Sökresultat:
268 Uppsatser om Informell jämställdhet - Sida 15 av 18
En definition av en yrkesroll ? en kvantitativ studie av LSS-/funktionshinderhandlÀggarna i Göteborg
Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur yrkesrollen ser ut för LSS-/funktionshinderhandlÀggare i Göteborg. Vi har Àven tittat nÀrmare pÄ relationen till den egna organisationen samt relationen till andra yrkesgrupper.VÄra frÄgestÀllningar Àr:Hur ser LSS-/funktionshinderhandlÀggarnas relation till den egna verksamheten ut?I hur stor utstrÀckning anser LSS-/funktionshinderhandlÀggarna att deras grÀnser och ansvarsomrÄden Àr tydligt definierade gentemot andra yrkesgrupper?I hur stor utstrÀckning anser LSS-/funktionshinderhandlÀggarna att de har en tydligt definierad formell respektive informell yrkesroll?Vi har anvÀnt oss av kvantitativ metod i form av en webbenkÀt riktad till alla LSS-/funktionshinderhandlÀggare i Göteborg. Vi har i vÄr analys av materialet anvÀnt oss av rollteori, pro-fessionsteori samt tidigare forskning. Uppsatsen Àr till stor del kvantitativ i sitt upplÀgg men har kvalitativa inslag i analysen.
Word of mouth- Ur ett konsumentperspektiv
I detta arbete studeras hur word of mouth fungerar i praktiken. Word of mouth Àr passerande, verbal och informell information. I huvudsak handlar det om rekommendationer men Àven generell information frÄn en person till en annan. Word of mouth Àr ett mÀnskligt fenomen som har funnits sedan urminnes tider dÄ mÀnniskor Àr kommunicerande varelser. PÄ senare Är har dock fenomenet word of mouth blivit mer uppmÀrksammat, av bÄde marknadsförare, forskare och företag.
Undersköterskans patientundervisning inom diabetsvÄrd - informera, instruera, handleda, dokumentera
Diabetes Àr en komplex sjukdom, som efter mÄnga Ärs duration kan leda till att diabetespatienten drabbas av komplikationer i olika former. För att patienten ska kunna leva ett sÄ normalt liv som möjligt med sin sjukdom krÀvs det att denne fÄr en grundlig och bra undervisning av vÄrdpersonal med goda kunskaper och erfarenheter om diabetes. PÄ mÄnga sjukhus finns det idag sÀrskilda diabetesteam, som bestÄr av lÀkare, diabetessjuksköterska, dietist och sjukgymnast. En yrkeskategori, som de senaste Ären och kommit att ingÄ i diabetesteamet Àr undersköterskan. Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva undersköterskans patientundervisning inom diabetesvÄrden och vad deras undervisning bestÄr av.
Implementering av lean pÄ en informationsprocess i en produktutvecklingsmiljö : En fallstudie pÄ Saab AB
Denna studie behandlar implementering av lean pÄ en informationsprocess för fel- och avvikelserapportering i produktutvecklingen hos Saab AB, under affÀrsomrÄdet Security and Defence Solutions (SDS) och sektionen Command & Control Systems (C2S). MÄlet med studien Àr att genom kartlÀggning av informationsflödet analysera hur leanfilosofi och leanmetoder kan implementeras för att utvÀrdera och förbÀttra informationsprocesser samt vilket problematik som finns förknippat med detta och kan avhjÀlpas av detta. Studiens mÄl Àr Àven att analysera hur mÀtetal kan anvÀndas för att mÀta effektivitet och att se vilka potentiella risker som finns förknippat med detta samt sÄ Àr mÄlet att analysera hur ett företags organisationskultur pÄverkar flödet i informationsprocessen samt en implementering av lean.Uppgiften löstes genom att skapa en gedigen kunskap inom omrÄdet genom teoretiska kÀllor och simultant sÄ utfördes en omfattande fallstudie med 21 kvalitativa intervjuer som huvudsaklig bas dÀr flera perspektiv framkom som bidrog till en övergripande kartlÀggning över informationsflödet. Det empiriska materialet analyserades gentemot det teoretiska ramverket, dÀr Likers 14 identifierade principer för implementering fungerat som utgÄngspunkt, vilket ledde fram till att ett flertal slutsatser kunde dras.Slutsatserna sammanfattas och illustreras i en figur som pÄvisar den generella problematik som behöver begrundas vid ett införande liknande det analyserade. I figuren belyser vi slutsatsen att företagskulturen genomsyrar varje steg av implementeringen av lean och att det första steget mÄste vara att se till sÄ att kulturen Àr mottaglig för implementeringen och den förÀndring det innebÀr.
