I takt med Försvarsmaktens ökade engagemang internationellt och det faktum att alla insatsförband inom Försvarsmakten ska kunna verka på alla konfliktnivåer och i en urban miljö kommer nya krav och behov på bekämpningsförmågan att uppstå avseende precisionsbekämpning.Med hjälp av ett GIS kopplat till EOI:et vid en insats i en urban miljö kan en rad vinster erhållas för att stödja artilleriet vad avser precisionsbekämpning. Exempel på sådana områden är: målverifiering, justering av målkoordinater, lägesuppfattning avseende målets närmiljö, redovisning och presentation av verkansområde inför en insats för dimensionering av verkan..

Syftet med mitt arbete är att undersöka om ett informationsstöd med arbetsflöden kan underlätta förståelsen och inlärningen av ett informationssystem som används i verksamheten. Som fallstudie studeras avdelning ReEko och de anställdas användning av programmet Procapita. Under arbetets gång har jag växlat mellan empiri och teori, vilket medfört att jag lättare har kunnat se och förstå helheten av mitt problemområde. Ett informationsstöd har utvecklats och implementerats i syfte att undersöka om ett informationsstöd med ett klart beskrivet arbetsflöde underlättar förståelsen och inlärningen samtidigt som det kan ge användaren "hjälp till självhjälp". Jag har gjort en kvalitativundersökning där jag i min faktainsamling har använt mig av enkäter med öppna svarsalternativ.

Ett effektivt användande av ett informationssystem förbättrar informationshanteringen inom en verksamhet. För att ett informationssystem ska kunna fungera effektivt krävs att det motsvarar de krav som ställts på informationssystemet av olika intressenter.Requirements Engineering (RE) är en viktig del av systemutvecklingsprocessen för att kunna säkerställa en väl fungerande kravhantering. Use case är en teknik som kan användas som hjälpmedel i RE-processen för att identifiera och dokumentera krav.Syftet med detta examensarbete är att undersöka om use case är tillräcklig som enda teknik för att identifiera och dokumentera krav samt vilka eventuella kompletterande tekniker som används bland systemutvecklare. Resultatet av undersökningen visar att use case-tekniken inte är tillräcklig utan måste kompletteras med andra tekniker för att möjliggöra att samtliga krav kan identifieras och dokumenteras..

I studien har gymnasielärares didaktiska val för implementering av geografiska informationssystem (GIS) i geografiundervisningen undersökts. Resultatet baseras på intervjuer med sex stycken respondenter, vilka har framhållit sina erfarenheter, tillämpnings- och förhållningssätt till GIS.De slutsatser som framkommer är att respondenterna enbart använder webbaserade och kostnadsfria GIS-program i undervisningen. I dessa tillämpas GIS som ett verktyg för att behandla olika frågor i undervisningen, och därmed är det undervisning, med hjälp av GIS, som karakteriserar respondenternas användning. De didaktiska valen behandlar naturgeografiska förhållanden, såsom landformer. Vissa respondenter använder också GIS till att behandla frågor med utgångspunkt i kulturgeografiska förhållanden, till exempel olika typer av befolkningsfrågor.

Vid utveckling av datoriserade informationssystem är kvaliteten och därmed kostnaden på slutprodukten i hög grad beroende av hur väl man har lyckats att realisera kundens krav och önskemål på det tänkta systemet. För att kunna realisera kundens krav måste först de krav som kunden har på systemet komma till kännedom för utvecklaren. Kunden är inte heller alltid förmögen att ställa samtliga krav då han eller hon inte vet vad som är möjligt att kräva av systemet. Som stöd för utvinningen av kundkrav finns ett antal olika metoder och ansatser. Samtliga av dessa metoder har dock brister och begränsande egenskaper som påverkar deras effektivitet för att utvinna samtliga kundkrav för ett tänkt informationssystem.Den metod som kritiskt analyseras i denna studie är prototyping.

För att utveckla informationssystem använder företag och organisationer ofta systemutvecklingsmetoder. Att välja en systemutvecklingsmetod kan många gånger vara svårt, då olika systemutvecklingsmetoder lämpar sig för olika sorters projekt.Systemutvecklingsmetoder har bakomliggande filosofi som påverkar hur olika delar av informationssystemsutvecklingen sköts. Exempelvis är testning en viktig del i utvecklandet av informationssystem. Vi har därför i denna studie valt att inrikta oss på hur systemutvecklingsmetoder ser på testning.  Denna studie grundar sig i en litteraturstudie där vi som syfte haft att jämföra systemutvecklingsmetoderna; RUP, DSDM och Scrum i avseende systemutvecklingsmetodernas syn på testning.

