Sök:

Sökresultat:

498 Uppsatser om Informativa styrmedel - Sida 8 av 34

Belöningssystem och motivation - en studie om belöningssystemets roll som styrmedel i Sverige respektive Japan

Bakgrund och problem: Det blir allt vanligare i dagens globaliserade värld att flerastora företag söker sig utanför sina nationsgränser för att växa på nya marknader.Detta medför då en rad utmaningar inom ekonomistyrning när man skall etablera sig ifrämmande länder. I vår studie har vi fokuserat oss hur japanska företag medverksamhet i Sverige tillämpar och anpassar sitt belöningssystem till svenskaförhållanden. Belöningssystem är generellt annorlunda i Japan i jämförelse medSverige, vi vill då öka förståelsen hur belöningssystem som styrinstrument skiljer sigmellan dessa två länder. Genom att intervjua människor verksamma i Sverige medjapanska rötter och stor erfarenhet från den japanska arbetsmarknaden kan viinförskaffa lärdom om hur man vill bli belönad och hur de uppleverbelöningssystemets roll som styrmedel och vad som motiverar anställda att prestera.Syfte: Syftet med den här studien är att skapa en ökad förståelse för hurbelöningssystem är utformade i japanska företag och i vilken utsträckning de anpassastill svenska förhållanden samt vad som motiverar anställda att prestera i Sverigerespektive Japan?Metod: En kvalitativ undersökningsmetod har genomförts, riktad till tre expertintervjuer vid två japanska företag.

När industrin styr medlen

Med målet att reducera de nationella kväveoxidutsläppen enligt Göteborgsprotokollets bestämmelser införde Norge år 2007 en skatt på 15 NOK per kilo kväveoxidutsläpp. I en reaktion mot denna skatt bildades Næringslivets NOX-fond på initiativ av de industrier som reglerades av skatten. NOX-fonden utgör ett alternativt miljöreglerande styrmedel till en traditionell miljöskatt och den främsta skillnaden är att avgiften för utsläpp betalas tillbaka till de reglerade aktörerna i NOX-fonden. Avgifterna återbetalas i form av investeringsstöd till kväveoxidreducerande åtgärder i verksamheterna. Att en miljöavgift på detta sätt återgår till de förorenande aktörerna gör att reduktionen för dem blir mindre kostsam än genom reglering av en miljöskatt.

Att uppfylla miljökvalitetsmålen, ett omöjligt mål? : Styrmedel och hinder på vägen för att nå målen Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning, och Skyddande ozonskikt

Purpose: The purpose is to examine more closely why the achievement of the environmental goals is so low. To within the thesis work to make this as interesting and with as good quality as possible, especially the environmental quality goal Reduced climate impact, but also Natural acidification and Protective ozone layer, has been chosen to be studied further. Method: A qualitative method and text analysis has been applied. Intervention theory, as Vedung 2009 describes, is used as an intellectual backbone and as a help to structure the essay. The three environmental quality goals correspond cases, or units of analysis. Analysis: The fulfillment of the respective environmental quality goals is analyzed according to its goal, policy instruments, implementation and its effects. To this some of the problems are analyzed that exist on the path to achieve the goals.

Säkert och tryggt i ett parkeringsgarage

Informativa och rumsliga lösningar kan bidra till en tryggare och säkrare miljö i ett parkeringsgarage. Syftet med arbetet är att bidra till en trygg och säker miljö för människor som vistas i ett parkeringsgarage. Jag har gjort ett designförslag där fokus har legat på ljussättning och färgsättning för utgången i Paradisgaraget i Huddinge Centrum.För att ta fram ett designförslag har empiriska studier genomförts vid tre allmänna garage som ansluter till ett köpcentrum. Jag har gjort observationer, nulägesanalyser och därefter gjort kvalitativa intervjuer med kunder och personer med yrkeskunskap. Ur dessa empiriska studier har jag gjort ett urval och tittat på hur utgången i Paradisgaraget i Huddinge kan förbättras med hjälp av ljussättning och färgsättning.

Piska eller morot? : En studie av möjligheter och hinder samt förslag på åtgärder till förändringar inom den svenska industrin i syfte att öka energieffektiviseringsarbetet.

