Rasistisk "nyhetsmedia" pÄ Internet har vÀxt i samband med den alltmer framtrÀdande rasistiska politiken i Europa och de diskurser som skribenterna pÄ webbplatserna producerar berör oundvikligen mÄnga mÀnniskors vardag. Dessa webbplatser utpekas i Sverige ofta av massmedia som "de dÀr rasisterna" i en bekvÀm distansering, och mindre arbete görs för att förstÄ webbplatsernas faktiska roll i reproduceringen av strukturell och institutionell diskriminering i samhÀllet. Denna studie undersökte under en 3 mÄnaders period den rasistiska webbplatsn Avpixlats uppladdade "nyheter" samt kommentarer som medlemmar skrev pÄ dessa. Empirin analyserades utifrÄn teori om andrafiering och intersektionella perspektiv inom en kritiskt diskursanalytisk ram. Studiens resultat visade pÄ hur rasistisk "nyhetsmedia" pÄ Internet reproducerar andrafiering och diskriminerande förestÀllningar i linje med diskursiva strategier som tidigare forskning pÄvisat hos annan media.

Syftet med denna uppsats Àr att se hur migrationsverkets dokument förhÄller sig till personer som söker asyl i Sverige pÄ grund av könsidentitet eller sexuell lÀggning. VÄra frÄgestÀllningar Àr: vilka begrepp framstÄr som viktiga i vÄr empiri och hur anvÀnds dem? Hur förhÄller sig migrationsverket till heteronormativitet i de dokument som vi analyserar? Presenteras det en ideal person som söker asyl pÄ grund av könsidentitet eller sexuell lÀggning i dokumenten? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar sÄ har vi anvÀnt oss av kritisk diskursanalys som metod och queerteori och makt som teoretisk tolkningsram.VÄra huvudresultat i uppsatsen Àr att migrationsverket anvÀnder sig av trovÀrdighet och öppenhet utifrÄn en bestÀmd uppfattning kring vad dessa begrepp ska innebÀra. Detta leder i sin tur till grÀnsdragningar och en heteronormativ uppfattning gÀllande den asylsökande. I och med att man har en tydlig bild av vad som ska ingÄ i trovÀrdighet och öppenhet sÄ sker det automatiskt ett osynliggörande av mÀnniskor som inte uppfyller de rÀtta kriterierna..

Denna diskursanalys har sin bakgrund i min frustration över att inte förstÄ anvÀndandet av ordet kulturarv i skolans styrdokument och i andra texter och medier. Syftet med arbetet Àr att bidra till diskussionen om kulturarv i lÀro- och kursplaner samt i skolundervisningen, speciellt i bildÀmnet. I uppsatsen diskuteras anvÀndningen av ordet/begreppet kulturarv i skolans styrdokument frÄn 1969 och framÄt, hur ett antal mÀnniskor inom skolvÀrlden anvÀnder begreppet samt hur dessa mÀnniskor menar att lÀroplansformuleringarna om kulturarv bör Äterspeglas i bildundervisningen. Det empiriska materialet bestÄr förutom styrdokumenten av transkriptioner av intervjuer, texter frÄn kommunala hemsidor och RiksantikvarieÀmbetets hemsida.I resultatet syns en diskursiv kamp mellan begreppen kultur och kulturarv. Kulturarv tycks anvÀndas synonymt med kultur, och det framgÄr att bÄde intervjupersoner och skolans styrdokument hanterar begreppet kulturarv pÄ ett osÀkert sÀtt.

Detta examensarbete Àr gjort med syfte att identifiera diskurser i medias framstÀllning av hemlösheten och de hemlösa samt att se om dessa diskurser har nÄgon ideologisk grund. Tidigare forskning har visat pÄ tvÄ huvudgrupper av diskurser dÀr individens ansvar respektive samhÀllets ansvar stÀlls mot varandra. För detta genomfördes en diskursiv analys av debattartiklar och politiska uttalanden som publicerats i Aftonbladet och Dagens Nyheter. Vi valde att fokusera pÄ dessa tvÄ tidningar dÄ de Àr tvÄ av de tidningar som ges ut i störst upplaga i Sverige.  Tre övergripande diskurser kunde skönjas; samhÀllsperspektivet, individperspektivet samt individ- och samhÀllsperspektiv. I vÄrt resultat visade det sig att individperspektivet var den mest utbredda diskursen.