Hösten 1991 startade Linköpings kommun ett projekt, som syftade till att införa ett kommungemensamt geografiskt informationssystem, LINGIS. Systemet hanterar kommunens fastigheter, byggnader, vägar och planer som geografiska individer med koppling till befintliga källregister, såsom fastighetsdatasystemet och personinvånarregistret. Kommunlantmäteriet, som har uppdrag att förvalta och utveckla systemet, vill undersöka möjligheterna att använda LINGIS som informationskälla i ett realtidssystem. I examensarbetet utvecklas ett testsystem för att undersöka möjligheter och ge erfarenheter av positionsbestämning i realtid. Genom att sända positionsdata från till exempel ett fordon till en sambandscentral är det möjligt att påverka källan.

Allt fler organisationer väljer att förbättra sin verksamhet med hjälp av ett informationssystem. Användningen av datoriserade informationssystem ökar inom hälso- och sjukvården och sjuksköterskorna blir alltmer beroende av IT. Idag utgör telemedicinska tillämpningar en delmängd av alla de IT-tillämpningar som finns inom hälso- och sjukvården. Införandet av telemedicin bär med sig stora problem och hinder och ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Då tidigare undersökningar inom telemedicin främst har genomförts i industriländer syftar detta arbete till att undersöka vilka faktorer som kan påverka acceptansen vid införande av telemedicin i utvecklingsländer.

This Master?s thesis presents a descriptive study of the intellectual process to describe images in such a way that they can be incorporated into written information systems. The purpose of the thesis is to concentrate on the scientific development for the last two decades, in the area concerning the description of images so that they can be organized and incorporated into information systems and possible to retrieve when searched for. Library and information science (LIS) has a strong tradition of turning to the iconographical theories of Erwin Panofsky and to semiotics according to Roland Barthes, for models and theories for the interpretation of images. The question for this thesis is whether LIS in this scientific field, has deviated from these models and theories, or are Panofsky and Barthes and their scientific work still providing for intellectual and practical guidance for LIS within this area..

Sekretessbelagd.

Denna studie beskriver innebörden i begreppen användbarhet och Activity Theory, samt hur den senare kan användas för att stärka utvecklingen av användbara webbplatser. Studien är genomförd ur ett utvecklarperspektiv. Resultatet av studien visar att användbarhet är en egenskap som uppstår i användandet av en artefakt, detta pekar både teori och empiri på. Studien visar också att Activity Theory kan användas på flera sätt för att stärka utvecklingen av användbara webbplatser. Vi anser att de resultat vi kommit fram till i vår studie gäller inte bara för utveckling av webbplatser utan de gäller även utvecklingen av informationssystem och informationsteknologi i en vidare utsträckning..

Många informationssystem befinner sig i dagsläget i systemförvaltningsfasen alltså fasen då verksamheten använder systemen i det dagliga arbetet. När slutfasen nås inom systemförvaltningen är det dags att studera det befintliga systemet och hitta brister och flaskhalsar. Detta görs ofta med hjälp av en modelleringsteknik.Syftet med detta examensarbete är att jämföra två modelleringstekniker. Teknikerna dataflödesmodellering och UML-Use Case har använts för att studera en orderprocess som utförs hos IBM i Västerås. Tanken med själva undersökningen var att efter kartläggningen jämföra dessa två tekniker med avseende på hur lätt de tolkades av användarna.

Dagens företag är i stort behov av information och därmed ett fungerande informationssystem. I samband med framtagande av ett informationssystem talas det ofta om egenutveckling eller anskaffning av ett standardsystem. Det uppstår dock situationer då företag väljer att uppgradera sitt befintliga affärssystem till en nyare version, och därmed slipper att egenutveckla eller nyanskaffa.Detta arbete syftar till att undersöka vilka faktorer en organisation fokuserar på vid versionsbyte. För att kunna besvara rapportens problemställning har intervjuer genomförts med fem olika företag som alla har erfarenhet av versionsbyte. Utifrån det material som samlats in i samband med intervjuerna anser författaren att ett tillfredsställande resultat nåtts.

Verksamheter använder sig idag mer och mer utav informationssystem för att effektivisera arbetsflödet. Det ter sig inte så konstigt med tanke på att IT har en betydande roll i dagens samhälle. För att följa med i utveckling och efterfrågan är det idag nödvändigt att större verksamheter använder sig utav någon form av IT stöd. Eftersom IT hela tiden utvecklas räcker det således inte att införa ett informationssystem då det kommer nya och effektivare alternativ. Informationssystemen ska stödja verksamhetsmålen vilka blir annorlunda som en följd av att verksamheten förändras över tid.

Det är allmänt känt att företag, privatpersoner och föreningar ofta använder sig av kalkylprogram som Microsoft Excel för lagring av information på en mängd olika sätt som applikationen inte är tänkt för. Många förlitar sig för mycket på egenutvecklade informationssystem i Excel trots att fel lätt uppstår, fel som ofta medför stora kostnader för företag. Svårigheten kan i många fall sägas vara att veta när Excel inte längre räcker till. Syftet med denna studie har därmed varit att försöka ge praktikerna kunskap om vad ett kvalitativt informationssystem är. Denna kunskap är sedan tänkt stödja praktikerna i förståelsen för och beslutstagandet om när ett kalkylsystem inte är kvalitativt och därmed bör bytas ut.