Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur ADHD-diagnostisering framtrÀder i skolan ur ett diskursanalytiskt perspektiv, utifrÄn intervjuer dels med pedagoger och dels med barn diagnostiserade med ADHD. Undersökningen baseras Àven pÄ 55 enkÀter besvarade av pedagoger samt visst utredningsmaterial. Studien fokuserar makt ur ett mikro- och makroperspektiv med skolan som huvudarena. Michel Foucaults syn pÄ relationen mellan makt och kunskap har varit bÀrande i undersökningen tillsammans med historiska jÀmförelser av skiftande normalitetsramar. Resultatet visar att den biomedicinska diskursen dominerar framför den psykosociala, nÀr ADHD-diagnostisering diskuteras.

Studien behandlar hur Dagens Nyheter presenterade protesterna mot de karikatyrer av Profeten Muhammed som publicerades i danska Jyllands-Posten 2005. Kritisk diskursanalys har anvÀnts som övergripande teori och metod dÀr Àven tidigare forskning kring orientalism och postkolonialism relaterats till det analyserade materialet. Analysen omfattar texter rörande Àmnet publicerade mellan 2006-01-31 och 2006-02-07 i Dagens Nyheter. Fokuseringen har frÀmst legat vid vilka klassificeringar som förekommer samt hur muslimer presenteras i dessa texter, men Àven vilka konsekvenser denna mediala praktik kan medföra. De mest framtrÀdande diskurserna i det analyserade materialet Àr förstÄelsen av en konflikt mellan yttrandefriheten och islam.

The aim of this master thesis was to find out about librarians opinions of childrens libraries on the Internet, if it is a resource to reach children. Qualitative interviews were conducted with three librarians who had participated in the construction and development of childrens libraries on the Internet. IT and the Internet play an important role in childrens lives and children are using it to a greater extent. Libraries have begun to integrate IT and Internet into their services and are offering service on the Internet. The public library websites are usually for grown-ups and very few are directed to children.

Studien syftar till att söka förstÄelse för hur lÀrare talar om och reflekterar kring Social och Emotionell TrÀning (SET) som en pedagogisk uppgift och en professionell utmaning i klassrummet.  Detta undersöks mot bakgrund av följande frÄgestÀllningar: Vari ligger utmaningen i undervisandet av SET? Vilka dilemman existerar hÀr? Vad Àr det som stÄr pÄ spel? Studiens gjordes mot bakgrund av att SET kritiserats hÄrt i olika medier och ska dÀrför förstÄs mot bakgrund av denna kontext. Studien Àr baserad pÄ individuella kvalitativa intervjuer med nio lÄg- och mellanstadielÀrare. LÀrarnas tal om SET har analyserats utifrÄn en diskursanalytisk ansats.

Denna studie behandlar barnperspektivets uttryck i domslut avseende tvÄngsvÄrd av barn under 15 Är enligt 3 § Lag (1990:52) med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU). Barnets eget beteende stÄr i fokus i förhÄllande till rekvisitet socialt nedbrytande beteende i 3 § LVU. Genom en diskursanalys av tio domslut avgjorda enligt 3 § LVU har vi belagt ett underlag för att besvara vÄrt syfte. Syftet Àr att undersöka om och i sÄ fall hur barnperspektivet kommer till uttryck i domslut genom förstÀllningar om barnet i relation till hur barnets röst beaktas i förvaltningsrÀttens bedömning kring barnets bÀsta. Mot bakgrund av vÄr teoretiska och begreppsliga referensram, inbegripande teori och begrepp kÀnnetecknade av socialkonstruktionitiska antaganden och ett barndomssociologiskt perspektiv, dras slutsatsen att det finns indikationer pÄ att förvaltningsrÀttens barnperspektiv Àr bristfÀlligt. Av analysen framgÄr att barnets perspektiv framförs pÄ ett problematiskt sÀtt genom att deltagande aktörer i rÀtten Äterger barnets utsagor i barnets frÄnvaro.

I följande uppsats jÀmförs bilden av "Sverige ? det nya matlandet" mellan Jordbruksverket och VisitSweden och hurvida den överensstÀmmer eller ej. Det empiriska materialet Àr baserat pÄ rapporter, pressmeddelanden och andra webb publikationer. Materialet analyseras sedan enligt en diskursanalys. Vi fann att bilden skiljer sig mellan de tvÄ aktörerna..

Abstrakt Den hÀr studiens syfte har varit att undersöka det arbetssÀtt Stockholms Bild- och formklasser bedriver och synliggöra vilka kunskaper och förmÄgor eleverna fÄr med sig. Undersökningen bygger dels pÄ elevrapporter, dels pÄ fotografier som tagits under projektets gÄng. Studien fokuserar pÄ den estetiska lÀrprocess eleverna sjÀlva beskriver och söker svar pÄ vad eleverna anser att de har lÀrt sig. Studiens titel ?Lite flum har ingen dött av, eller?? anspelar pÄ de an-taganden som pÄstÄr att skolan av idag Àr en skola dÀr man inte lÀr sig nÄgonting pÄ grund av att undervisningen Àr ?flummig?.

