This paper seeks to explore how victims of crime and defendants are portrayed in sexual assault cases. Lately, more and more voices have been raised in appal against values demonstrated in court decisions and we?ve seen the implementation of a new sexual assault legislation in attempt to increase people?s sexual integrity. Yet, at the same time, there is still a tremendously low amount of reported sexual assaults that go to trial and even fewer result in conviction. This paper is not an attempt to scrutinize the legal system, but to draw attention to what values are portrayed in sexual assault cases.

The aim of this study is to examine how ADHD is discussed in the Swedish mass media. We have examined 21 articles from Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten and Svenska Dagbladet. All articles are reviewed from the newspapers online edition.Theories used are Erving Goffman?s theory of Stigma and Michael FoucaultŽs theory of categorization as well as Göran Palm's, Renée Skogersson's and Anders R. Olsson's theories about mass media.

Denna uppsats Àr en del i en masterexamen i pedagogik och behandlar diskursanalys av fyra uppsatser, skrivna av studenter som lÀst kurserna Pedagogiskt drama 90 hp pÄ Malmö högskola. Syftet med undersökningen har varit att beskriva och analysera hur studenterna formulerar sig kring dramapedagogik och vilka eventuella mönster som uppstÄr i deras texter och vilka diskurser som dÀrför kan identifieras. Jag har ocksÄ anvÀnt mig av Lindströms teori (2008) om lÀroformer inom Estetiska lÀrprocesser och Marners idéer om argument för estetiska Àmnen i skolan (2004), för att analysera studenternas uppsatser. I diskursanalysen har jag kommit fram till att fyra diskurser kan identifieras i studenternas texter. Dessa diskurser har jag benÀmnt: kunskaps-diskurs, Àmnes-diskurs, metod-diskurs och social diskurs. Det finns spÄr av alla diskurser i alla fyra uppsatser men mest uttalad Àr metod-diskursen och den sociala diskursen..

Syftet med uppsatsen Àr att studera hur LVM-utredningar Àr skrivna utifrÄn ett klientperspektiv. Vi har studerat hur utredarna framstÀller klienterna och om klienterna fÄr komma till tals i utredningarna. Vi har med kvalitativ diskursanalys som metod studerat fyra skriftliga LVM-utredningar skrivna i en kommun i VÀstsverige. Med stöd av diskursteorin har vi besvarat vÄra frÄgestÀllningar och vÄrt syfte genom att granska utredningarna. Vi har ocksÄ utfört tre intervjuer med tre socialsekreterare i den kommun vi inhÀmtat material frÄn.

Mitt syfte Àr att undersöka hur hinduer och hinduism framstÀlls i fem olika lÀroböcker om religionskunskap avsedda för gymnasieskolan. Med utgÄngspunkt i Nathan Söderbloms lÀrobok frÄn 1912 intar undersökningen ett diakront perspektiv. Undersökningen Àr en kvalitativ studie dÀr metod och teori ryms inom ramen för diskursanalys. FrÄgan Àr om en förÀndring skett över tid i lÀroböckernas text, och vad de förÀndringarna i sÄ fall kan bero pÄ ? i relation till andra diskurser.

Uppsatsens syfte Àr att pÄvisa vilka förutsÀttningar och möjligheter vÄldutsatta kvinnor med en rörelsenedsÀttning har att erhÄlla stöd och skydd inom Halmstad respektive Falkenbergs kommun. Vi har riktat uppmÀrksamheten mot de kommunala handlingsplanerna för kvinnofrid och kvinnojourernas verksamhet. Genom en kvalitativ diskursanalys studerade vi hur maktrelationer kommer till uttryck i sprÄket och miljön. UtifrÄn diskursanalysen granskade vi hur rörelsenedsatta kvinnor omnÀmns i de kommunala handlingsplanerna samt hos personalen pÄ kvinnojourerna.Vi fann sÄvÀl i handlingsplanerna som hos personalen pÄ kvinnojourerna en tydlig uppdelning i ett "vi och dem", dÀr de funktionsdugliga ses som ett "vi" och de rörelsenedsatta kvinnorna ses som ett "dem". Detta tillsammans med bristande kunskaper om den specifika situation som gÀller för rörelsenedsatta kvinnor som utsÀtts för vÄld bidrar till att dessa kvinnor inte ges tillgÄng till samhÀllets insatser och kvinnojourernas verksamheter.