Partners upplevelse av att vÄrda sin livskamrat som insjuknat i stroke: Ett förÀndrat liv
I Sverige Àr stroke den tredje vanligaste dödsorsaken och den vanligaste orsaken till funktionsnedsÀttning bland vuxna mÀnniskor. Stroke Àr ingen enhetlig sjukdom utan ett samlingsnamn pÄ den symptombild som utvecklas. Symptomen yttrar sig oftast genom svaghet i armar och ben, förvirring, försÀmrad balans och talsvÄrigheter. Rehabiliteringen efter insjuknandet pÄbörjas redan efter första dygnet pÄ sjukhus och fortsÀtter sedan i hemmet efter utskrivning. I hemmet Àr det vanligt att vÄrdtagarens make/maka eller sambo vÀljer att bli informell vÄrdgivare.
FriskvÄrd: motion i arbetslivet
SÄ lÀnge mÀnniskan mÄr bra och har hÀlsan tar hon livet för givet. Förr i tiden var fysiska anstrÀngningar ett mÄste för överlevnadens skull. Vi arbetade frÄn morgon till kvÀll, stora som smÄ, med tunga sysslor bÄde hemma pÄ gÄrdarna och ute i arbetslivet. Idag Àr arbetssysslorna mer stilla sittande och kroppen fÄr inte den rörelse som den Àr skapt för som i sin tur kan skapa ohÀlsa. Förr arbetade vi ihjÀl oss, idag "vilar" vi oss till döds.
Vad, hur och varför? : - Om mÄtt och mÀtning i fyra smÄ tillverkande företag
Bakgrund och problemEtt generellt problem Àr att forskning baserad pÄ smÄ och medelstora företag Àr mycket liten, med avseende pÄ ekonomistyrning samt mÀtning av resultat.SyfteSyftet Àr att beskriva och analysera vilka mÄtt som anvÀnds i fyra smÄ tillverkande företag. Hur mÄtten mÀts, hur informationen kommuniceras kring dem, i vilket syfte de anvÀnds och om mÄtten Àr kopplade till nÄgot mÄl i företaget, Àr frÄgor som studien vill besvara. Uppsatsen syftar till att skapa en ökad förstÄelse för hur smÄ företag mÀter sin verksamhet i avsikt att bedöma sitt resultat.Metod Med en abduktiv ansats och hermeneutiskt synsÀtt har den empiriska och teoretiska referensramen insamlats. Genom en kvalitativ studie och besöksintervjuer hos fyra smÄ tillverkande företag har vi fÄtt möjlighet att beskriva och analysera hur de anvÀnder sig av mÀtning i sin verksamhet. Teoriramen har sedan anvÀnts för att skapa en djupare förstÄelse för empirisk data.SlutsatsDe mÄtt som anvÀnds i smÄ företag mÄste utformas utifrÄn varje företags specifika förutsÀttningar för att trÀffa rÀtt dÄ mÄnga faktorer spelar in i valet av mÄtt.
Matematik Àr nÄgot som man har och gör i skolan : En studie om hur sex elever i Ärskurs fyra uppfattar matematik och sin matematikundervisning
Arbetets art: Examensarbete i lÀrarutbildningen, Avancerad nivÄ, 15 hp Högskolan i SkövdeTitel: Matematik Àr nÄgot som man har och gör i skolanEn studie om hur sex elever i Ärskurs fyra uppfattar matematik och sin matematikundervisningSidantal: 39Författare: Anna Gustavsson och Helen NordqvistHandledare: Susanna Nilsson JacobssonDatum: Januari 2008Nyckelord: matematik, matematikundervisning, uppfattningar, instÀllningar,lÀrandeSyftet med studien var att undersöka hur elever uppfattar matematik och sin matematikundervisning samt vad som ligger till grund för deras uppfattningar. En nyfikenhet kring hur elever tÀnker om matematik och dess anvÀndningsomrÄden har ocksÄ genomsyrat studien. Tanken var att fördjupa kunskaperna och förstÄelsen kring hur elever kan uppfatta matematik och matematikundervisning för att sedan ha anvÀndning för detta i vÄrt kommande yrkesliv som pedagoger. Vi anser det viktigt att vi som lÀrare blir medvetna om elevernas uppfattningar, dÄ flera undersökningar visar en nedÄtgÄende trend i elevers intresse för matematik vilket ocksÄ kan pÄverka deras prestationer. För att undersöka elevernas uppfattningar valde vi att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer, vilka genomfördes pÄ en skola i VÀstra Götalands lÀn med sex elever frÄn Ärskurs fyra.
