Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka läs- och skrivinlärningsmetoder som används i praktiken på skolorna. Hur dessa metoder används av pedagogerna och varför de väljer att använda dem, är andra frågor som kommer att undersökas. Intentionen var att genom en enkätundersökning kunna kartlägga vilka läs- och skrivinlärnings metoder som används i praktiken. För att ta reda på hur dessa metoder används och vilka faktorer som påverkar valet gjordes en intervjuundersökning. Undersökningen visar på att den fonologiska metoden, läsning på talets grund, Bornholmsmetoden och Kiwimetoden är de vanligaste metoderna vid läs- och skrivinlärning.

Uppsatsen behandlar ämnet affärssystem och studerar systemet med utgångspunkt från vårdföretaget Carema Omsorg. Affärssystem är en typ av informationsteknologi som har till syfte att integrera informationsflödet i en organisation för att skapa högre effektivitet och sänka kostnaderna. Mötet mellan en organisation och affärssystemet kan vara en mycket komplex process som bidrar till både negativa och positiva upplevelser för företaget. Syftet med studien är att undersöka hur Carema Omsorg upplever att affärssystemet har påverkat organisationen i förhållande till den teori som presenteras kring affärssystem som främst bygger på produktionsföretags erfarenheter av systemet. Problematiken ses utifrån att erfarenheter och kunskap om affärssystem främst bygger på produktionsföretagens upplevelser av affärssystemets påverkan på företaget. Den teoretiska infallsvinkeln är främst utifrån Davenport och Markus & Tanis som har publicerat ett flertal ansedda artiklar angående affärssystem. Studien har genomförts genom en empirisk undersökning i form av intervjuer och en enkätundersökning.

Titel: Att misstänka barnmisshandel- en intervjustudie om BVC-sjuksköterskans upplevelserKurs: Vårdvetenskap, självständigt arbete (magister) med inriktning motdistriktssköterska, 15 högskolepoängSidantal: 36 sidorFörfattare: Jessica Nyberg & Christel SamuelssonHandledare: Åsa RoxbergExaminator: Eva Benzein Bakgrund: Barnmisshandel kan ge psykiska och fysiska men för resten av livet. Då BVC-sjuksköterskan är nyckelpersonen i barnhälsovårdens arbete har hon en viktig roll i att förebygga och upptäcka barn som utsätts för misshandel.Syfte: Syftet var att belysa BVC-sjuksköterskans upplevelse av mötet med barn som misstänks vara utsatt för misshandel.Metod: En kvalitativ intervjustudie med åtta BVC-sjuksköterskor. Materialet analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys.Resultat: Utifrån analysen framkom det tre huvudkategorier med tillhörande nio underkategorier. Huvudkategorierna består av; När barnmisshandel misstänks, där det framkom att BVC-sjuksköterskorna upplevde oro vid misstanke om barnmisshandel, och att barnmisshandel uttrycktes i att barnen inte får sina behov tillgodosedda. Barnmisshandel ansågs även vara svårbedömt.

Kunskap som en av de viktigaste resurserna är väl uppmärksammad hos organisationer, men vad kunskap är och hur kunskapen sprids är inte lika självklart. För att skapa mer förståelse, intervjuade vi anställda som via sitt jobb har spenderat en viss tid utomlands. Syftet med vår studie är att undersöka dels vilka kunskaper respondenterna fått från vistelsen, dels vilka kanaler de har haft tillgång till efter hemkomsten för att kunna sprida kunskaperna vidare. Studien visar att respondenterna har fått många nya kunskaper och haft tillgång till flera olika kanaler. Det finns hinder som lett till att kanalerna inte använts på bästa möjliga sätt för att sprida kunskaperna vidare till deras kollegor..

