Patientövervakning och rondmöten är centrala aktiviteter i all sjukvård. Teknik som tagits fram för patientövervakning och rondmöten är relativt underutvecklad vad gäller överblick och mötesstöd. En fallstudie genomfördes med två observationer och en fokusgruppintervju på intensivvårdskliniken vid Linköpings universitetssjukhus. Syftet med fallstudien var att ta fram grundläggande Informationskrav för att stödja sjukvårdspersonal vid möten och ronder i en intensivvårdssituation. Målet var att utveckla en övergripande design för ett digitalt arbetsbord.

Patientövervakning och rondmöten är centrala aktiviteter i all sjukvård. Teknik som tagits fram för patientövervakning och rondmöten är relativt underutvecklad vad gäller överblick och mötesstöd. En fallstudie genomfördes med två observationer och en fokusgruppintervju på intensivvårdskliniken vid Linköpings universitetssjukhus. Syftet med fallstudien var att ta fram grundläggande Informationskrav för att stödja sjukvårdspersonal vid möten och ronder i en intensivvårdssituation. Målet var att utveckla en övergripande design för ett digitalt arbetsbord.

Uppsatsen behandlar skillnader i regelverken på NGM Equity, First North och Aktietorget samt hur detta påverkar företagen på respektive marknadsplats. Fär att förklara de förhållandena som råder mellan marknadsplatsen, företagen och investerare använder vi oss av teorierna: Det finansiella gapet, Legitimitetsteorin och Intressentteorin. I uppsatsen har vi kommit fram till att de nya marknadsplatserna fyller en viktig funktion för mindre och medelstora företag i tillväxtfas. Vi har dock konstaterat att det föreligger vissa brister gällande upprätthållandet och praxis i det nuvarande gällande regelverken. Detta kan vara en bidragande orsak till att handeln inte alltid fungerar ändamålsenligt.

Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att undersöka hur de bindande föreskrifterna, UCITS-direktiv, lagen (2004:46) om investeringsfonder och Finansinspektionens föreskrift om investeringsfonder (FFFS 2004:2), tillsammans reglerar fondverksamhet. Författaren har tagit sin utgångspunkt delvis i de krav som ställs på fondverksamhet samt den information som bolagen skall tillhandahålla konsumenterna. Arbetet har utförts genom studier av EG-rätt, nationell lag, förarbeten och myndigheters föreskrifter. På grund av den litteraturbrist som råder i ämnet har internet varit en självklar källa till information. I undersökningen har framkommit att samtliga regelverk kompletterar varandra och tillämpas delvis i olika delar av verksamheten.

Vi ämnar undersöka hur informationen om CSR i årsredovisningar har förändrats sedan 1995. Syftet är att se hur informationen har utvecklats över tid, vilka nyanser som har funnits samt vilka intressenters Informationskrav som har tillgodosetts.Studien omfattar en innehållsanalys av årsredovisningar. Analysen har gjorts efter en checklista som bygger på indikatorer och principer från GRI. Årsredovisningar från fem svenska företag har granskats i ett tre års intervall mellan 1995 och 2007.Mängden CSR-information i årsredovisningar har ökat stadigt sedan 1995. Fram till 2001 redovisades i princip ingen information kring mänskliga rättigheter, företagets inverkan på samhället eller ekonomiska konsekvenser av CSR.

Numera satsar allt fler systemutvecklingsorganisationer på virtuella utvecklingsteam för att därmed öka effektiviteten och konkurrensfördelarna i informationssystemut-vecklingen. Tillämpning av virtuella utvecklingsmetoder skapar stora utmaningar både när det gäller teknik och kommunikation. Virtuell samverkan ställer krav på en helt ny typ av utveckling och implementering då IT-baserade interorganisatoriska informationssystem som knyter samman olika deltagande parter och som ska stödja kommunikation och affärsprocesser i nyskapade virtuella organisationer ska designas. Denna rapport undersöker eventuella skillnader mellan designen av traditionella in-formationssystem och designen av ett webbaserat interorganisatoriskt informationssy-stem för virtuella informationssystemutvecklingsorganisationer. Undersökningen genomförs i form av litteraturstudier då såväl svenska som utländska vetenskapliga publikationer granskas och analyseras.

MiFID (Markets in Financial Instrument Directive) är ett EU-direktiv som trädde i kraft den 1 november 2007, vilket har för avsikt att avreglera och harmonisera finans¬marknaderna i Europa samt ge investerare ett ökat skydd. MiFID har inneburit förändringar för värdepappershanterande företag som exempelvis de svenska bankerna som handlar med värdepapper och ger råd till kunder i samband med dessa affärer. Utredningens syfte är att undersöka hur Länsförsäkringar och SEB har tolkat MiFID med avseende på skyddet för privata investerare. För att uppfylla syftet har författarna gjort två intervjuer på respektive bank. Den teoretiska referensram som används är Regeringens proposition 2006/07:115 vilken ligger till grund för MiFID:s implementering i svensk lag.

