse att de anstÀllda fÄr förÀndrade arbetsuppgifter, och om företaget tjÀnar pÄ kompetensutvecklingen, i bemÀrkelse att det leder till arbetstrivsel. Detta har undersökts genom en enkÀtundersökning till alla anstÀllda. KorrelationsberÀkningar utfördes samt regressionsanalyser för att studera hur mycket faktorerna som antogs pÄverka predicerade dessa konsekvenser.
Rekryteringsprocessen inom bemanningsföretag
Syftet med studien Àr att beskriva och analysera rekryteringsprocessen med fokus pÄ bedömning av kandidaters kompetenser. Ett delsyfte Àr att granska i vilken grad rekryteringsprocessen kan vara saklig och opartisk. Det har genomförts med en litteraturstudie och kvalitativa intervjufrÄgor.Resultatet visar att en kombination av bedömningsmetoder bör anvÀndas för att fÄ ett underlag som bidrar med tillförlitlighet. Subjektivitet Àr en naturlig del som rekryteraren mÄste hantera. Det fÄr inte influera omdömet till den grad att kravprofilen inte följs.
Informella investerares beslutskriterier
Denna uppsats behandlar de beslutskriterier som anvÀnds av informella investerare i deras beslutsprocess. I teorin beskriver vi de olika kriterier som de informella investerarna beaktar i sin beslutsprocess. Teorin behandlar Àven olika typer av informella investerare och vad som skiljer dessa frÄn varandra. Vi har utifrÄn teorin kategoriserat de informella investerarna utifrÄn de skillnader som föreligger. Kategoriseringarna har legat till grund för de hypoteser vi har stÀllt upp för att empiriskt testa om det finns skillnader i bedömningen av beslutskriterier beroende pÄ vilken kategori en informell investerare tillhör.
Sanitet i informell bosÀttning : En intervjustudie om förÀndringsprocessen vid införandet av ny sanitetslösning i Kibera
TillgÄng till sanitet Àr en mÀnsklig rÀttighet och en förutsÀttning för liv och hÀlsa. Trots det lever miljontals mÀnniskor vÀrlden över med bristande sanitet. Den hÀr uppsatsens syfte Àr att studera hur sanitetssituationen i informella bosÀttningar kan se ut och hur den upplevs av de boende, samt hur det Àr möjligt att förbÀttra den situationen. Genom att utföra en intervjustudie i den informella bosÀttningen Kibera i Kenyas huvudstad Nairobi, har de boende dÀr fÄtt ge sin bild av hur de upplever sanitetsproblemen och hur det gÄtt till nÀr sanitetslösningen Peepoo introducerades i omrÄdet. I den hÀr uppsatsen stÄr sjÀlva förÀndringen i centrum och Kurt Lewins teori om förÀndringsprocessen anvÀnds som teoretiskt verktyg.
Formell eller informell kompetens.
Kontraheringsplikt Àr ett undantag frÄn grundprincipen om avtalsfrihet och innebÀr att en part kan krÀva att fÄ ett avtal till stÄnd med en annan part utan att den andra parten har uttryckt sin vilja hÀrom. Den innebÀr ocksÄ att part kan krÀva förnyelse eller fortsÀttning av ett avtalsförhÄllande, att det föreligger ett förbud att avbryta avtalsförbindelsen samt en viss standardisering av avtalsvillkoren, vilket oftast innebÀr att villkor som tillÀmpas pÄ andra kunder ska gÀlla. FjÀrrvÀrmemarknaden uppvisar likheter med andra omrÄden dÀr det föreligger kontraheringsplikt, men trots detta finns ingen lagstadgad kontraheringsplikt för fjÀrrvÀrme. Uppsatsens syfte Àr dÀrmed att utreda huruvida det finns juridiska förutsÀttningar för att införa kontraheringsplikt pÄ fjÀrrvÀrmemarknaden.Uppsatsen ger en allmÀn beskrivning av avtalsfriheten och dess begrÀnsningar för att sedan smalna av i en av dessa begrÀnsningar, kontraheringsplikten. Olika omrÄden dÀr det föreligger kontraheringsplikt har anvÀnts för att systematisera de juridiska förutsÀttningar som krÀvs för att kontraheringsplikt ska kunna föreligga.