Humor är en viktig del av vår vardag och har stor betydelse för människans välbefinnande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av humorns betydelse i omvårdnadsarbete. Studien baserades på 10 internationellt publicerade vetenskapliga artiklar från år 1994 till år 2005. Artiklarna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: Humor kräver anpassning: Humor skapar gemenskap, underlättar kommunikation och helhetstänkande: Humor lindrar ängslan, underlättar svåra situationer och förmedlar kärlek: Att skratta tillsammans med kollegor stärker atmosfären.

Sammanfattning Studiens syfte är att vidga förståelsen kring hur förskolepersonal konstruerar sitt professionella subjekt. Förskolepersonalens föreställningar om och intentioner i verksamheten visar på olika former för makt och motstånd i deras positionering som professionella. De centrala frågeställningarna för studien är: Vilka föreställningar, intentioner och former för makt och motstånd kan skönjas i förskolepersonalens samtal om förskolan och reflektioner kring egen praxis? Vad framträder som betydelsefulla delar i förskolepersonalens konstruktion av det professionella subjektet? Hur, i förhållande till dessa delar, positionerar sig deltagarna som professionella? Deltagarnas gemensamma samtal och enskilda reflektioner kring eget agerande står i fokus i studien. Förutom Foucaults teorier om makt används feministisk poststrukturalism i en strävan efter multipla förståelser av såväl subjektkonstruktionens processer som ställningstaganden och övervägande angående studiens utformning och innehåll. Intervjusamtal med respektive arbetslag och individuella reflektionssamtal utgör studiens empiriska material.

Till Sverige kommer dagligen ensamkommande flyktingbarn som so?ker asyl. Barnen har ofta varit med om sva?ra upplevelser som pa?verkat dem sva?rt med psykisk oha?lsa, a?ngest och oro som fo?ljd. Vissa av barnen placeras i familjehem men de flesta placeras pa? speciella boenden, sa? kallade HVB-hem.

The society of today is overflowed with information and commercials. There is a thick media noise that the marketers finds hard to penetrate. Bearing this in mind, we can see that Event Marketing, witch is marketing through events, has grown to be a popular form of communication as it has an ability to work its way through the existing media noise. Through events a company can strengthen its brand and image as well as form a lasting relationship with its consumers. What other functions does Event Marketing possess? In what context is Event Marketing an appropriate marketing strategy to use? These are two questions that we aim to answer through this essay.To be able to answer these questions we interviewed the marketing manager of two different companies, L´oréal and TeliaSonera.

Titel: Att misstänka barnmisshandel- en intervjustudie om BVC-sjuksköterskans upplevelserKurs: Vårdvetenskap, självständigt arbete (magister) med inriktning motdistriktssköterska, 15 högskolepoängSidantal: 36 sidorFörfattare: Jessica Nyberg & Christel SamuelssonHandledare: Åsa RoxbergExaminator: Eva Benzein Bakgrund: Barnmisshandel kan ge psykiska och fysiska men för resten av livet. Då BVC-sjuksköterskan är nyckelpersonen i barnhälsovårdens arbete har hon en viktig roll i att förebygga och upptäcka barn som utsätts för misshandel.Syfte: Syftet var att belysa BVC-sjuksköterskans upplevelse av mötet med barn som misstänks vara utsatt för misshandel.Metod: En kvalitativ intervjustudie med åtta BVC-sjuksköterskor. Materialet analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys.Resultat: Utifrån analysen framkom det tre huvudkategorier med tillhörande nio underkategorier. Huvudkategorierna består av; När barnmisshandel misstänks, där det framkom att BVC-sjuksköterskorna upplevde oro vid misstanke om barnmisshandel, och att barnmisshandel uttrycktes i att barnen inte får sina behov tillgodosedda. Barnmisshandel ansågs även vara svårbedömt.

