SammanfattningSverigedemokraterna (SD) Àr ett parti som har befunnit sig i hetluften under det gÄngnavalÄret. Vi har valt, att genom en kritisk diskursanalys analysera och presentera hur media iform av dags- och kvÀllspress konstruerar talet om Sverigedemokraterna. Det teoretiskaramverk vi genomfört studien inom rör socialkonstruktionismen, dÀr vi utgÄtt frÄn att allt i vÄromgivning Àr socialt konstruerat. Tidigare forskning har visats oss hur olika medier anpassarsina texter efter sociala och ekonomiska intressen och att all information vi tar del av Àrkonstruerad. Forskning kring rasism och fascism i Sveriges historia samt forskning kring detdiskursanalytiska perspektivet har hjÀlpt oss att uppnÄ vÄrt syfte.

Denna studie har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med syftet att utföra en diskursanalys pÄ hur deltagare och anstÀllda talar om projektet Korta vÀgen i Uppsala.Korta vÀgen Àr ett arbetsmarknadspolitiskt projekt som syftar till att fÄ ut utlÀndska akademiker i arbetslivet.VÄra informanter bestod av anstÀllda inom projektet samt deltagare som nyligen fullgjort sin utbildning i Korta vÀgen.FrÄgestÀllningarna har varit hur deltagare och anstÀllda talar om projektet och vilka diskurser som anvÀnds och reproduceras via talet.I vÄrt resultat redogör vi för Ätta olika diskurser som vi har kunnat urskilja utifrÄn vÄrt empiriska material. Diskurserna berör kultur, sprÄk, nÀtverk, pedagogik, samhÀllsekonomi, praktik samt terapeutiska relationer. Resultatet visar Àven hur majoriteten av diskurserna gÄr att koppla till svenskhet samt vilken betydelse svenskhet har för mÀnniskors möjligheter pÄ den svenska arbetsmarknaden.Slutligen problematiserar vi hur en exkludering pÄ den svenska arbetsmarknaden finns inbÀddad i vÄr samhÀllsstruktur, och hur vi omedvetet upprÀtthÄller och reproducerar denna. Problematiseringen har gjorts med diskursanalytiska teorier av Foucault, Derrida och Berger och Luckmann..

Denna studie undersöker vilka miljödiskurser, sÀtt att tala om och förstÄ, miljöproblematik som finns i lÀroböcker i samhÀllskunskap pÄ gymnasiet. Syftet Àr att undersöka detta och sÀtta det i relation till lÀroplanen Lpf94. Detta inbegriper att undersöka den diskursordning som lÀromedlen skapar, vilket Àr summan av de miljöproblematiksdiskurserna vilka finns i lÀroböckerna. De lÀroböcker som undersökts Àr Zigma ABC, Reflex ABC, SamhÀlle.nu BC, Forum ABC, Nya Millennium ABC och Exposé AB. Undersökningen har skett genom en diskursanalys baserad pÄ Norman Faircloughs Critical Discourse Analysis och John S.

Syftet med föreliggande studie Àr att utifrÄn nyhetsrapporteringen i Ystads Allehanda och Sydsvenska Dagbladet SnÀllposten undersöka vems röster som gjordes hörda i den massmediala diskursen kring den asiatiska influensan som grasserade 1957. UtifrÄn olika teman, som jag vid nÀrlÀsningen kunde identifiera som Äterkommande i nyhetstexterna, studerar jag vad man talade om och hur man talade om detta. Jag studerar ocksÄ vem mottagarna var och om det förmedlas nÄgra speciella budskap. Dessutom gör jag en jÀmförelse av de bÄda tidningarnas rapportering i egenskap av att SDS kan sÀgas representera stad medan YA representerar landsbygd. Undersökningen genomförs med utgÄngspunkt i Faircloughs kritiska diskursanalys och utifrÄn det teoretiska perspektivet att sprÄket i sig Àr en handling. Vad som förmedlas via sprÄket Àr ingen avspegling av verkligheten, utan en konstruktion, som utifrÄn olika perspektiv och syften skapar ?sanningar?.