IT-sÀkerhetsevaluering i ackrediteringssyfte inom det svenska försvaret.
Detta examensarbete har genomförts pĂ„ uppdrag av Försvarets Materielverk (FMV). Det pĂ„stĂ„s att evaluering av komplexa/sammansatta system Ă€r svĂ„rt, om inte omöjligt. Common Criteria (CC) Ă€r en ISO/IEC-standard för evaluering av produkter och system. Ăven Information Technology Security Evaluation Criteria (ITSEC) anvĂ€nds för samma Ă€ndamĂ„l. Jag har undersökt vad som Ă€r möjligt och denna uppsats beskriver alternativa evalueringslösningar med hjĂ€lp av CC/ITSEC, dock primĂ€rt enligt CC; dĂ€r fokus hela tiden vilar pĂ„ ackreditering av system och produkter inom det svenska försvaret.
UppÄtpuffar och nedÄtpuffar
Studiens övergripande syfte var att studera och jÀmföra hur tvÄ olika metoder för att förebygga konflikter införlivas i en svensk grundskola. För att finna svar pÄ syftet har vi anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar: Hur arbetar lÀrarna pÄ skolan i praktiken med metoderna Projekt Charlie och Gruppen som grogrund för att förebygga konflikter? Vilka likheter och skillnader finns i lÀrarnas arbete med de olika metoderna pÄ skolan?Studien tar sin utgÄngspunkt i den kvalitativa forskningstraditionen. Med avseende pÄ studiens syfte och frÄgestÀllningar har intervjuer gjorts för att finna svar pÄ frÄgestÀllningarna.Fyra intervjuer gjordes med lÀrare pÄ skolan, tvÄ lÀrare som arbetade med Projekt Charlie och tvÄ lÀrare som arbetar med Gruppen som grogrund. I bÄde Projekt Charlie och Gruppen som grogrund arbetar lÀrarna pÄ skolan med att införliva konfliktförebyggande arbetsmetoder.
Justeringar eller funktionell fixering? : Hur företagens val mellan K2 och K3 kommer att pÄverka bankernas kreditbedömning
NÀr företag Àr i behov av kapital Àr det vanligt att de vÀnder sig till bankerna. För att bankerna ska kunna avgöra huruvida de ska bevilja ett lÄn eller hur lÄneavtalet ska utformas mÄste bankerna göra en kreditbedömning av företaget. Kreditbedömningsprocessen som följer bestÄr vanligtvis av inhÀmtning, bearbetning och analys av information innan ett beslut tas. Information som inhÀmtas bestÄr av antingen informell eller formell information dÀr redovisningsinformationen Àr en av de formella informationskÀllorna.  Den 1 januari 2014 trÀdde K3-reglerna i kraft.
Inputstyrning av konsulter : Företags anvÀndande av rekrytering, trÀning och socialisering i styrsyfte
Bakgrund: Företagens jakt pÄ flexibilitet har under de senaste Ärtiondena lett till en förÀndring av medarbetarstrukturen och idag Àr det vanligt att företag i större utstrÀckning anvÀnder sig av konsulter som hjÀlp i det vardagliga arbetet, istÀllet för att anstÀlla personal. Av denna anledning blir det viktigt för företagen att konsulterna styrs pÄ ett bra och genomtÀnkt sÀtt för att sÀkerstÀlla att de arbetar för att uppnÄ företagens mÄl, eftersom kostnaderna för dem annars snabbt kan överstiga nyttan med att ha dem i organisationen. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera hur inputstyrning, i form av rekrytering, trÀning och socialisering, anvÀnds för att styra teknikkonsulter som befinner sig lÀnge pÄ samma företag, samt att pÄvisa hur dessa tre styrmekanismer hÀnger samman. TillvÀgagÄngssÀtt: Uppsatsens empiriska material bygger pÄ fem intervjuer gjorda pÄ Scania Technical Center, Ericsson, Saab Training Systems, Volvo Personvagnar samt ett anonymt företag. Slutsatser: Vi har kunnat konstatera att de studerade fallföretagen i mÄngt och mycket liknar varandra vad gÀller hur de anvÀnder sig av styrmekanismerna rekrytering, trÀning och socialisering och de skillnader som finns företagen emellan Àr begrÀnsade.
