Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur religionslÀrare pÄ gymnasiet uttalar sig om relationen mellan religionsÀmnet och sex och samlevnad. Undersökningen syftar Àven till att studera eventuella motsÀttningar som kan finnas i lÀrarnas sprÄkliga hantering av sex och samlevnad samt att undersöka hur religionslÀrare talar om normalt respektive onormalt betrÀffande detta omrÄde. Undersökningen bygger pÄ ett intervjumaterial med nio religionslÀrare pÄ gymnasiet, dÀr ana-lysen utgörs av diskursanalys. Uppsatsen har en socialkonstruktionistisk ansats dÀr analysen utgÄr frÄn de analysverktyg som finns inom diskursteorin och diskurspsykologin. I resultatet framtrÀder tvÄ diskurser, den politiskt korrekta officiella diskursen vilken innebÀr att religionslÀrarna sÀger det som förvÀntas av dem, samt en motdiskurs.

Studiens syfte Àr att identifiera och diskutera meningserbjudande i form av institutionella förutsÀttningar för meningsskapande i idrott och hÀlsa. Genom en kritisk diskursanalys identifieras och prövas Quennerstedts Àmnesdiskurser i idrott och hÀlsa. Sedan problematiseras eventuella skillnader mellan denna studiens och Quennerstedts kÀllor.TvÄ olika kÀllor anvÀnds för att uppfylla studiens syfte och svara pÄ frÄgestÀllningarna. Den ena kÀllan bestÄr av lÀrares synpunkter pÄ ett utkast till kursplanerna i Lgr11 frÄn hösten 2009. Den andra kÀllan innefattar fÀrdiga kursplanen för idrott och hÀlsa i Lgr11, samt dess kommentarmaterial.

I denna studie försöker jag ta reda pÄ vilka betydelser som finns i begreppen missbruk och kriminalitet inom ramen för FrivÄrdens personutredningar samt hur personer som kan anses ha en blandad missbruks- och kriminalitetsproblematik framstÀlls i dessa utredningar. Jag anvÀnder mig av diskursanalys som metod och analyserar personutredningarna med hjÀlp av teorier om socialkonstruktivism, stÀmpling och stigmatisering. Min tolkning av analysen Àr att begreppen kriminalitet och missbruk fÄr liten betydelse i sin ensamhet, men nÀr man sammanslÄr begreppen fÄr dem en annan innebörd. Om en kriminell person inte kan anses ha en missbruksproblematik lÀggs ingen större vikt vid att stÀmpla honom eller henne som kriminell. Skulle det dock visa sig att personen i frÄga har en missbruksproblematik sÄ lÀggs mer fokus pÄ kriminaliteten.

Syftet med studien Àr att beskriva och analysera fenomenet hemmasittare och de diskurser som omfattar fenomenet. En diskursanalys Àr gjord pÄ ett empiriskt underlag bestÄende av artiklar frÄn dagstidning och facktidskrift samt kvalitativa intervjuer med ungdomar. I analysen har uttalanden tematiserats och innebörden har granskats mot ett teoretiskt ramverk inspirerat av socialkonstruktionism och teorier om normalitet och avvikelse. Resultatet visar att det finns skillnader i hur fenomenet hemmasittare beskrivs i dagstidningen respektive facktidskriften. I det första fallet konstrueras hemmasittaren som offer i det andra som avvikande.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter gestaltat de tre kÀrnkraftolyckorna i Harrisburg 1979, Tjernobyl 1986 och Fukushima 2011. I undersökningen jÀmförs de bÄda tidningarna med varandra samt förÀndringen som skett mellan 1979 och 2011. Författaren söker ocksÄ efter spÄr av kÀrnkraftens ideologiska sammanhang i texterna, som i denna studie kopplas till ekologismen.Studien utgÄr frÄn en ideologisk teori. En ideologi Àr en samling idéer som tillsammans skapar en övertygelse. AnhÀngare till ideologin strÀvar efter att sÄ mÄnga som möjligt ska dela denna övertygelse, sÄ att den blir dominerande i samhÀllet.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera kommunsammanlÀggningen i Sverige under Ären 1963 ? 1974 utifrÄn ett HÀstvedaperspektiv. HÀstveda kommun tillsammans med flertalet andra smÄkommuner blev en del av det som kom att kallas HÀssleholms kommun 1974. Uppsatsen utreder vilka reaktioner och diskussioner som fanns hos sÄvÀl kommunalfullmÀktige och anstÀllda i kommunhuset, men ocksÄ hos invÄnarna i kommunen. Uppsatsen undersöker ocksÄ om HÀstveda kommun vid sammanlÀggningen hade nÄgra finansiella tillgÄngar kvar.Syftet Àr ocksÄ att undersöka varför HÀstveda gick med i just i det som skulle bli HÀssleholms kommun och inte i nÄgon annan nÀrliggande kommun.Undersökningen Àr gjort utifrÄn protokoll, tidningsartiklar, insÀndare, intervjuer och krönikor..