Sverige är idag beroende av en säker tillgång till energi och att detta sker till konkurrenskraftiga priser. Trots att det finns både ny teknik och styrmedel för energieffektivisering så har inte den kostnadseffektiva energieffektiviseringspotentialen realiserats fullt ut. Industrin påverkas av ett antal styrmedel inom klimat- och energiområdet, som har relevans för energieffektiviseringar. Det handlar t.ex. om energi- och koldioxidskatter, utsläppshandelssystemet, elcertifikatsystem samt Programmet för energieffektivisering (PFE).Det råder idag en oenighet om styrmedel ska utformas som en morot eller piska för energieffektiviseringsarbetet.

Växjö kommun : En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering

Den här är en jämförande studie gjord för Växjö kommun, mellan de fyra kommunerna Växjö, Helsingborg, Lund och Örebro. Avsikten var att ta reda på vilka typer av miljömå lsom de olika kommunerna har, hur deras miljömål är formulerade, vad det finns för problem och svårigheter vid formulering av miljömål samt vad det är som gör att vissa miljömål är mer lyckade än andra. Detta för att även kunna ta fram förslag på förbättringar eller hur erfarenheter från de andra kommunerna skulle kunna användas inom Växjö kommuns miljömålsarbete.Studien har visat att det inte är något lätt arbete att skapa miljömål inom en kommun. Svårigheterna i arbetet ligger främst i att hitta rätt sätt att mäta och vilken indikator som ska användas inom uppföljnings- och utvärderingsarbetet. Att en kommun har miljömål som omfattar områden där kommunen själv inte sitter med rådighet försvårar miljömålsarbetet, samtidigt som det är svårt att hitta rätt styrmedel för att påverka andra.

Effekter av ny redovisningsmodell på svenska universitet och högskolor. En flerfallsstudie

Redovisningen av de indirekta kostnaderna vid högskolor och universitet har kritiserats av Riksrevisionen och externa finansiärer under många år. I november 2007 rekommenderade Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) landets universitet och högskolor att införa en ny redovisningsmodell som SUHF hade tagit fram. Flera lärosäten har infört modellen sedan dess. Men hur har det gått?Syftet med denna studie var att ta reda på det och beskriva effekterna av modellen, särskilt med tanke på intern styrning och kontroll.

Individuell lönesättning som styrmedel : en jämförelse mellan praktiken och några teoretiskt fastställda faktorer.

Syfte: Syftet är att se om de verksamheter som säger att de tillämpar individuell lönesättning, verkligen gör det? Metod: Vi har valt att göra en uppsats med både kvantitativ och kvalitativ inriktning. Underlaget för undersökningen har varit intervjuer med 19 respondenter i fyra olika verksamheter. Slutsatser: I tre av de fyra fall vi undersökt kan vi konstatera att den individuella lönesättningen inte fungerar..

Politiska mål med lagliga medel.

Vårt syfte med studien var att belysa skolkuratorernas, på låg ? och mellanstadie-nivå, upplevelse av anmälningsskyldigheten enligt SoL 14:1§. Syftet var även att belysa skolkuratorernas erfarenheter, liksom upplevelser av hinder och möjlighet-er i kontakten med föräldrarna till det barn som misstänks fara illa. Vidare var vårt syfte att undersöka om och i så fall hur skolkuratorerna kommunicerar sin oro till föräldrarna. Vi använde oss av ett målinriktat urval, eftersom vi var intresserade av en särskild målgrupp.

Motivation : En fallstudie av belöningssystem inom ÅF AB

Bakgrund:                          Belöningssystem är ett viktigt styrmedel för företaget. Man kan genom belöningar styra och påverka de anställdas beteende och handlande. Det handlar om att skapa motivation och delaktighet. Syfte:                                  Vårt syfte med denna studie är att se om det på ÅF AB finns någon överensstämmelse mellan det som de anställda anser är motiverande och engagerande och det som cheferna och ledningen tror påverkar de anställdas motivation. .

