Bakgrund och problem: StÀndiga förÀndringar sker i samhÀllet som pÄverkar oss alla mer eller mindre. För att ett samhÀlle ska fungera och utvecklas krÀvs en mÀngd olika faktorer som samverkar. I denna uppsats har vi studerat utvecklingen för tvÄ kommuner, VÄrgÄrda och Götene, nÀr det gÀller befolkning, nÀringsliv samt struktur.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för lokal samhÀllsutveckling och dÀrmed ocksÄ förstÄ hur vi pÄ ett bÀttre sÀtt kan utnyttja de resurser som anvÀnds för att bygga upp samhÀllet.AvgrÀnsningar: Vi har valt att se kommunerna som ett geografiskt omrÄde dÀr mÀnniskor bor och arbetar, alltsÄ inte studerat kommunerna som organisationer. Vi har Àven valt att endast presentera och analysera nÄgra av de största och mest betydelsefulla företagen i respektive kommun. AvgrÀnsning har ocksÄ gjorts nÀr det gÀller vad som studeras i kommunerna, vi har lagt fokus pÄ förÀndringar i det totala invÄnarantalet, förÀndringar i olika Älderskategorier samt utbildningsnivÄ jÀmfört med övriga landet.Metod: DÄ vi till stor del utgÄtt frÄn statistik Àr denna studie mer av kvantitativ karaktÀr, men den har Àven kvalitativa inslag genom att vi gjort tolkningar av den litteratur som anvÀnds.Resultat och slutsatser: UtifrÄn statistiken har vi kommit fram till att inga större förÀndringar har skett i nÀringslivets struktur i kommunerna sedan 1990, men att det inte alltid följt utvecklingen som under samma period skett i Sverige.

Flexible working conditions is used extensively in organizations today as a way tocreate flexibility for the employer. Recently we?ve been reading in the newspapersthat this approach is a growing problem and the EU has warned Sweden twice thatabuse of these forms of employment must be stopped. The Government has recentlysubmitted a proposed rule change to reduce the possibility of stacking one temporarycontract after another. BorlÀnge kommun makes themselves more flexible with theintermittent employments.

Syfte: Att sammanstÀlla en beskrivning pÄ hur mÄl- och resultatstyrning fungerar i praktiken enligt budgetansvariga pÄ verkstÀllande nivÄ i offentlig verksamhet. Sedan studera huruvida mÄl- och resultatstyrning i offentlig verksamhet kan klassificeras som mÄl- och resultatstyrning enligt allmÀnna indelningar inom ekonomistyrning av olika författare. Vi skall samtidigt bÄde finna svar pÄ om mÄl- och resultatstyrningen Àr en vÀl fungerande styrmetod och om mÀtbarheten av uppstÀllda mÄl mÄste finnas för att kunna utföra mÄl- och resultatstyrning i en offentlig verksamhet. Metod: Djupintervjuer med budgetansvariga personer i Àldreförvaltningen i Karlskrona kommun. Intervjupersonernas utsagor har vi sedan tolkat till innebörden av mÄl- och resultatstyrning i Àldreförvaltningen.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka effekter luftföroreringar har pÄ lavar och grönalger som vÀxer pÄ lindar, genom att jÀmföra lavfloran i urban miljö och i landsbygdsmiljö. Mer specifikt var syftet att utreda hur avstÄnd till nÀrmaste vÀg, trafikintensitet och trÀdets exponerade respektive icke-exponerade sida gentemot en vÀg pÄverkar lavfloran i urban miljö. 18 utvalda lavarter samt grönalger eftersöktes pÄ 86 lindar i urban miljö och 37 i landsbygdsmiljö inom Norrköpings kommun. Resultaten visade att artantalet, samt förekomsten och tÀckningsgraden för flertalet lavar var större i landsbygdsmiljö jÀmfört med urban miljö. Kortare avstÄnd till nÀrmaste vÀg och hög trafikintensitet hade negativ effekt pÄ flertalet lavar.