Denna studie har som syfte att analysera och kritiskt granska hur den globala uppvÀrmningen framstÀlls och kommuniceras i Sveriges största dagstidning Dagens Nyheter. Jag har genomfört en diskursanalys av tidningsartiklar publicerade under en period av tvÄ Är (2001-2003) som be-handlar och beskriver den globala uppvÀrmningen. Tre tydliga mönster utefter vilken den globala uppvÀrmningen framstÀllts har identifierats i denna undersökning. För det första beskrivs pro- blematiken utifrÄn ett nationellt perspektiv, dÀr bÄde ett förÀndrat och ett ökat politiskt ledarskap krÀvs. För det andra behandlar man frÄgan utifrÄn ett internationellt politiskt perspektiv som ka-rakteriseras av en internationell konflikt mellan framförallt Europa och USA.

Titel: GenusframstÀllningen i Star Trek ? en utopi eller dystopiFörfattare: Gustav Ekholm och Torbjörn KarlssonHandledare: Malin NilssonExaminator: Veronica StoehrelTyp av arbete: C-uppsats i Medie och Kommunikationsvetenskap, 10p HT-06Plats: Högskolan i HalmstadSyfte: Uppsatsen syfte Àr att faststÀlla huruvida Ätta olika avsnitt ur tv-serien Star Trek belyser genusfrÄgor och utmanar avsnitten i sÄ fall de rÄdande genusdiskurserna.Metod: Den hÀr uppsatsen fokuserar pÄ Ätta Star Trek avsnitt som producerades mellan 1960-talet och 2000-talet. Metoden för analysen Àr en kritisk diskursanalys med utgÄng frÄn Norman Fairclougs diskurskritiska modell.Resultat: Uppsatsens slutsats Àr att Star Trek-serierna berör genusfrÄgor i olika utstrÀckning beroende pÄ vilket Ärtal avsnitten Àr frÄn. Det konstateras ocksÄ att viktiga genusÀmnen, likt homosexualitet, tas upp men beroende pÄ olika omstÀndigheter saknas ofta ett djup i framstÀllningen.Nyckelord: Star Trek, Gene Roddenberry, science fiction, genus, diskurs, diskursanalys, textanalys, makt, tv-serier, dominansförhÄllanden..

Racial discrimination can occur in many ways ? intentional and non intentional ? and in many places ? perhaps most observed in the labor market. The Swedish labor union, LO, is an important party in this market, and discusses the issue frequently in a number of different documents. These documents are being analyzed as discourse in this study, with attention paid to the rhetoric regarding ?immigrants?, i.e.

Syfte: Syftet Àr att med inspiration av diskursanalys granska grundsÀrskolors systematiska kvalitets-arbete i sin helhet. Studiens preciserade frÄgestÀllningar Àr: Hur skrivs kunskap, bedömning och betyg fram? och Vilka diskurser framtrÀder i granskningen av de sjutton systematiska kva-litetsarbetena?Teori och metod: Den teoretiska ansats som anvÀnts i studien Àr diskursanalys. Metoden har i huvudsak inspire-rats av Laclau och Mouffes diskursteori samt Foucaults diskursanalys. Diskurser gör det möj-ligt att tala om och förstÄ vÀrlden som vi lever i.

Undersökningen anvÀnder sig av en diskursanalys för att undersöka förekomsten av eurocentrism i svenska historielÀroböckers framstÀllning av Nordamerikas urinvÄnare och deras interaktion med européerna. För att systematiskt kunna analysera innehÄllet har fyra undersökningskategorier skapats: Relationer, Konflikter, MotgÄngar och UrinvÄnarnas perspektiv. LÀroböckerna som analyserades var frÄn 1960 till 2010. Sammanlagt analyserades 10 olika lÀroböcker, tvÄ frÄn varje decennium. Resultaten visade att lÀroböckerna frÄn 60-talet gav vÀldigt lite utrymme till urinvÄnarna, och endast presenterade historien frÄn de vitas perspektiv, vilket indikerar ett eurocentriskt förhÄllningssÀtt.

Syftet Àr att se om förÀndringar har skett, i sÄ fall vilka, i rapporteringen kring de tvÄ politikermorden. Metoden vi anvÀnder oss av Àr i första hand kvalitativ, dock utesluter vi inte en kvantitativ ansats helt dÄ vi anvÀnder begrepp som sÀllan, ofta, aldrig etcetera. Vi tillÀmpar genomgÄende ett hermeneutiskt perspektiv, nÀrmre bestÀmt misstankens hermeneutik. Misstankens hermeneutik och kritisk diskursanalys Àr sÄledes vÄra verktyg och teorierna vi anvÀnder oss av Àr genusteori och medielogik. Fokus i denna uppsats ligger pÄ genusanalysen.Det gÄr att visa pÄ skillnader i den journalistiska diskursen.