Aldrig förr har media haft en sÄdan central roll i mÀnniskors liv och idag Àgnas ett stort in-tresse för hÀlsofrÄgor. Media Àr en kÀnd plattform för nÀringslÀra, och information om kost och nÀring samt risker och fördelar relaterat till kost finns idag tillgÀnglig i alla typer av sam-manhang. Debatten om fetter har pÄ senare Är varit stor och hÀlsomagasin sÀrskilt har en stor influens pÄ mÀnniskors hÀlso- och kostvanor. DÀrför kan det vara betydelsefullt att undersöka hur fett som nÀringsÀmne framstÀlls i hÀlsomagasin. Syftet med studien Àr att beskriva och analysera vilka versioner av hur fett som nÀringsÀmne och fettrika livsmedel framstÀlls i ett hÀlsomagasin.

VÄra kulturella referensramar Àr med och avgör vÄr kulturella och sociala identitet. I den journalistiska texten kommer journalisternas referensramar till uttryck bland annat genom skribenternas bruk av kulturella referenser: jÀmförelser och paralleller olika kulturella fenomen emellan. Vi har undersökt dessa kulturella referenser genom att titta pÄ Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressens kulturjournalistik under tvÄ veckor i oktober och november 2010. Vi har framför allt velat ta reda pÄ hur relationen mellan skribenten och lÀsaren pÄverkas av dessa referenser, och har kvalitativt försökt identifiera tendenser för hur referenserna anvÀnds.VÄr undersökning visar framför allt prov pÄ tre kategorier av kulturella referenser: kulturella referenser som sprÀnger barriÀren mellan populÀr- och finkultur, kulturella referenser som förklarar resonemang och kulturella fenomen, samt nostalgiska kulturella referenser som skapar samhörighet mellan skribent och lÀsare. Dessa tre kategorier kompletteras med kulturella referenser av mer estetisk karaktÀr, som skapar dramatik i texten, och kulturella referenser som anvÀnds som retoriskt verktyg..

Abstract Examensarbete inom Medie- och kommunikationsvetenskap  Titel: Hur framstÀlls förÀldraskapet? En jÀmförelse mellan magasinen PAPPA Magazine och mama Författare: Lindah Berntsson och Therese Murhagen Termin och Är: VT 2013 Handledare: Mathias Sylwan Examinator: Anna Edin Nyckelord: Diskursanalys, förÀldraskap, framstÀllning, förÀldraroll, pappa, mamma. VÄrt syfte med denna uppsats var att undersöka hur förÀldraskapet framstÀlldes genom magasinen PAPPA Magazine och mama. Genom att anvÀnda oss av diskursanalys som tillvÀgagÄngsÀtt och teori ville vi fÄ fram pÄ vilket sÀtt de bÄda magasinen framstÀller förÀldraskapet. Vi ville Àven veta vad som, enligt magasinen, Àr ett gott moder -fader- och förÀldraskap. Empirin bestÄr av tio nummer, fem vardera av de tvÄ magasinen.Det som framkommit efter analysen var att magasinen har likheter men skiljer sig Ät pÄ mÄnga hÄll.

Den hÀr uppsatsen behandlar kriminalvÄrden utifrÄn fÄngarnas perspektiv som den skildras i tidningen KÄkbladet, som Àr skriven av fÄngar i Sverige och som Àven i första hand riktar sig till fÄngar. De intagna skribenternas upplevelser av kriminalvÄrden lÀggs fram genom en diskursanalys av KÄkbladet. Analysen visar hur fÄngarna framstÀller sig sjÀlva och den personal som dagligen arbetar med dem i fÀngelset samt vilken bild fÄngarna mÄlar upp av kriminalvÄrden som institution. Livet i fÀngelset skildras i texterna som prÀglat av kontroll och fÄngarna förmedlar en upplevd maktlöshet inför sin situation. I samband med denna upplevelse skapas i texterna strategier för motmakt dÀr fÄngarna genom gemensamt motstÄnd gör ansprÄk pÄ att sÀtta sig upp mot kontrollen.