Lustfyllt lÀrande och lust att lÀra Àr tvÄ av mÄnga begrepp vi kommit i kontakt med under utbildningstiden pÄ lÀrarprogrammet. I sÄvÀl kurslitteratur som lÀroplaner anvÀnds begreppen Äterkommande. Detta gjorde oss nyfikna pÄ att studera begreppen i kurslitteraturen nÀrmare för att utveckla en djupare kunskap om dem. Studien syftar till att utifrÄn ett Foucaultdianskt diskursanalytiskt makt- och styrningsperspektiv studera begrepp, i detta fall lustfyllt lÀrande och lust att lÀra, som kan ses som för givet tagna i lÀrarprogrammets kurslitteratur och i hela den pedagogiska kontexten. Vi vill Àven se i vilka olika typer av sammanhang och hur ofta de förekommer i litteraturen, samt se hur författarna talar om begreppen.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur chefens identitet diskursivt konstrueras i tidningen Chef under perioden 2011-2013 genom att urskilja de diskurser och subjektspositioner som finns i tidningen. UtifrÄn diskursteori analyseras hur tidningen genom sprÄket konstruerar chefensidentiteten och vilka retoriska tekniker som anvÀnds för att nÄ fram till lÀsaren. Jag kunde urskilja tvÄ diskurser som i sin tur erbjöd fyra subjektspositioner. De övergripande diskurserna var den humanistiska diskursen och den affÀrsmÀssiga diskursen och de fyra subjektspositionerna benÀmns medmÀnniskan, inspiratören, den starke och den affÀrsmÀssige. Med detta som utgÄngspunkt diskuteras hur chefens identitet konstrueras i tidningen Chef samt hur de bÄda diskurserna pÄverkar chefen och dess position gentemot organisationen och medarbetarna..

Syftet med detta examensarbete Àr att belysa pÄ vilket sÀtt genusperspektivet synliggörs i gymnasiekursen Svenska B. Studien fokuserar pÄ hur lÀrare upplever sitt urval av författare ur ett genusperspektiv samt hur genusperspektivet belyses i den egna undervisningen. Detta sÀtts i relation till den diskurs lÀraren befinner sig i, det vill sÀga det kulturella och pedagogiska kapital lÀraren har med sig och klimatet pÄ den skola dÀr lÀraren arbetar. Studien har utgÄtt frÄn en induktiv forskningsstrategi, dÀr det empiriska materialet har legat till grund för teorin, i motsats till ett deduktivt arbetssÀtt dÀr en teori ska undersökas och om möjligt bekrÀftas. Den teoretiska utgÄngspunkten bestÄr dÀrför endast av genusteori och genuspedagogik samt teorin gÀllande diskursanalys.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur tvÄ olika medieaktörer i Göteborg talar om fenomenet hemlösa och vilka konsekvenser dessa konstruktioner kan tÀnkas fÄ för vÄr förförstÄelse av hemlöshet. Metoden som anvÀnds i uppsatsen Àr diskursteori. Det empiriska materialet utgörs av fem artiklar publicerade i Göteborgs-Posten (GP) och fem artiklarpublicerade i Faktum. I artiklarna finner uppsatsens författare olikahemlöshetskategorier/diskurser och analyserar vilka signifikanser i form av ord som anvÀnds för att skapa dessa. Författarna har i GP funnit fyra olika diskurskategorier av hemlösa, ?svenssondiskursen?, ?invandrarkillediskursen? ?psykisksjuk diskursen? och ?lodisdiskursen?.

Den hÀr uppsatsen Àr en diskursanalys av tvÄ didaktikböcker för svenskundervisning som förekommer pÄ lÀrarutbildningen: Reflekterande lÀsning och skrivning av Gunilla Molloy och StÀrk sprÄket stÀrk lÀrandet av Pauline Gibbons. UtgÄngspunkten för analysen Àr det som bland andra Ann Runfors och Kristina Gustafsson kallar normen om det oförhindrade jaget, det vill sÀga tanken om att den svenska grundskolan premierar de elever som pÄ ett oberoende och sjÀlvstÀndigt sÀtt frigör sig frÄn sin sociala och kulturella bakgrund och lÀr sig att analysera och ifrÄgasÀtta tillvaron för att fullt ut kunna vÀlja sina egna liv. Mina slutsatser Àr att bÄde Molloy och Gibbons verkar skriva under pÄ det oförhindrade jagets herravÀlde i det svenska samhÀllet, och att eleverna behöver lÀra sig ett sprÄk som ger dem möjlighet att agera som oförhindrade jag. Dock skiljer de sig Ät pÄ sÄ sÀtt att Gibbons tycks vilja lÀra eleverna att verka som oförhindrade jag, medan Molloy vill lÀra dem att vara det..