Aktuell forskning visar att svenska skolresultat Àr nedÄtgÄende, dÀr bristande systematiskt kvalitetsarbete pekas ut som en möjlig anledning till att eleverna inte nÄr de grundlÀggande mÄlen. Flens kommun var en av de kommuner som uppmanats av Skolverket att utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete och vidare initierade kommunen uppbyggnaden av ett kvalitetsledningssystem. Studiens syfte var att erhÄlla en djupare förstÄelse för medarbetarna i Flens kommuns upplevelser av uppbyggnaden. Studien sökte genom ett kvalitativt perspektiv, svar pÄ frÄgor kring vad ett kvalitetsledningssystem kan definieras som, vilka moment som Àr betydelsefulla samt vilka deltagare som upplevs betydelsefulla vid uppbyggandet. Resultaten frÄn de bÄda sammanstÀlldes i fyra kategorier: Anpassning till kontext, Stabil process, Management och Allas delaktighet.

Syftet med denna uppsats har varit att skapa förstÄelse för hur en kommun anvÀnder sin budget för att styra sin verksamhet samt att undersöka om kommunen anvÀnder sig av andra styrverktyg för att komplettera budgeten. Vi samlade in litteratur pÄ LuleÄ tekniska universitets bibliotek och kompletterade med en fallstudie pÄ Bodens kommun. Vi gjorde tvÄ stycken intervjuer, en med kommunens ekonomichef och en med chefen för socialnÀmnden. Vi fann att den upprÀttade budgeten i kommunen stÀmmer överens med den litteratur vi lÀst om hur budgeten ska upprÀttas. Dock sÄg vi att budgeten inte anvÀnds som ett styrmedel pÄ det sÀtt som litteraturen beskriver.

This thesis is a case-study of an ongoing court case between the Swedish Competition Agency and VÀxjö Municipality about a set-up requirement to the long-distance heating system for newly built private houses on municipality owned land. This requirement was set up as part of the municipality?s long-term environmental goals; however the Competition Agency claims that the demand is damaging the free market in the municipality. The purpose of this thesis is to determine which normative assumptions the decision makers have based their actions and re-action on, and whether or not these assumptions are valid, thru theoretical ideal types. This is determined via method of textual analysis.

Internets genomslagskraft ger stora möjligheter till effektivisering för sÄvÀl privata företag som för offentlig sektor. Sveriges regering har gett Statskontoret i uppdrag att utforma rÄd och rekommendationer för hur Sveriges myndigheter ska digitaliseras och dÀrmed erbjuda tjÀnster och demokratiska processer via Internet. Internationellt kallas denna digitalisering e-government. I Sverige anvÀnds istÀllet begreppet 24-timmarsmyndighet.I processen att utveckla en 24-timmarsmyndighet i en kommun kan ett antal kritiska framgÄngsfaktorer identifieras, dvs. omrÄden som kan vara avgörande för huruvida kommunen ska lyckas med sin 24-timmarsmyndighet.

Bakgrund: M?nga patienter drabbas av v?rdskada i samband med kirurgi. F?r att minska risken att patienten drabbas av skador beh?ver operationssjuksk?terskan och ?vriga teamet ha goda kommunikationsf?rdigheter f?r att teamarbetet ska fungera. Alla yrkeskategorier har ett gemensamt ansvar f?r patienten och ska systematiskt arbeta f?r att f?rebygga v?rdskador. Operationssjuksk?terskans titel ?r skyddad och en stor del av professionen ?r att arbeta f?rebyggande mot komplikationer under operation.

Röda Korsets Besöksverksamhet startade som ett pilotprojekt 2004. PÄ uppdrag av Röda Korset har Blekinge Tekniska Högskola gjort en utvÀrdering av deras Besöksverksamhet. Syftet med den hÀr utvÀrderingen var att utvÀrdera Röda Korsets Besöksverksamhet hos de Àldre pÄ sÀrskilda boenden i Karlskrona kommun utifrÄn begreppen livskvalité och ensamhet. Författarna till den hÀr utvÀrderingen valde att göra en intervjustudie med kvalitativ ansats. De som blev intervjuade efter urvalet var alla kvinnor och bodde pÄ sÀrskilda boenden i Karlskrona kommun.