AbstractTitle: The Construction of Science in Television Crime Shows ? a Critical Discourse Analysis of CSI and Bones (Om konstruktionen av vetenskap i kriminalserier pÄ TV ? en kritisk diskursanalys av CSI och Bones).Number of pages: 45 (50 including enclosures)Author: Lovisa SandbergTutor: Amelie HössjerCourse: Media and Communications Studies DPeriod: Spring 2006University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityPurpose/Aim: The aim was to explore the construction of science in the television crime shows CSI and Bones.Material/Method: The method used is critical discourse analysis based on the thoughts of Norman Fairclough. The analysis includes three episodes of CSI and three episodes of Bones,broadcast from between the 10th and 25th of April, in 2006 on Swedish television.Main results: The scientists in CSI and Bones are constructed as rational and calm; they are mainly concerned with finding the truth. On the surface, the truth is objective and reachable, although, in these TV-shows all observations are theory laden.Keywords: CSI, Bones, crime shows, television, science, discourse analysis..

Undersökningen Àr gjord ur ett professionsteoretiskt perspektiv. Jag har valt att utgÄ frÄn Julia Evetts och speciellt hennes begrepp professionalism inifrÄn respektive ovanifrÄn (from within/from above). Syftet Àr att analysera hur fritidspedagoger i en facebookgrupp, sprÄkligt sett lyfter fram vilka de Àr och vad de gör, och pÄ sÄ sÀtt konstruerar en diskurs som  definierar yrkesrollen och uppdraget. SÀrskilt  intressant Àr hur de definierar sitt yrke i relation till lÀrare, skolledning och de politiker som styr över olika satsningar pÄ skola och fritidshem.Jag har anvÀnt mig av diskursanalys som metod för att analysera det empiriska materialet, vilket bestÄr av texter frÄn Facebook. Materialet har tematiserats enligt följande: Fritidspedagogens identitet som professionell och Hur definierar man det egna yrkesuppdraget?Resultatet visar att Facebook fungerar som en social arena dÀr fritidspedagoger tillsammans konstruerar en diskurs som definierar yrkesidentiteten och yrkesuppdraget.

Syftet med studien Àr att identifiera hur fenomenet motivation konstrueras i tre olika diskurser. Dessa diskurser Àr fokusgruppsamtal med gymnasieelever, lÀroplanen för gymnasiet samt en text om motivationsforskning för skolans vÀrld. Analysen av diskurserna Àr baserad pÄ Faircloughs tredimensionella kritiska diskursmodell. Studien synliggör skillnader och likheter i de studerande diskursena med sÀrskilt fokus pÄ vad detta fÄr för pÄverkan pÄ elevernas drivkrafter till lÀrande. Analysen visar att lÀroplanen konstruerar ett ideal dÀr eleven ses som ansvartagande med motivation till lÀrande av ett meningsfullt kunskapsstoff.

Denna rapport tar upp underso?kningen av effektivisering av materialpa?fyllnad som utfo?rts pa? fo?retaget Alfa Laval Lund AB i Ronneby. Underso?kningen har involverat fo?rba?ttringsa?tga?rder fo?r emballagematerialets flo?de. Hur detta material kan hanteras med ra?tt material, i ra?tt tid och ra?tt kvantitet pa? ett tidseffektivt sa?tt utgo?r fra?gesta?llningen fo?r denna underso?kning.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur gymnasieskolors webbtexter kan förstÄs i förhÄllande till diskurs. För att undersöka detta utgÄr jag frÄn Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och den systemisk-funktionella grammatiken (SFG). Jag undersöker fyra webbtexter som beskriver fyra olika gymnasieskolor ? tvÄ privata och tvÄ kommunala skolor.Uppsatsens ansats Àr sprÄkvetenskaplig. Stor vikt lÀggs dÀrför vid den systemisk-funktionella grammatiken.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen har varit att analysera innehĂ„llet i Belinda Olssons tv-serie Fittstim ? min kamp som sĂ€ndes i SVT under början av Ă„r 2014. Uppsatsen har undersökt vilka relationer och identiteter programmet innehĂ„ller för att komma fram till vilken bild av feminismen det Ă€r som representeras.Uppsatsen bestĂ„r av en övergripande forskningsfrĂ„ga: hur representeras feminismen i programmet? Samt underfrĂ„gorna: hur ser identiteter, relationer och representationer ut i programmet? Hur gĂ„r serien tillvĂ€ga för att svara pĂ„ programmets huvudfrĂ„ga ?Ă€r feminismen pĂ„ rĂ€tt vĂ€g? För att besvara frĂ„gestĂ€llningarna har en del ur lingvisten Norman Faircloughs kritiska diskursanalys anvĂ€nds.Den teoretiska ramen uppsatsen bygger pĂ„ bestĂ„r av teorier kring programgenrer, representation, definition av begreppet feminism, ett postfeministiskt medieinnehĂ„ll samt teorier gĂ€llande makt och ideologi hĂ€mtade frĂ„n bland annat Fairclough.Tidigare forskning berör medias konstruktion av feminism och representationen av kvinnor i media.Uppsatsens slutsats och diskussion kommer fram till att den feminism som representeras Ă€r den som förekommit i mediebruset ? nĂ„gonting som kan kopplas till Belinda Olsson sjĂ€lv som kallar sig ?media-feminist?. Även det postfeministiska perspektivet Ă€r centralt i uppsatsens slutdiskussion eftersom Belinda Olsson som feminist ifrĂ„gasĂ€tter feminismen i ett program som i sin tur anser sig kartlĂ€gga feminismen. FramgĂ„r det vad som Ă€r subjektiva Ă„sikter och vad som Ă€r allmĂ€ngiltig fakta? Detta Ă€r frĂ„gor som funnits med under uppsatsens gĂ„ng.