AbstractTITLE Birdflu in the press ? a critical discourse analysis on the tabloidnewspaper ExpressenAUTHOR Per VĂ„gebrantSUPERVISOR Malin SveningssonPURPOSE The purpose of this essay is to find out how the Swedish tabloid newspaper Expressen writes about the birdflu H5N1. To be more precise the purpose is to find out how the discourse is constructed. The Birdflu or H5N1 witch is its real name is something that could affect us all, yet very few people know a lot about it. To achieve this purpose I constructed one primary research question:o How has Expressen, in the public media discourse, treated the phenomena we know as the birdflu?This primary research question holds three more specified research questions:o What does Expressens discourse about the birdflu look like?o What actors are participating in the articles?o Why does the discourse look like this?THEORY The theory chapter of the essay contains four different parts.

Det har konstaterats att media har makt över mediekonsumenter. Det innebÀr att medieproducenter pÄverkar sin publik frÀmst genom att bekrÀfta förhÄllanden som redan existerar i dagens samhÀlle (Gripsrud, 2008, s. 57). Det ger Àven medier makt att förÀndra vilka diskurser som blir de rÄdande i samhÀllet. Magasinen har en maktposition inom medievÀrlden eftersom de riktar sig till ett specifikt kön inom en Äldersbaserad mÄlgrupp.

SammanfattningVi har gjort en kritisk diskursanalys av AC:s (Adoptionscentrum) medlemstidning under perioderna; 1975-1985, 1986-1996, 1997-2006. FrÄgestÀllningen lyder: Hur konstitueras diskursen om ?det goda adoptivförÀldraskapet? genom AC:s medlemstidning? Vilka Àr möjlighetsvillkoren och vilka konsekvenser innebÀr diskursen? VÄrt syfte har varit att förstÄ diskursen om ?det goda adoptivförÀldraskapet?. Vi har utgÄtt ifrÄn socialkonstruktioniskt, poststrukturalistiskt perspektiv och sprÄkfilosofi.VÄrt huvudsakliga resultat har visat sig vara att AC konstituerar diskurser som producerar och reproducerar ett antal normativa förestÀllningar om förÀldraskap, familj och individer som bygger pÄ socialt konstruerade förestÀllningar om vad som Àr en ?riktig? familj, bra förÀldraegenskaper och barnets bÀsta.

The aim of this thesis is to critically analyse the subject heading list in the database KVINNSAM at Kvinnohistoriska samlingarna. This list is intended for the retrieval of gender specific information and the subject heading women is implied. The main question is: which woman is represented in the list? The thesis analyses specifically the representation of disability, ethnicity and other sexualities than heterosexuality. Kvinnohistoriska samlingarna, the concept of gender studies and KVINNSAM is presented.

The aim of this thesis is to examine how thesauri constructed with latent semantic indexing LSI are performing when used for query expansion. There is a well-known problem with synonymy in information retrieval and one solution to this problem is to use a thesaurus. In this thesis thesauri are created automatically to find statistically related words and not only synonyms. LSI is a method that uses singular value decomposition SVD to reduce dimensions in a matrix and find latent relationships between words. We constructed nine thesauri and used them for query expansion in a Swedish database, GP_HDINF.

So?kmotoroptimering eller SEO (Search Engine Optimization), har blivit enmycket viktig del na?r det ga?ller att profilera sig online. Det som avses medso?kmotoroptimering a?r att go?ra fo?ra?ndringar pa? en webbsida sa? att denplaceras ho?gre upp bland resultaten hos so?kmotorerna, och pa? ett sa?dant sa?ttfa?r en sto?rre exponering. Na?r man fo?rso?ker go?ra fo?ra?ndringar pa? en sida sa?kan man dela in fo?ra?ndringar i ?pa?? och ?utanfo?r? webbsidan, on och off-site.Fo?ra?ndringar ?on-site? betyder dels att man go?r fo?ra?ndringar i html koden ochdels att man fo?rso?ker go?ra sidan sa? anva?ndarva?nlig som mo?jligt.

Hiphop Àr en genre och en subkultur som Àr relativt ny pÄ den svenska scenen. Syftet med vÄr uppsats Àr att studera hur hiphopdiskursen ser ut i svensk dagspress och diskutera samt kartlÀgga de Äterkommande teman som kategoriserar den. VÄr frÄgestÀllning Àr som följer;Hur skildras svensk hiphop i svensk dagspress? För att ta reda pÄ detta, har vi undersökt texter vi hittat i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, eftersom dessa tvÄ tidningar Àr frÀmst representativa för vad som idag Àr svensk dagspress. Artiklarna har vi hittat pÄ Internet, och vi valde dessa utifrÄn ett strategiskt urval baserat pÄ ett antal variabler som har betydelse för vÄr undersökning.

BAKGRUND: Ungef?r 40 miljoner m?nniskor lever med HIV idag. Personer som drabbats av HIV kr?ver livsl?ng behandling f?r att viruset inte ska utvecklas till AIDS. Stigmatisering och diskriminering mot HIV-positiva personer ?r frekvent ute i samh?llet, men ?ven inom sjukv?rden.