I denna uppsats undersöks tre stadsplaneringsprocesser i Lunds kommun ? en trafikled genom stadskÀrnan pÄ 1960-talet, det s.k. Genombrottet; en forskningsby pÄ 1980-talet, Ideon; och en större forskningsanlÀggning pÄ 2000-talet, ESS ? med avseende pÄ diskursiva spÀnningar och förÀndringar i den politiska processen.Studien visar att stadsplaneringsdiskursen har förÀndrats frÄn att ha karaktÀr av rationalistisk funktionalism, dÀr ?objektiva? och ?vetenskapliga? kriterier Àr viktiga, till en postmodern funktionsintegrerande planering med nyckelord som ?kultur?, ?ekologi? och ?upplevelser?. Samtidigt har den politiska processen förÀndrats frÄn att ha haft ett stort inslag av linjÀra styrsystem: politikerna sÀtter mÄlen, tjÀnstemÀnnen bereder, politikerna fattar beslut ? raka rör ? till mer uppluckrade strukturer med inslag av nÀtverksstyrning ? trÄdlösa nÀtverk ? dÀr rollfördelningen mellan politiker och tjÀnstemÀn förÀndras utan att styrkeförhÄllandena dem emellan nödvÀndigtvis gör det..

Belysningen spelar en stor roll för att skapa trygghetskÀnsla i stÀders mörker-landskap. En del mÀnniskor Àr oroliga över att drabbas av brott och undviker dÀrför mörka utomhusmiljöer eller till och med avstÄr helt frÄn att gÄ ut nÀr det Àr mörkt. Detta Àr ett problem dÄ det begrÀnsar hur mÀnniskor egentligen skulle vilja anvÀnda det offentliga rummet, vilket betyder inskrÀnkning i deras livskvalitet. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att undersöka hur Uppsala kommun har arbetat med belysning i Uppsala för att öka trygghetskÀnslan under dygnets mörka timmar. En litteraturstudie genomfördes för att ta reda pÄ hur belysning för ökad trygghetsupplevelse ser ut idag och vilka visioner Uppsala kommun har. Uppsala har kommit lÄngt i belysningsfrÄgan och Àr en av landets bÀst belysta stÀder.

Syftet med det hÀr examensarbetet har varit att se hur campingsituationen ser ut i Tanums kommun idag och analysera denna för att ge exempel pÄ hur campingverksamheten kan utvecklas Ät ett hÄll som ger en lÄngsiktigt hÄllbar verksamhet, och som om det Àr möjligt tillgodoser de behov som olika intressenter har..

Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om kriminalv?rdares upplevelser av sin arbetssituation och de utmaningar och stressorer de m?tte i sitt arbete. F?r det andra var syftet att unders?ka vilka strategier som anv?ndes av kriminalv?rdare f?r att ta sig an dessa utmaningar och stressorer. Empirin f?r studien bestod av sex semistrukturerade intervjuer med kriminalv?rdare som arbetar p? ett h?kte i Sverige.Vi anv?nde oss av en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Studiens resultat visade att stress relaterad till personalbrist och h?g personaloms?ttning var central i kriminalv?rdares arbete.

Hur mottagandet av nyanlÀnda elever i Sverige organiseras varierar frÄn kommun till kommun. Det diskuteras mycket om brister i mottagandet och att eleverna försenas i deras skolutveckling. I Malmö har kommunen inrÀttat en sÀrskild mottagningsskola dit nyanlÀnda elever i Ärskurs 7-9 hÀnvisas. I denna uppsats vill vi beskriva hur skolsituationen för nyanlÀnda högstadieelever ser ut i Malmö idag, vilka valmöjligheter eleverna har samt vad eleverna sjÀlva tycker om sin situation. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med fyra elever som tidigare gÄtt pÄ mottagningsskolan, en studie- och yrkesvÀgledare pÄ mottagningsskolan och en handlÀggare pÄ modersmÄlsenheten för att besvara frÄgestÀllningarna.

Detta Àr en studie om introduktionsverksamheten för nyanlÀnda flyktingar i Lunds kommun, detta utifrÄn flyktingarnas perspektiv. Syftet var vidare att studera vad det betyder om introduktionsverksamheten kan ses som ett system. Med nyanlÀnda flyktingar avses den grupp som erhÄllit uppehÄllstillstÄnd och vars vistelsetid inte överstiger tre Är. Sju stycken nyanlÀnda flyktingar intervjuades om deras intryck och det stöd som erbjudits av introduktionsprogrammet och Lunds kommun. Teorier om introduktion och systemtÀnkande applicerades för att analysera resultatet frÄn intervjuerna.