The aim with this study was to examine which information sources are used by the librarians in the process of changing automated library system and why. Furthermore it was of interest to examine whether there are any correlations between variables environment, information quality, information availability, information need and information sources. I used a quantitative method that was carried out in form of a nationwide survey. Questionnaires were sent out to all the Swedish libraries that had change library systems sometime between the years 2000.

TitelLet?s get [her] undressed - en kritisk diskursanalys av konstruktionen av kvinnor i de mest populÀra samtida musikvideornaFörfattareSara Egeskog och Elin SjöstrandIllustrationer avElin SjöstrandKursExamensarbete i Media- och kommunikationsvetenskapTerminVT-14HandledareGabriella SandstigSidantal47 exklusive bilagorSyfteAtt undersöka hur kvinnor konstrueras i videorna till den mest populÀra musiken frÄn 2013.Metod och materialKritisk diskursanalys, femton musikvideor tagna frÄn topplistor frÄn Är 2013.HuvudresultatDen vanligaste typen av kvinna som visas i musikvideor Àr ung, smal och vacker. Till stor del syns kvinnor endast som rekvisita för att framhÀva mÀn i musikvideorna. Resultatet visade Àven pÄ starka kvinnor. Dels kvinnor som Àr starka med maskulina tankemönster, dels kvinnor som visades starka med feminina egenskaper och slutligen kvinnor som visades starka i sin yrkesroll som musiker.

AbstractFörfattare: Stina Halvorsen, Hanna MĂ„rtenssonHandledare: Eva-Lotta FridTitel: Sveriges Television vs. Fox News, en jĂ€mförelse avnyhetsrapporteringen kring PakistankonfliktenÄmne: Medie- och kommunikationsvetenskapÅr: 2007Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att blottlĂ€gga vilka skillnader och likhetersom finns i nyhetsrapporterandet mellan kanalerna gĂ€llande den specifikahĂ€ndelsen i Pakistan.Metod: Vi anvĂ€nder ett kritiskt hermeneutiskt förhĂ„llningssĂ€tt och tillĂ€mparsedan kvalitativ metod i form av diskursanalys och bildanalys. Vi anvĂ€ndeross Ă€ven genomgĂ„ende av nyhetsvĂ€rdering och nyhetsförmedling, dĂ„ vifinner dessa begrepp högst relevanta för analysen.Slutsatser: Vi har upptĂ€ckt att informationen som förmedlas Ă€r den sammahos bĂ„da kanalerna, det Ă€r vinklingen pĂ„ hur informationen förmedlas somskiljer sig Ă„t. Tyngdpunkten i Fox News nyhetsinslag ligger pĂ„ hur vidareUSA:s nationella sĂ€kerhet Ă€r hotad av konflikten, medan SVT istĂ€llet lĂ€ggerfokus pĂ„ att förmedla hur situationen ser ut i Pakistan och vad konfliktenbetyder för landet. De likheter vi kan urskilja Ă€r först och frĂ€mst val av bilder,det vill sĂ€ga bĂ„da kanalerna anvĂ€nder samma bilder vid flera tillfĂ€llen, samtatt President Pervez Musharraf och Benazir Bhutto framstĂ€lls pĂ„ liknande sĂ€tti bĂ„da kanalernas inslag.Nyckelord: Komparativ studie, hermeneutik, diskursanalys, bildanalys, FoxNews, SVT, Pakistan, nyheter online, nyhetsinslag..

SammanfattningI tidningar kan man lÀsa att polisens dödsskjutningar har ökat markant de senaste Ären i Sverige. Tidigare har studier Àmnats granska hur polisen gestaltas i media och hur lagstiftningen kring polisens rÀtt att anvÀnda vÄld ser ut. Syftet med denna studie Àr att fÄ kÀnnedom om hur det skrivs om polisens dödsskjutningar i media. Som bakgrundsinformation presenteras bland annat alla sjutton polisiÀra dödsskjutningar som skett under 2000-talet samt delar av polislagen och nödvÀrnsrÀtten. FrÄgestÀllningen för denna studie Àr följande: Hur skrivs det om polisens dödsskjutningar i tvÄ dagstidningar och tvÄ kvÀllstidningar under 2000-talet? Med hjÀlp av Faircloughs kritiska diskursanalys och hans tredimensionella modell har 43 tidningsartiklar, som behandlar polisens dödsskjutningar, analyserats.