Syfte: Huvudsyftet med denna magisteruppsats Àr att genom diskursanalys av manga och intervjua bibliotekarier för att ta reda pÄ vad manga innehÄller för diskurser och teman; och sedan ta reda pÄ om de bibliotekarierna som köper in manga reflekterar över vad de köper in.Metod: TvÄ kvalitativa forskningsmetoderSlutsats: Manga Àr japanska serier och det har blivit ett populÀrt medium hos mÄnga barn och ungdomar pÄ senare Är. Mina studier visar att manga innehÄller mÄnga olika diskurser, bl.a. diskursen om manligt/kvinnligt och mÄnga av dessa diskurser Àr vanliga i vÄr kultur ocksÄ. Bibliotekariernas syn pÄ manga Àr positivt, deras syn pÄ manga kunde inte kopplas ihop med deras kunskaper om mediet. LÄntagarnas förslag var det som pÄverkade inköpen mest, men det som ocksÄ pÄverkade var innehÄllet av könssterotyper..

Genom en kritisk diskursanalys söker jag svaret pÄ vilka diskurser som finns i mitt urval av dokument. Med sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund vÀljer jag att titta pÄ kunskap och lÀrande. UtgÄngspunkt för analysen Àr EuroparÄdets rekommendationer inom programmet Utbildning 2010, dÀr ett underlag gavs i form av Ätta nyckelkompetenser för livslÄngt lÀrande (EU 2006a). Jag tittar pÄ digital kompetens, som Àr en av nyckelkompetenserna som varje europeisk medborgare ska utveckla. Jag analyserar ocksÄ dokument som finns med i processen för den reformerade svenska gymnasieskolan Gy 2011.

Denna uppsats sÀtter journalistikbegreppet i fokus. Syftet har varit att ta reda pÄ om det gÄr att identifiera nÄgra tydliga grÀnser för vilken typ av medieinnehÄll som kan sÀgas vara journalistik. Vem har rÀtt att producera den och hur förhÄller sig olika yrkesgrupper som producerar medieinnehÄll till journalistiken som begrepp? Det har i sammanhanget Àven varit angelÀget att söka kunskaper om hur journalistiken hÀnger ihop med dagens förÀnderliga mediesamhÀlle och samhÀllets utveckling i övrigt. Uppsatsen bygger pÄ forskning och teorier om journalistikens och journalistrollens framvÀxt och utveckling.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten fo?r bolag under fo?rutsa?ttning att minst tva? av fo?ljande kriterier a?r uppfyllda tva? ra?kenskapsa?r i rad:En omsa?ttning som inte o?verstiger 3 miljoner kronorTillga?ngar som inte o?verstiger 1,5 miljoner kronorMax tre ansta?llda i medeltalAnledningen till revisionspliktens avskaffande var bland annat att sma? bolag ska ha mo?jlighet att la?gga pengar pa? verksamhetens a?ndama?l och intresse ista?llet fo?r att la?gga denna summa pa? revision. Trots detta va?ljer a?nda? en del sma? bolag att anva?nda sig av en revisor.Denna uppsats syftar till att ge en fo?rklaring till varfo?r sma? bolag va?ljer att anva?nda sig av en revisor trots att detta inte a?r na?got de beho?ver ha. Skillnader mellan bolag startade fo?re revisionspliktens avskaffande den 1 november 2010 och bolag startade efter detta datum kommer ocksa? att belysas.

Denna uppsats har till syfte att undersöka attityder gentemot polis och rÀttsvÀsendet hos ett antal ungdomar i Hammarkullen, ett förortsomrÄde nordöst om Göteborg. Undersökningen fokuserar pÄ vilka diskurser som ungdomarna ger uttryck för och som deras attityder grundar sig pÄ. Studien bygger pÄ en socialkonstruktivistisk grund med diskursanalys som teori och analysmetod. Forskning kring diskriminering, attityder och medias bild av förortsomrÄden och dess invÄnare Àr Àven perspektiv som berörs. Empirin har samlats in genom tvÄ fokusgruppsintervjuer med sammanlagt sju ungdomar i Hammarkullen.