Syftet med denna studie ?r att kvalitativt unders?ka hur elever med behov av extra anpassningar och s?rskilt st?d beskrivs fr?n 1962 fram till idag i Sveriges l?roplaner. Studien ?mnar ?ven att unders?ka hur de delar som behandlar fritidshemmet beskriver elever i behov av st?d. Materialet analyserades genom en Foucauldiansk inspirerad diskursanalys d?r diskursbrott och utest?ngningsprocedurer anv?nds f?r att studera analysmaterialet.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur unga HBT-kvinnor (homosexuella, bisexuella och transpersoner) som blivit utsatta för diskriminering, krÀnkningar, hot, hat och vÄld pÄ grund av sexuell lÀggning/identitet talar om hotet, vÄldet och utsattheten och hur de upplever om-givningens syn pÄ deras sexualitet och omgivningens reaktioner pÄ hotet/vÄldet. Jag vill Àven undersöka hur dessa upplevelser pÄverkar deras sjÀlvbild, deras sÀtt att hantera upplevelserna och deras sÀtt att uttrycka sin sexuella identitet.Mina teoretiska utgÄngspunkter Àr socialkonstruktionism och poststrukturalism, med fokus pÄ queerteori, feministisk teori och diskursanalys. Datainsamlingen baseras pÄ kvalitativa inter-vjuer. Genom att fokusera pÄ tre teman, hÀndelser, uteblivet stöd och konsekvenser tolkas (lÀses) materialet med hjÀlp av diskursanalys, ett narrativt perspektiv och genom att tydliggöra vilka (o)möjliga positioner som deltagarna i studien intar till den dominerande diskursen. I HBT-tjejernas berÀttelser fÄr vi del av en komplex bild av utsatthet pÄ grund av sexuell lÀggning.

The survey aims to problematize masculinity in the exhibitions of the museum.  In what way is masculinity interpreted and valued in exhibitions? What is the attitude towards masculinity in gender oriented museological texts? This study investigates in which way masculinity is written about ? how interpretations of masculinity emerge in the texts and what consequences this may have.The survey is based on the method of discourse analysis and the material is processed from a gender perspective. The source material consists of museological texts dealing with the topic of gender and museology, which also is the core material. A complement to this is a selection of exhibition catalogs from museums as well as reviews which are also based on art exhibitions. The main point of the source material consists of the museological texts.The survey highlights that the gender-conscious museological discourse understands, interpret and evaluate masculinity on a more or less given regulatory framework.

This Masters thesis concerns collaboration between teachers and librarians. Three theoretical perspectives, profession, power and legitimacy, are used to analyse the results of written interviews with eight teachers and one librarian at a comprehensive school. We did not find evidence of any deeper collaboration between teachers and the librarian. The effects of profession had little impact on the relation although the involved parties seemed to appreciate differences in education and points of view. The teacher retains power over education and grades while the librarian holds sway over the physical library and the purchase of books and other media.

This is a study about the communication interaction in the context of the reference work at some public university-libraries and some private company libraries in Gothenburg and BorÄs. The primary purpose of the study is to investigate the communication interaction in a library situation. The second purpose is to deepen the knowledge, understanding and to establish what is important in this communication. Focus has been on how the intermediaries communicate and how she or he perceives this communication. The intermediary needs to manage the communication with all the different patrons and different information needs of the patrons.

Projektet har underso?kt mo?jligheten att med basisk lakning skilja ut fosfor fra?n fo?rbra?nt avloppsslam. Basisk lakning ja?mfo?rt med sur lakning ger ett sa?mre fosforutbyte. Men basisk lakning lo?ser samtidigt ut la?gre ma?ngder tungmetaller, vilket go?r att metoden med basisk lakning kan vara mer la?mpad om slutanva?ndningen a?terfo?r den lakade produkten till naturenGenom att variera parametrarna tid, temperatur och koncentrationer av reagenser gavs resultat i form av de effektivaste fo?rutsa?ttningarna fo?r ett ho?gt fosforutbyte.

The purpose of this study has been to investigate how individuals with reading- and writing disabilities and dyslexia handle their information need in the workplace. The method that has been used is a qualitative study made with interviews with individuals who have these problems, to see how they think and feel about the flow of information on their everyday basis. The study?s respondents are working women between the ages of 27 and 47 years old and they have reading- and writing disabilities and dyslexia. The most interesting results of this study are that the respondents are avoiding jobs where they need to read and write much and where they also do not like changes in their job situation.

This study focuses on the Nordic model of Extended Collective Licenses (ECL) and how this model can be used in the process of digitalising and publishing archival material such as photos, letters, maps or films. The question that this study aims to deal with is what advantages, and disadvantages, there are for archives and copyright holders when an ECL is being used. To help answering this question the ?theory of the knowledge commons? has been applied. The research question has been answered through a text analysis based on legal texts including Swedish law.

Schemal?ggning med m?nga delade resurser ?r ett algoritmiskt problem d?r ett antal jobb ska schemal?ggas p? identiska maskiner. Varje maskin kan endast bearbeta ett jobb ?t g?ngen. Varje jobb h?r till en specifik resurs, och tv? jobb som delar samma resurs kan inte behandlas parallellt. Att minimera makespan, vilket ?r tiden d? det sista jobbet avslutas, ?r ett NP-sv?rt problem.

