Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Under vår praktiktid 2005 fick vi uppfattningen att kommunala verksamheter har stort intresse av att komma i kontakt med ungdomar eftersom deras åsikter och tänkesätt anses betydelsefulla som underlag vid ungdomssatsningar. Vi ville utifrån detta undersöka om det fanns kommunala kanaler och arenor som kommuner använder för att få fram en dialog med ungdomar. För att besvara vår frågeställning begränsade vi oss till en kommun, Botkyrka.Syftet är att undersöka och beskriva vilka kommunikationsstrategier Botkyrka kommun använder sig av för att skapa en dialog mellan kommun och ungdom.Uppsatsen grundas på en kvalitativ studie baserad på intervjuer gjorda i den utvalda kommunen. Vi har gjort muntliga intervjuer och mailintervjuer med tjänstemän och politiker utifrån tre representativa kommunförvaltningar inom barn- och ungdomsområdet.Resultatet visar att kommunala ungdomskanaler till stor del är strukturellt uppbyggda och medverkar i den samhälliga debatten främst som remissinstans. Skolan är då en central länk mellan kommun och ungdom, eftersom det är här informationen kan spridas och nå den enskilda individen.

Titel: Tankefigurer som framställs i media om Strömsunds kommun ? En ideologikritisk textanalysNivå: C-uppsats i Medie-och kommunikationsvetenskap, 15 högskolepoängFörfattare: Emelie HolterHandledare: Eva Åsén EkstrandExaminator: Mathias SylwanSyfte: Avflyttningsproblemet i Strömsunds kommun är stort och det är viktigt att vända denna negativa befolkningstrend för att kommunen ska kunna överleva. Med detta som bakgrund är det intressant att undersöka vilka tankefigurer Östersunds-Posten och Länstidningen Östersund framställer och presenterar av Strömsunds kommun.Forskningsfråga: Vilka tankefigurer framställer och presenterar tidningarna ÖP och LT av Strömsunds kommun?Metod: Kvalitativ textanalys samt ideologikritisk analys.Empiri: 6 artiklar fån Östersunds-Posten och 6 artiklar från Länstidningen Östersund.Slutsats: Sammanfattningen av denna analys är att ÖP och LT framställer främst negativa tankefigurer om Strömsunds kommun som i slutändan kanske kan påverka kommunen negativt i marknadsföringssyfte och hur invånarna själva och andra ser på kommunen. Tankefigurer som landsbygdens underlägsenhet som aldrig kommer kunna konkurrera med storstäderna, samt landsbygden i sig som tankefigur.

På uppdrag från Hedemora kommun har vi genom uppsatsen undersökt varför chefer i kommunen väljer att avsluta sin anställning efter kort tid som anställda. Hedemora kommun har uppvisat en stor omsättning av chefer under de senaste sex åren (sedan år 2005), totalt har uppemot 20 chefer avslutat sin anställning. Dessa 20 personer kommer från tre förvaltningar: Vård- och Omsorgsförvaltningen, Utbildningsförvaltningen samt Kommunledningskontoret. Syftet med uppsatsen är att ta reda på varför chefer slutar samt föreslå åtgärder för hur Hedemora kommun kan skapa en bättre stabilitet isin chefskår. För att samla in data har vi använt oss av telefon- och personliga intervjuer.

Den här uppsatsen är ett kandidatarbete på Programmet för Fysisk planering på Blekinge Tekniska Högskola, och genomförs under utbildningens tredje år. Uppsatsen omfattar 15 hp. Uppsatsen tar upp hur en kommun tillämpar planeringsvisioner och idéer vid skapandet av en stad och vid förnyelse av områden. I dagens planeringsdiskussioner pratas det mycket om hållbarhet, täthet och funktionsblandning. Bland annat dessa begrepp är centrala i skapandet av den goda staden.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning Hudiksvalls kommun arbetar med kommunikationen av varumärket Glada Hudik.Metod: Vi har valt att som undersökningsform använda en fallstudie. Arbetet har utförts med en kvalitativ metod och en deduktiv forskningsansats.Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska ramverk utgår från teorier inom områdena platsmarknadsföring, marknadskommunikation, varumärkesbyggande och kommunikationsteori.Empiri: Studien grundar sig i Hudiksvalls kommuns varumärkesarbete. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med verksamma inom kommunen.Slutsats: Vår slutsats är att Hudiksvalls kommun inte arbetar strategiskt med kommunikationen av varumärket Glada Hudik. Vi har vidare kommit fram till att det råder delade meningar om vad Glada Hudik står för, beträffande profil, image och identitet..

AbstractSahlin, Marcus (2011) Kommunens omvärld ? En kontextualisering av omvärldsbevakning och omvärldsanalys i en kommun[Surroundings of a municipality? A context of environmental awareness and environmental analysis in a Swedish municipality]Avancerad nivå, masteruppsats, examensarbete i Samhällsplanering 30 hp.Handledare: Urban NordinSpråk: SvenskaOmvärlden har blivit större i takt med att globaliseringen har gjort vår värld mindre. Kommuner kan ta hjälp av omvärldsbevakning och omvärldsanalys för att lättare skapa underlag för framtida planer och visioner. Syftet med uppsatsen är att, med hjälp av en fallstudie, beskriva hur en kommun i Stockholmsregionen arbetar med omvärldsbevakning och omvärldsanalys. Avsikten är även att förklara vad omvärldsbevakning och omvärldsanalys kan betyda för en kommun, samt undersöka om kommunen upplever att det finns en konkurrenssituation på kommunens ?marknad?.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Karlskrona kommun skulle betygsättas utifrån Sustainable Urban Mobility Plan verktyget ADVANCE. Studien utgår framförallt ifrån forskningsförhållningssättet fallstudier, som framförallt har genomförts med hjälp av metoderna litteraturstudier samt ADVANCE. Litteraturstudierna har framförallt bestått av de strategier Karlskrona kommun har antagit angående dess mobilitetsplanering och ADVANCE har använts som ett verktyg för att kunna upptäcka de positiva och negativa effekter dessa strategier har för kommunen. Utifrån denna fallstudie, samt genom diskussioner med Lars Olofsson (trafiknämnden, Karlskrona kommun), analyseras de resultat som verktyget ADVANCE visar upp, i dessa analyser ges även exempel på lösningar som Karlskrona kommun skulle kunna använda sig av för att kunna förbättra sin nuvarande mobilitetsstrategi.