Arbetstagarens lojalitetsplikt : Informell och formell lojalitet under ett anstÀllningsförhÄllande
Vad gÀller lojalitetskrav i anstÀllningen sÄ finns det inga uttryckliga lagregler. Anledningen till att lojalitetskravet finns och ingÄr som en viktig del mellan parterna och anstÀllningsavtalet kan dock konstateras. Ur rÀttsfall frÄn Arbetsdomstolen (AD) kan det utlÀsas att ett anstÀllningsavtal innehÄller förpliktelser som strÀcker sig lÀngre Àn vad normala kontraktsförhÄllanden normalt sett gör och i och med detta sammanhang tillkommer kravet pÄ lojalitet. Skillnader mellan privat och offentlig sektor finns.AD har genom rÀttsfall uttalat att anstÀllningsavtal vilar pÄ principen att en arbetstagare inte fÄr skada sin arbetsgivare och att denna lojalitetsförpliktelse gÀller alla arbetstagare oavsett offentlig eller privat sektor. Denna lojalitetsförpliktelse handlar om en allmÀn rÀttsgrundsats, en oskriven rÀtt.
FormtrÀdgÄrden ? befriad frÄn politisk skuld och kognitiv skam : Ikonologisk analys av rehabtrÀdgÄrden i Alnarp
Föreliggande uppsats studerar rehabiliteringstrÀdgÄrden i Alnarp via Erwin Panofskysikonologiska metod. RehabiliteringstrÀdgÄrden Àr skapad utifrÄn undersökningar av mÀnniskorsförestÀllningar om natur- och kulturupplevelser som de anser positiva för hÀlsa och vÀlbefinnande.TrÀdgÄrden Àr uppdelad i Ätta olika kategorier som Àr kopplade till graden av informell respektiveformell design, det finns ocksÄ mellan dem grÀnsland som har en mer flytande stil. Uppsatsen harbegrÀnsats till att avhandla tvÄ av de Ätta kategorierna, skogstrÀdgÄrden som Àr mer naturlik, ochentrétrÀdgÄrden som Àr formell. Syftet med uppsatsen Àr koppla samman de bÄda deltrÀdgÄrdarnamed stilhistoriska förebilder inom trÀdgÄrdskonsten genom att valet av former och materialjÀmförs med varandra och med historiska trÀdgÄrdar, liksom att jÀmföra de bÄda deltrÀdgÄrdarnamed andra konstnÀrliga manifestationer, t ex mÄleri och arkitektur. Slutligen Àr syftet att i denikonologiska intuitiva syntesen undersöka trÀdgÄrdarnas idémÀssiga ursprung.
Social affÀrsverksamhet - hur företag anvÀnder sociala media för intern kommunikation
En massa mÀnniskor vet vad sociala medier kan göra, det Àr nu dags att börja arbeta. - Rick Mans, Social Media Lead CapgeminiSyftet med uppsatsen Àr att klargöra hur sociala media kan bidra till att effektivisera företags internkommunikation, genom att undersöka vilka problem som upplevs finnas i dagslÀget, vilka möjligheter sociala media erbjuder och om dessa möjligheter kan appliceras pÄ problemen för att förbÀttra internkommunikationen. Studien Àr baserad pÄ kvalitativ insamling av data genom sju djupintervjuer med experter inom omrÄdet. Under studien har problematik med internkommunikation tagits fram och stÀllts mot experters syn pÄ sociala medias egenskaper. Resultatet Àr att sociala media erbjuder bÄde positiv och negativ pÄverkan pÄ internkommunikationen.