Denna studie riktar in sig pĂ„ att finna vĂ€gar pĂ„ hur samhĂ€llet kan pĂ„verka bilister, vĂ€gar och viltstammar pĂ„ ett sĂ„dant sĂ€tt att risken för att allvarligt skadas eller dödas vid en kollision med en Ă€lg minskar. Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka utbredningen av viltolyckor i Örnsköldsviks kommun samt att finna vĂ€gar pĂ„ hur det lokala samhĂ€llet kan förebygga dessa olyckor. De kĂ€llor jag framför allt anvĂ€nt mig av Ă€r hĂ€ndelserapporter och minnesanteckningar insamlade ifrĂ„n Örnsköldsviks kommun. Jag har dessutom anvĂ€nt mig utav statistik ifrĂ„n NaturvĂ„rdsverket samt vĂ€gverket. För att analysera kĂ€llmaterialet har jag anvĂ€nt mig av en kvantitativ metod för att pĂ„visa tendenser i polisrapporteringen.

Inom Linköpings kommun finns en decentraliserad organisation för publicering av material pÄ Linköpings kommuns webbplats www.linkoping.se. Inom den ledande gruppen i organisationen har man insett att en wiki skulle kunna underlÀtta arbetet för medlemmarna i organisationen att dela kunskap med varandra.Studien syftar till att identifiera och verifiera faktorer som ger en framgÄngsrik wiki. Dessa kan sedan anvÀndas som bakgrund vid skapandet av en eventuell wiki för organisationen eller andra organisationer inom Linköpings kommun. Studien bestÄr av en litteraturstudie och en fallstudie av fallstudie av LKDATAs (affÀrsomrÄdet för IT och kommunikation inom Linköpings kommun) dagligen anvÀnda och vÀl fungerande wiki. Litteraturstudien resulterade i sex utvalda framgÄngsfaktorer: Social kultur, Ledningens inflytande, Renommé, Nytta, Reciprocitet samt AnvÀndarvÀnlighet.Fallstudien genomfördes med hjÀlp av en enkÀtundersökning pÄ LKDATA angÄende de fyra olika delarna inom anvÀndning: spenderad tid, frekvens av anvÀndning, frekvens av sökning samt frekvens av delning av information pÄ wikin.

Föreliggande uppsats belyser granskningens betydelse som ett demokratiskt kontrollinstrument pÄ lokal nivÄ. Antagandet att vÀl genomförd granskning ökar möjligheten till att utkrÀva ansvar av bÄde politiker och tjÀnstemÀn genomsyrar uppsatsen. Att offentliga organisationer Àr komplexa och dÀrmed att den parlamentariska styrkedjans ideal inte Àr en rÀttvisande bild av verkligheten bekrÀftas i en fallstudie av Lunds kommun. Med organisationsteorins kulturperspektiv förklaras detta av att offentliga organisationer Àr komplexa och att dess informella strukturer och normer gör ansprÄk pÄ utformning av kommunen dÀr den formella styrningen brister. Fallstudien konstaterar att de kommunala granskningsorganen spelar en viktig roll för att granska kommunens verksamheter och dÀrmed sÀkerstÀlla att inga beslut fattas i ett ansvarsmÀssigt tomrum.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att utifrÄn ett teoretiskt och begreppsmÀssigt ramverk, bestÄende av en diskussion kring demokratiteori, governance, samstyre och deltagande, att genomföra en analys av samstyret i naturumprocessen. Förloppet kring naturum utgjorde en betydande del i processen kring bildandet av Kosterhavets nationalpark. KaraktÀristiskt för naturums samstyre har varit att företrÀdare för myndigheter frÄn nationell, regional och kommunal nivÄ har styrt och samarbetat tillsammans med företrÀdare frÄn lokal nivÄ. De aktörer som har ingÄtt i samstyret har varit NaturvÄrdsverket, LÀnsstyrelsen VÀstra Götaland, Strömstads kommun, KosternÀmnden och helÄrs- och delÄrsboende kosterbor. Fokus finns framförallt pÄ medborgarnas och KosternÀmndens deltagande.