Teaching materials are a constant matter of discussion as they represent the school curriculum and what the students are reading in the classroom. Within religious studies in upper secondary school, a new approach emerged since the new curriculum from 2011, which is to interpret religion in relation to gender. This study aimed to see which gender performances two selected teaching materials represented, in both their texts and images. This study was performed using both discourse analysis for the texts and content analysis of the images. The study showed that traditional gender performances appear both in the chapters that touched human identity and also ethics and morals, and also in the chapters that touched the world religions.

Syftet med uppsatsen Àr att studera hur media framstÀller lagen om registerkontroll avarbetssökande. Det som skall undersökas Àr vilka diskurser som kommer fram i media, vilkapersoner som kommer till tals och vilka argument de anvÀnder nÀr de talar om registerkontroll. Dessutom undersöks om förhÄllningssÀttet till registerkontroll har förÀndrats över tid. Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr: hur konstrueras bilden av registerkontroll i media och hur ser förhÄllningssÀttet till registerkontroll ut över tid?Som teoretisk referensram anvÀnde jag diskursanalys, definition av sociala problem ochnormalisering av det exceptionella.

The purpose of IFLA:s Core Programme ALP Advancement of Librarianship in the third world is to further the objectives of the library profession, library institutions and library and informationservices in the less developed countries in the third world. This essay deals with how and with what purpose IFLA/ALP managing developing work in the third world. What roles do they consider that the public library could play for development of the society? The essay also deal with purposes that have resulted in the close cooperation between IFLA/ALP and other organizations.till comparing their work with SIDA and UNESCO. Finaly I try to connect this work with a development theory and a global context..

Denna uppsats Àr en kritisk diskursanalys av Sverigedemokraterna, ett uttalatnationalistiskt och invandringskritiskt parti. Syftet med vÄr studie Àr att granskaSverigedemokraternas nationalistiska budskap utifrÄn ett feministiskt perspektiv.Fokus ligger pÄ ett samspel mellan genus, sexualitet och nation. Studiens materialbestÄr av politiska program och artiklar frÄn partitidningen Sd-kuriren. Understeget in pÄ den politiska arenan, har Sverigedemokraterna kommit att anvÀnda enallt mer ?rumsren? retorik.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats a?r att belysa pa?ga?ende fo?rhandlingar om feminism och sexualitet i det samtida medielandskapet, med avstamp i Beyonce?s senaste produktioner samt den omga?rdande debatt som dessa genererat. Fo?r att genomfo?ra detta har jag, genom en diskursanalys, la?st sex stycken utvalda la?ttexter samt videor fra?n Beyonce?s sja?lvbetitlade skiva (2013) utifra?n ett antal feministiska teorier. Fokus ligger pa? de olika feministiska diskursernas tolkning utav kropp, sexualitet, struktur, agens och etnicitet i dessa verk.Resultatet av uppsatsen visar att de olika feministiska diskurserna har, ba?de historiskt och samtida, olika uppfattning om hur en kvinna fa?r vara sexuell i dagens medielandskap.