Synen pÄ och lagstiftningen kring sexköp har lÀnge skapat diskussioner om fenomenet, bÄde i relation till sÀljarna och till köparna. Den svenska sexköpslagen har Àven skapat diskussion internationellt dÀr den har blivit bÄde hyllad och avvisad utifrÄn olika perspektiv och synsÀtt.  Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur prostitution konstrueras och tolkas utifrÄn olika perspektiv och hur det Äterspeglas i det praktiska arbetet gentemot brukarna. Detta genomförs med en jÀmförelse av tvÄ brukarorganisationer med olika perspektiv pÄ prostitution, Rose Alliance och Prostituerades Revansch i SamhÀllet (PRIS). Studien utförs med hjÀlp av diskursanalys utifrÄn socialkonstruktivismen och ett genusperspektiv som teoretisk ansats. Fenomenet tolkas nÀmligen olika och fÄr olika betydelser beroende pÄ hur det konstrueras av samhÀllet och hur det tolkas av samhÀllets genusordning.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka intertextualitet och arketypiska mönster i Kerstin Ekmans Vargskinnet. En romantrilogi bestÄende av Guds barmhÀrtighet, Sista rompan och Skraplotter. För att uppnÄ studiens syfte utreds hur intertexter förekommer och inverkar pÄ trilogin. Dessutom prövas ifall de arketypiska mönster som Annis Pratt funnit i sin omfattande studie av kvinnlig fiktion, ocksÄ förekommer i Vargskinnet. Slutligen analyseras existensen av arketypen mandala i Skraplotter.

THE PAINTING CHILD. A DISCOURSE ANALYSIS OF AESTHETIC PROCESSES OF LEARNING IN RELATION TO DEWEYÂŽS ART AS EXPERIENCE.The aim of this study is to present a discourse analysis made on five-year-old children during art activities in a preschool in Sweden. The questions asked are: how does interaction take place between the children, or the child and the teacher, during art activities? And what does this tell us about the relationship to art in preschool? In Art as Experience John Dewey claims that art is separated from other experiences of life, but that it ought to be close to ordinary life-experiences. Today visual culture is important in society but not in school.

Studien undersöker hur fyra lÀroböcker för Religionskunskap pÄ gymnasiet förhÄller sig till forskningslÀget för nya religiösa rörelser, eller sekter, och styrdokumenten. Genom diskursanalyser undersöker studien om den kritik som finns mot andra lÀroböckers framstÀllning av det hÀr Àmnet ocksÄ bör riktas mot de fyra utvalda lÀroböckerna. Studien utreder Àven hur kunskapssynen, urvalet och sprÄket som lÀroböckerna uppvisar pÄverkar deras förankring i forskningslÀget och överstÀmmelse med lÀroplanen och kursplanerna för Religionskunskap. Resultaten visade att lÀroböckernas framstÀllning av nya religiösa rörelser, eller sekter, varierar. Tendensen Àr dock att genom ett vÀrdeladdat sprÄkbruk framstÀlla rörelserna som nÄgot negativt.

Denna rapport tar upp underso?kningen av effektivisering av materialpa?fyllnad som utfo?rts pa? fo?retaget Alfa Laval Lund AB i Ronneby. Underso?kningen har involverat fo?rba?ttringsa?tga?rder fo?r emballagematerialets flo?de. Hur detta material kan hanteras med ra?tt material, i ra?tt tid och ra?tt kvantitet pa? ett tidseffektivt sa?tt utgo?r fra?gesta?llningen fo?r denna underso?kning.