Valet - 17 september 2006

I detta examensprojekt står de allmänna valen till riksdag, landstingoch kommun i centrum, och problematiken med detminskade intresset för dessa.I syfte att öka kännedom och engagemang om valet hos förstagånsväljarna,som är den grupp med lägst valdeltagande i senareval, har målet varit att färdigställa två informativa och underhållandefilmsekvenser.Längderna på filmerna har begränsats till en minut respektivetio?femton sekunder, då det tänkta forumet för filmerna ärtiden som finns mellan programblocken i TV, vanligtvis fylld medreklam eller trailers.Efterforskningar om valet och berörda myndigheters roll ochpolicy, samt analys av formgivning relaterad till, eller liknande mittprojekt har lagt en grund för konceptframtagandet.Den praktiska fasen har bestått av arbete med manus, storyboard,animatic, animation, testvisning, ljudinspelning, och efterproduktion,och resulterat i två filmsekvenser..

Budgetprocess : I offentlig och privat verksamhet

Under tidigt 1900-tal började företag och organisationer att använda sig av budget. I Sverige kom genombrottet först på 1950-talet och är idag vanligt förekommande i offentliga samt privata organisationer. Budgeten kan ses som en plan för framtiden som berör i stort sett alla medarbetare om än i olika stor utsträckning. Då organisa-tioner engagerar medarbetarna och låter dessa delta i budgetprocessen, kan det leda till en ökad motivation att hålla den budget som organisationen utarbetat samt öka prestationsförmågan.Budgeten betraktas många gånger som kronor och ören sammanställda i ett doku-ment där verkligheten inte avspeglas. Budgeten kan ses som ett viktigt dokument, då den kan ha en betydande roll i organisationernas planering.

Ekonomistyrning i fristående och kommunala gymnasiala skolor i Göteborgs Stad -En empirisk studie av hårda respektive mjuka styrmedel

Bakgrund och problem: Det svenska skolväsendet har genomgått ett antal reformer och förändringarvad gäller styrning och huvudman under det senaste århundrandet. I och medfriskolereformen år 1992 har den privata sektorn inom skolväsendet fått en betydande position.Frågan är huruvida ekonomistyrningen skiljer sig åt mellan offentligt respektive privatstyrda skolverksamheter på gymnasial nivå i dagsläget, med tanke på olikartad ägarform ochdärmed intressen.Syfte: Att beskriva och identifiera eventuellt förekommande hårda respektive mjuka styrmedeli fristående respektive kommunala gymnasiala skolor i Göteborgs Stad med utgångspunkti val, innehåll och användande. Eventuella skillnader i styrningen av de två olika skoltypernaskall lyftas samt klargöras med tanke på olikartad ägarform och det faktum att de ena kategoriserassom vinstdrivande företag och de andra som icke-vinstdrivande. Slutligen är förhoppningenatt kunna identifiera ett mönster av i vilken riktning ekonomistyrningen, i form avstyrmedel, inom de två olikartade gymnasieformerna kommer att ta i ett längre perspektiv.Avgränsningar: Uppsatsen har fokuserat på att identifiera val, innehåll samt användande aveventuellt förekommande hårda respektive mjuka styrmedel på fristående respektive kommunalagymnasieskolor i Göteborgs Stad. Övriga typer av faktorer inom ekonomistyrning kommerdärmed inte att behandlas.

Strauss test, vara eller icke vara?

Att genomföra ett test som alltid ger samma resultat kan i längden kännas omotiverat. Strauss test är ett test som funnits länge för att testa stålets känslighet mot interkristallin korrosion. I detta arbete har Strauss test utvärderats i syftet att få fram ett underlag som kan användas för att starta diskussioner om en förändring i provningsmetodiken. Anledningen till att en förändring behövs är att alla dessa, ej informativa, tester kostar pengar. För att få fram underlaget har en litteraturstudie och experiment genomförts.

Individuell lönesättning som styrmedel - en jämförelse mellan praktiken och några teoretiskt fastställda faktorer.

Syfte: Syftet är att se om de verksamheter som säger att de tillämpar individuell lönesättning, verkligen gör det? Metod: Vi har valt att göra en uppsats med både kvantitativ och kvalitativ inriktning. Underlaget för undersökningen har varit intervjuer med 19 respondenter i fyra olika verksamheter. Slutsatser: I tre av de fyra fall vi undersökt kan vi konstatera att den individuella lönesättningen inte fungerar.

<- Föregående sida 8 Nästa sida ->