Skollunchen utgör en stor del av maten i den offentliga sektorn. Valet av livsmedel och dess hantering pÄverkar utslÀppen av vÀxthusgaser och den ökande miljöförstöringen. Syftet var att undersöka förutsÀttningar för klimatsmart och ekologiskt hÄllbar skollunch i grundskolan genom att kartlÀgga skollunchens ingredienser och göra en intervjuundersökning med personal inom skolmÄltidsverksamheten i tvÄ kommuner. Undersökningen bestod av en explorativ fallstudie som fokuserade pÄ ekologiska livsmedel, andelen vegetabilier och val av kött, sÀsongsanpassade produkter och livsmedelssvinn. Den genomfördes vid tvÄ grundskolor, en skola i Kristianstads kommun och en skola i Malmö kommun under vintersÀsongen vÄrterminen 2008.

Är det möjligt att reducera utslĂ€ppen av vĂ€xthusgaser och samtidigt nĂ„ en hĂ„llbar utveckling? Regionförbundet i Kalmar lĂ€n antog utmaningen 2006 och Ă€r dĂ€rmed en föregĂ„ngsregion i arbetet med detta. Till Ă„r 2030 Ă€r mĂ„let att Kalmar lĂ€n ska bli en fossilbrĂ€nslefri region. Den största potentialen anses finnas inom nya alternativ till fordonsbrĂ€nsle. HushĂ„llens sopor innehĂ„ller organiskt matavfall som skulle kunna bli fordonsgas.

Inom AmmenÀs omrÄdet i Uddevalla kommun förekommer det spÀnningar/skillnader mellan fastigheternas grÀnspunkter som ligger i kommunens databas, och de grÀnspunktskoordinater som man fÄr nÀr man mÀter med GNSS-utrustning, (detta trots det att bÄda systemen Àr i RT90 7.5 gon V).Databasens koordinater har tidigare transformerats frÄn Uddevallas lokala system U38, till RT90 7.5 gon V, och i GNSS-utrustningen anvÀnds ocksÄ RT90 7.5 gon V.För att fÄ ett homogent och överensstÀmmande koordinatsystem mÄste dagens stomnÀt och grÀnspunkter transformeras om till det system som GNSS-utrustningen anvÀnder (RT90 7.5 gon V).Jag har provat ett antal olika transformationssamband för att komma fram till vilken metod som ger bÀst resultat.NÀr det Àr sÄ stora spÀnningar som i detta fall Àr den bÀsta metoden för att fÄ ett bra resultat, att mÀta flera mindre omrÄden och transformera dem var för sig.NÀr man har fÄtt fram en acceptabel noggrannhet pÄ grÀnspunkterna, kan man utföra kommunala mÀtningsuppdrag med koordinater som kommer frÄn GNSS-utrustningen, vilket var syftet med examensarbetet..

Denna studie har till syfte att undersöka hur betalningsviljan har Àndrats med tiden förolika prognostiska faktorer pÄ bostadsrÀtter. Resultatet kan anvÀndas för att förutspÄ prisutvecklingen pÄ bostadsrÀtter som exempelvis kan anvÀndas som underlag för att skapa ett rÀttvist premiepris pÄ försÀkringar för prisfall pÄ bostadsmarknaden.Undersökningen gjordes pÄ 118 718 antal sÄlda lÀgenheter mellan Är 2005 och 2013 i Stockholms kommun. Ett antal relevanta attribut och dess prognostiska faktorer pÄ bostadspriset undersöktes med multipel regression. En regression gjordes per Är varefter de prognostiska faktorerna analyserades och jÀmfördes.Resultatet av studien visar att betalningsviljan av boarea och avgift har minskat mellan Är 2005 och 2013. För boarea minskar betalningsvilja med ökat antal rum vilket skulle kunna vara en effekt av bolÄnetakets införande.

Bakgrund: MedelÄldern ökar i dagens samhÀlle, det uppskattas att cirka 17 % av Sveriges befolkning Àr 65 Är och Àldre. BerÀkningar visar att Är 2030 kommer antalet mÀnniskor över 80 Är vara cirka 750 000. Med en sÄdan utveckling stÀlls det högre krav pÄ vad samhÀllet har att erbjuda sina Àldre. HÀr har olika frivilligorganisationer börjat spela en viktig roll för Àldreomsorgen. Syfte: Syftet var att belysa personalens upplevelser av och uppfattning om vilken inverkan frivilligorganisationers besök har pÄ den Àldre och verksamheten i Àldreomsorgens sÀrskilda boenden i Karlskrona kommun.