Sjuksköterskors upplevelser av etiska svÄrigheter i vÄrden
Bakgrund: Palliativ vÄrd i hemmet Àr en ökande företeelse. NÀrstÄende vill ofta delta i vÄrden som informella vÄrdgivare trots att det innebÀr stor pÄverkan pÄ deras livssituation. Den palliativa vÄrdens uppgift Àr att i livets slutskede lindra och möjliggöra ett sÄ bra liv som möjligt inte bara för patienten utan ocksÄ för dennes nÀrstÄende.Syfte: Syftet med studien var att belysa hur nÀrstÄende upplever sin situation i den palliativa hemsjukvÄrden.Metod: En litteraturstudie har genomförts med sökning i databaserna Cinahl, Pubmed och Medline. Tolv artiklar valdes ut för resultatet. I sju av de utvalda artiklarna anvÀndes kvalitativ metod, i tvÄ artiklar kvantitativ metod och i tre bÄde kvalitativ och kvantitativ metod.
NÀrstÄendes upplevelser av palliativ vÄrd i hemmet
Bakgrund: Palliativ vÄrd i hemmet Àr en ökande företeelse. NÀrstÄende vill ofta delta i vÄrden som informella vÄrdgivare trots att det innebÀr stor pÄverkan pÄ deras livssituation. Den palliativa vÄrdens uppgift Àr att i livets slutskede lindra och möjliggöra ett sÄ bra liv som möjligt inte bara för patienten utan ocksÄ för dennes nÀrstÄende.Syfte: Syftet med studien var att belysa hur nÀrstÄende upplever sin situation i den palliativa hemsjukvÄrden.Metod: En litteraturstudie har genomförts med sökning i databaserna Cinahl, Pubmed och Medline. Tolv artiklar valdes ut för resultatet. I sju av de utvalda artiklarna anvÀndes kvalitativ metod, i tvÄ artiklar kvantitativ metod och i tre bÄde kvalitativ och kvantitativ metod.
Distribution och ruttplanering vid à bro Bryggeri : en fallstudie som undersöker manuell kontra datoriserad ruttplanering
I denna magisteruppsats har författarna valt att studera Ă
bro Bryggeri AB: s distribution och belysa skillnader mellan olika metoder att planera transporterna pĂ„. Valet av Ă€mne Ă€r intressant för oss som logistikstudenter, transporter och varudistribution Ă€r ett omrĂ„de som liksom övrig logistik Ă€r under stĂ€ndig förĂ€ndring.SyfteSyftet med denna uppsats Ă€r att analysera och utvĂ€rdera Ă
bro Bryggeri AB: s manuella metod för ruttplanering som anvĂ€nds idag, och sedan jĂ€mföra detta mot effekterna av ett datoriseratruttplaneringsprogram. Uppgiften Ă€r avgrĂ€nsad till att undersöka upplĂ€ggning och planering av rutter frĂ„n Ă
bro Bryggeri AB:s terminal i Ă
rsta, Stockholm.Undersökningen har gjorts genom en fallstudie som innefattar bĂ„de kvalitativa och kvantitativa metoder. Kvalitativ forskning har anvĂ€nts för att beskriva exempelvis distributionssystemet vid Ă
bro Bryggeri. Kvantitativ forskning har anvĂ€nts dĂ€r stora mĂ€ngderdata samlats in, exempel pĂ„ detta Ă€r jĂ€mförelsen mellan dagens ruttplaneringssystem vid Ă
bro och simulerade lösningar i ett datoriserat ruttplaneringsprogram.