Min avsikt med denna C-uppsats var att utifrÄn ett genusteoretiskt och diskursivt perspektiv studera hur tjejer och killar framstÀlls i Big brother 2006. Jag ville titta pÄ hur tjejerna representerades i programmet i jÀmförelse med killarna. Det gjorde jag med hjÀlp av relevanta moderna genusteorier samt forskning och reproduktion av genus i medierna. Slutligen analyserade jag en veckas avsnitt av dokusÄpan Big brother dÀr jag utgick ifrÄn det transkriberade materialet som jag valt ut. Materialet bestod av fyra avsnitt, mÄndag till torsdag, som spelades in mellan den 13- 16/2- 2006.

Denna uppsats har undersökt hur totalitÀra ideologier framstÀlls inom lÀroböcker i samhÀllskunskap för gymnasiet. Metoden som har utgjort grunden för analysen har varit Faircloughs kritiska diskursanalys som genomsyrats av ett poststrukturalistiskt perspektiv. Materialet har varit tre stycken samhÀllsböcker riktade mot kursen SamhÀllskunskap 1B. Olika avgrÀnsningar som definition pÄ totalitarism har gjorts och avgrÀnsningar mot andra Àmnen för att kunna konkretisera undersökningsfÀltet. Uppsatsen har kunnat blottlÀgga att lÀroböckerna behandlar tre totalitÀra ideologier, socialism (kommunism), fascism och nationalsocialism.

Den svenska livsmedelsproduktionen har sedan slutet av 1800-talet varit prÀglad av stora produktionsvolymer, stora enheter och en Ätskillnad mellan produkt och producent. Denna norm för hur livsmedel produceras idag har jag valt att benÀmna industriproduktionsdiskursen. PÄ senare Är har det dock skett ett intÄg av en annan diskurs i livsmedelssverige, som jag kallar för mathantverksdiskursen. Denna diskurs kan ses som ett uttryck för en alternativ diskurs om livsmedelsproduktionen, som föresprÄkar en annorlunda syn pÄ livsmedel och produktionsvÀrden. Syftet med denna studie Àr att utreda vilka konsekvenser som de bÄda diskurserna har för smÄskaliga ostproducenter. Jag utreder frÄgorna om vilka subjektpositioner och handlingsutrymmen som ryms inom de bÄda diskurserna, hur olika kunskaper presenteras, samt hur diskurserna Àr kopplade till en social praktik för smÄskaliga ostproducenter. För att besvara syftet och frÄgorna anvÀnder jag mig av kritisk diskursanalys som arbets- och analysmetod, och jag utgÄr frÄn Norman Faircloughs tankar om disksurs som nÄgot avskiljt frÄn en social praktik. Genom att analysera texter frÄn jordbruksdepartementet, regeringen och Eldrimner fÄr jag en förstÄelse för hur diskurserna tar sig till uttryck.

 Syfte: Det generella syftet med denna studie har varit att nÄ en kvalitativ reflektion angÄende skillnader i framstÀllning av en konflikt i tvÄ mycket skilda publikationer med mycket olika ekonomiska förutsÀttningar under tvÄ tidsperioder. Material frÄn dagstidningen Göteborgs-Posten och tidskriften Sydasien Àr analyserade för att undersöka dessa skrifters behandling av konflikten pÄ Sri Lanka under 1983 och 1998/1999.Teori: Diskursteori utifrÄn Norman Fairclough och Teun van Dijk. Sociologisk teori utifrÄn Pierre Bourdieu, genom begreppen angÄende produktionen av tro, kapital och fÀlt som han arbetat fram.Metod: Kvalitativ kritisk diskursanalys (CDA) utifrÄn Faircloughs tredimensionella modell: text-diskursiv praktik-social praktik.Resultat: Genom den kritiska diskursanalysen nÄddes en djupare bild av olika dimensioner i den problematik som framstÀllning av ett komplicerat skeende som konflikten pÄ Sri Lanka tillhör. Det korta svaret Àr att - ja ? tidskriften Sydasien ger totalt sett en djupare, mer mÄngfacetterad och bredare bild av konflikten Àn Göteborgs-Posten.

The aim of this Master's thesis is to examine the contemporary educational tasks of the Swedish public library as they manifest in Swedish library journals. Our main question at issue is: Which educational discourses are there? And in relation to our main question: how do the concepts of information literacy, lifelong learning and adult education relate to each other? Is there an antagonism between the public library's duty to supply fiction as opposed to non-fiction? and: What are the consequences of these discourses in the service provided by the library?Our theoretical starting-point is the discourse theory as proposed by Ernesto Laclau and Chantal Mouffe. We analyse 39 texts from four Swedish library journals: Ikoner, bis, DIK-forum and Biblioteksbladet. The analysis is done in two phases.

I denna studie underso?ks metaforbruket och metonymibruket i sju broschyrer fra?n Fo?rsa?kringskassan. Det som underso?ks a?r om broschyrerna inneha?ller oetablerade metaforer och metonymier, och om det i sa? fall finns na?gra mo?nster i anva?ndningen.Resultaten visar att det fo?rekommer ytterst fa? metaforer och metonymier i materialet: endast tre bela?gg hittades. Tva? av dessa finns dock i broschyrernas avslutningar, vilket kan bero pa? att dessa avsnitt handlar om hur en la?sare kan agera, medan o?vriga avsnitt har en informerande funktion.