Minst lika bra som den bÀste mannen : En intervjustudie om att vara kvinna i en mansdominerad filmbransch
Filmbranschen a?r pa? ma?nga sa?tt en mansdominerad bransch. Hade ko?nsfo?rdelningen inte varit sa? sned a?r det rimligt att anta att filmutbudet hade haft en sto?rre ma?ngfald. Detta ga?ller fo?rsta?s a?ven fo?r andra kategorier som klass, etnicitet och sexualitet.
SNATTERIBROTT - EN STUDIE ĂVER SITUATIONELL BROTTSPREVENTION I VĂSTERĂ S STAD
Syftet med denna uppsats Àr att studera hur klÀdesbutiker i VÀsterÄs stad arbetar preventivt med förebyggande arbete mot snatteribrott. Fokus ligger pÄ situationella preventiva ÄtgÀrder av bÄde formell- och informellkaraktÀr. Tillsammans med polismyndigheten i VÀstmanland har relevant data över antalet anmÀlda snatteribrott i klÀdesbutiker i VÀsterÄs stad tagits fram. UtifrÄn den anmÀlda brottsstatistiken, empirisk forskning och kriminologisk teori har sedan en enkÀtundersökning genomförts och transkriberats. 25 klÀdesbutiker med minst ett anmÀlt snatteribrott deltog i studien.
En nÀrstÄendes upplevelse av palliativ vÄrd i hemmet: En litteraturstudie
I Sverige dör ca 90 000 personer om Äret, ca 20 % av dessa dör i det egna hemmet. VÄrd i livets slutskede, sÄ kallad palliativ vÄrd, sker idag inte enbart pÄ sjukhus. Verksamheten har Àven flyttat ut i de sjukas hem och gjort hemsjukvÄrden mer avancerad. NÀr vÄrden sker i hemmet fÄr den nÀrstÄende en mer central roll i vÄrdandet vilket Àven Àr en nödvÀndighet för att vÄrden ska kunna ske i hemmet. Som sjuksköterska kan det var lÀtt att ta den nÀrstÄende för givet i vÄrdprocessen och den nÀrstÄende kan bli informell vÄrdgivare ofrivilligt.
Urval och risk i informell finansiering av entreprenörsprojekt : En fallstudie av Firm Factory Network
This thesis discusses various approaches that venture capitalists have when evaluating investment prospects. The thesis is a case study of the business angel network Firm Factory Network. The empirical material is based on an extensive interview with Firm Factory CEO Daniel Kaplan. Our conclusion is that Firm Factory Network uses both informal and formal methods when they evaluate interesting prospects..
Den Urbana TrÀdgÄrden : Ett sjÀlvorganiserat stadsrum
Grönstruktur och parker har betydelse för livsmiljön i en stad. Urbana trÀdgÄrdar och informell pÄverkan pÄ grönstrukturen Àr en allt mer vanlig syn i stÀder. Ofta tar dessa verksamheter mark i ansprÄk utan att Àgandeskap föreligger men rÀtten till marken kan med tiden förÀndras. Uppsatsen undersöker vilka motiv som ligger bakom initiativ till urbana trÀdgÄrdar genom fyra fallstudier i Berlin. Intervjuer med initiativtagare och deltagare undersöker om de urbana trÀdgÄrdarna Àr mötesplatser, hur de upplevs pÄverka sin omgivning och varför informanterna vÀljer att tillbringa tid i trÀdgÄrdarna.
INTERSEKTIONALITET I EU:S J?MST?LLDHETSSTRATEGIER En inneh?llsanalys av EU:s j?mst?lldhetsstrategier mellan 2010?2025
The European Union (EU) has since the Treaty of Rome 1957 pursued the goal of gender equality and one effort is through their gender equality strategies. In recent years EU also has had an increased emphasis on intersectionality. The aim of this bachelor thesis is to examine how intersectionality is portrayed in EUs three gender equality strategies between 2010 and 2025. To investigate this, the problems and solutions presented in the strategies have been reviewed. The study uses a qualitative content analysis and a theoretical framework of intersectionality with an analytical scheme to study the equality strategies.