Uppsatsen syftar till att belysa de sociala drivkrafter som påverkar kvinnor att söka sig till managementkonsultbranschen. Ett grundläggande antagande i uppsatsen är att det är det sociala som primärt formar en individs upplevelse av mening i sin tillvaro. Mening definieras här utifrån ett weberianskt och socialkonstruktionistiskt perspektiv, d.v.s. att mening är den subjektiva innebörd som socialt har framförhandlats mellan aktörer i samhället. Fem kvinnors karriärval studeras genom ett empiriskt fenomenologiskt angreppssätt, vilket har används i syfte att nå fram till studiedeltagarnas meningsstrukturer och därmed komma närmre ?kärnan? i deras subjektiva upplevelser av vad som påverkat deras karriärval.

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur psykologer upplever sin könstillhörighet i klientmötet. Sammantaget har tio psykologer (fem kvinnor och fem män) intervjuats med avseende på hur de upplever sin könstillhörighet och vilka erfarenheter de har av dess betydelse i olika situationer i klientarbetet. De kvalitativa intervjuerna har analyserats med hjälp av tolkande fenomenologisk analys (IPA). I resultatet framkommer att psykologernas könstillhörighet upplevs ha betydelse i klientmötet och då särskilt i kontaktens inledande skede. Könstillhörigheten visar sig också ha betydelse i arbetet utanför terapirummet, i förhållande till kollegor och till de organisationer där psykologerna är verksamma.

Trots att det görs framsteg inom hård- och mjukvaruutvecklingen, fortsätter problemen med dåligt utnyttjade system. Forskare påpekar att det är viktigt att forska vidare inom området - när informationsteknologi blir eller inte blir accepterat samt när den används inom organisationer. Det är viktigt att de anställda inom organisationen som skall använda systemet, utvecklar en positiv inställning redan från början för att diffusionen, det vill säga den process som innefattar kommunikationen rörande en innovations införande via fastställda kanaler hos medlemmarna i ett socialt system, skall kunna genomföras så effektivt som möjligt. Forskare anser att det fordras mer forskning inom ledningens inverkan vid diffusion, det vill säga den process som innefattar kommunikationen rörande diffusion via fastställda kanaler hos medlemmarna inom ett socialt system. Vi har valt att undersöka hur ledaren anser att denne kommunicerat vid diffusion, hur upplevs denna kommunikation av användaren samt vilka implikationer kan ledarens kommunikation få för användaren? Vi har valt att göra undersökningen hos Länsförsäkringar för att de nyligen infört ett nytt datainformationssystem och haft svårigheter med att få systemet accepterat.

Till Sverige kommer dagligen ensamkommande flyktingbarn som so?ker asyl. Barnen har ofta varit med om sva?ra upplevelser som pa?verkat dem sva?rt med psykisk oha?lsa, a?ngest och oro som fo?ljd. Vissa av barnen placeras i familjehem men de flesta placeras pa? speciella boenden, sa? kallade HVB-hem.

Vi informeras mer eller mindre dagligen om hur dåligt ställt det är bland äldre som bor på äldreboenden i Sverige. Däremot talas det inte ofta om hur personalen mår och trivs på sin arbetsplats. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av psykosocial arbetsmiljö bland verksamhetschefer och undersköterskor som arbetar på äldreboenden. Urvalet bestod av tre verksamhetschefer och fyra undersköterskor som arbetade på två äldreboenden i en kommun i mellersta Sverige. Metoden som användes i denna studie var intervjuer som genomfördes med en intervjuguide.

Kunskap som en av de viktigaste resurserna är väl uppmärksammad hos organisationer, men vad kunskap är och hur kunskapen sprids är inte lika självklart. För att skapa mer förståelse, intervjuade vi anställda som via sitt jobb har spenderat en viss tid utomlands. Syftet med vår studie är att undersöka dels vilka kunskaper respondenterna fått från vistelsen, dels vilka kanaler de har haft tillgång till efter hemkomsten för att kunna sprida kunskaperna vidare. Studien visar att respondenterna har fått många nya kunskaper och haft tillgång till flera olika kanaler. Det finns hinder som lett till att kanalerna inte använts på bästa möjliga sätt för att sprida kunskaperna vidare till deras kollegor..