Ett av skolans viktigaste uppdrag Ă€r att lĂ€ra eleverna att lĂ€sa och skriva, vĂ„rt samhĂ€lles kommunikationssystem litar pĂ„ att alla har dessa fĂ€rdigheter. (Lundberg, 2003) PĂ„ skolorna finns det en mĂ€ngd olika kartlĂ€ggningsscheman som ska vara en hjĂ€lp för lĂ€raren att dokumentera elevernas lĂ€sutveckling sĂ„ att skolsystemet inte missar elever som fastnar i utvecklingen. Ett nytt sĂ„dant kartlĂ€ggningsschema som utvecklas i Älmhults kommun Ă€r SLUS, sprĂ„k- och lĂ€sutvecklingsschema. Studiens syfte Ă€r dels att belysa utvecklingen av SLUS samt införandet av materialet i en rad kommuner dels att synliggöra hur verksamma pedagoger upplever arbetet med materialet SLUS. Jag anvĂ€nder mig av semistrukturerade intervjuer för att genomföra studien.

Specialarbete, 7,5 hpSvenska sprÄket, fortsÀttningskurs 1203Vt 2013Handledare: Andreas Nord.

Denna studie behandlar ekologisk hÄllbar utveckling inom den kommunala planeringsprocessen. Den ekologiska dimensionen av hÄllbar utveckling Àr ett omtalat begrepp inom landskapsarkitekturen och har pÄ senare tid fÄtt ta en allt större roll i diskussioner pÄ olika planeringsnivÄer och blivit ett övergripande mÄl inom samhÀllsutvecklingen. Med en i dagslÀget succesivt försÀmrad miljö och resursbas kan samhÀllsutvecklingen inte fortsÀtta i samma takt och riktning. DÀrför kan ekologisk hÄllbarhet ses som en grundförutsÀttning för kommande generationers fortsatta samhÀllsutveckling. Studien baserar sig pÄ en kritisk granskning av Lunds kommun och dess policydokument för en ekologisk hÄllbar utveckling. Syftet var att undersöka hur vÀl visioner för en ekologisk hÄllbar utveckling efterföljs pÄ kommunal planeringsnivÄ och konkretiseras i praktiken. Genom en kritisk granskning hade studien som vision att undersöka om det fanns ett eventuellt glapp mellan teori och praktik.

En expandering av storstÀder har bidragit till att nya behov mÄste uppfyllas. DÀribland behovet av nya förskolor. Idag och i framtiden kommer det stÀllas höga krav pÄ att nya byggnader ska bli mer energieffektiva och det Àr viktigt att kommuner ligger i framkant i denna utveckling dÄ de ska vara ett föredöme i samhÀllet. Valet föll dÀrför pÄ att kombinera dessa behov och krav genom att gestalta en energieffektiv förskola i Haninge kommun som Àr i ett expansivt skede. Genom inventering av befintlig information kring Àmnena förskola och energieffektivt byggande, samt studiebesök och fallstudier valdes att förskolan skulle gestaltas enligt passivhusteknik. Informationen behandlar bland annat krav frÄn BBR, FEBY och Lpfö98. Det var genom dessa metoder som ett lokalprogram innehÄllandes en sambandsanalys kunde tas fram för kommandeförskola.

Syftet med föreliggande projekt Àr att kartlÀgga vilka förutsÀttningar unga erhÄlls i SödertÀlje kommun i förhÄllande till mÀnskliga rÀttigheter. Med detta söka nÄ en förklaring till de motsÀttningar som föreligger kommunen för att pÄ sikt minska dem, genom att arbeta konkret med implementering av mÀnskliga rÀttigheter och eventuella resurser. Metoden för detta antagande har varit av kvalitativ karaktÀr, med djupintervjuer av 15 informanter. Urvalsgruppen Àr rektorer, lÀrare och elever av blandad Älder, etnicitet, kön och funktionsnedsÀttning.Resultatet har visat att mÀnskliga rÀttigheter inte förekommer konkret i undervisningen bland skolorna i SödertÀlje, dock Àr de ofta integrerad i undervisningen över lag. LÀrare upplever att resurserna Àr av bristfÀllig natur, vilket pÄverkar arbetet med att tillgodose gedigen utbildning.