Bakgrund: Hjärtoperationer förekommer över hela världen. Förutom den genetiska faktorn så ökar antalet insjuknanden delvis på grund av välfärdssamhället. Studier har visat att personer med hjärtsjukdom upplever ökad oro vid vardagliga aktiviteter. På grund av oron är informationen som ges till patienter mycket viktig. Syfte: Belysa patienters upplevelser av information inför planerad hjärtoperation.

Börsnoterade europeiska företag ska från och med 1 januari 2005 tillämpa de internationella redovisningsstandarder som antagits av EU. Standarderna benämns International Accounting Reporting Standard, IAS och International Financial Reporting Standard, IFRS. Dessa stan¬darder ska tillämpas vid företagens koncernredovisning, medan nationell lagstiftning gäller för resterande finansiella rapporter.Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka svårigheter som kan finnas med att redovisa enligt IAS/IFRS. Till vår hjälp för att få fram information om detta har vi använt oss av det svenska dotterbolaget till den multinationella läkemedelskoncernen AstraZeneca, Rådet för finansiell rapportering samt en revisor på Ernst & Young.Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod och gjorde fyra intervjuer för att få så ingå¬ende information som möjligt. Vid intervjuerna användes öppna frågor för att få en tydlig be¬skrivning av svårigheterna.Teoriavsnittet inleds med ett avsnitt om svårigheter som kan uppkomma vid implemente¬ringen och användningen av IAS/IFRS.

Bakgrund: Ansvarstagande inom miljö och sociala frågor är ett ämne som på senare tid har blivit mer och mer uppmärksammat. I samband med att Brundtlandrapporten publicerades 1987 fick hållbarhetsredovisningen sitt stora uppsving, vilket kom att ge en ökad medvetenhet kring ämnet. Även trycket från omgivningen ökade mot företagen och deras ansvar i att redovisa miljömässiga och sociala frågor.Problem: De problem som finns i samband med hållbarhetsredovisningar är att det dels är frivilligt att redovisa, dels att de riktlinjer som ges ut av GRI inte är tvingande utan snarare flexibla, vilket i sin tur innebär svårigheter vid jämförelser av presenterad data. Det faktum att det enbart är hälften av alla hållbarhetsredovisande företag som granskar sin rapport externt är också ett problem. Det är av intresse att få veta varför företag väljer att upprätta hållbarhetsredovisningar, och vilka påverkande faktorer som finns, särskilt då upprättandet är en frivillig handling.Syfte: Att visa varför svenska bolag hållbarhetsredovisar med hjälp av legitimitetsteori, institutionell teori eller intressentteori.

Uppsatsen behandlar det finansiella instrumentet Contract for Differences (CFD) i förhållande till främst flaggnings- och budpliktsreglerna och sekundärt i förhållande till reglerna om otillbörlig marknadspåverkan. Flaggningsreglerna föreskriver en plikt att informera marknaden då man ökar eller minskar sitt aktieinnehav i ett noterat bolag över vissa gränsvärden, antingen vad gäller rösträtter eller andel av samtliga aktier i bolaget. Härigenom främjas transparensen på marknaden. Budplikt innebär en skyldighet att rikta förvärvserbjudande till samtliga aktieägare i ett noterat bolag när man uppnår 30 procent eller mer av det totala röstetalet i ett noterat bolag. Budplikten är betydligt mer ingripande än flaggningsplikten.

Bakgrund och problem: Företag har ett stort ansvar i samhället, inte minst för miljöfrågor, vilket bland annat märks genom den lagmässiga decentralisering som skett på EU-nivå, där miljöansvaret förflyttas allt mer till företagen. Den svenska miljölagstiftningen innebär att företag måste utföra administrativa aktiviteter för att uppfylla Informationskrav. Detta arbete kan utföras internt i företaget eller av externa experter. Kritik har riktats mot den svenska miljölagstiftningen, vilken anklagas för att vara onödigt omfattande och komplex, samt orsaka allt för stora administrativ börda för företag. Problemställning: Vilket administrativt arbete medför den svenska miljölagstiftningen för företag verksamma i Sverige? Syfte: Syftet med denna studie är att ge exempel på vilka administrativa aktiviteter den svenska miljölagstiftningen medför för två företag verksamma i Sverige samt hur de identifierade aktiviteterna hanteras i det enskilda företaget.

Bakgrund och problem: 2005 var det första räkenskapsåret då det blev obligatoriskt församtliga noterade bolag inom EU att upprätta koncernredovisningen enligt de internationellaredovisningsreglerna IAS/IFRS. Utgångspunkten i IAS/IFRS är att tillgodoseaktiemarknadens Informationskrav vilket innebär att regelverket kräver betydligt utförligareupplysningar. Under 2006 och början av 2007 har flera undersökningar och artiklarpublicerats som klarlägger hur de svenska noterade företagen har lyckats med att utarbetaårsredovisningar för 2005 och huruvida dessa följer de krav som de internationellaredovisningsstandarderna ställer. Det har bland annat framkommit av undersökningarna attmånga företag har lämnat bristfälliga upplysningar avseende IAS 1 punkt 116.Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka om de studerade företagens årsredovisningaravseende det andra året enligt IFRS har förändrats vad gäller de upplysningskrav som ställs iIAS 1 punkt 116. Dessa upplysningskrav behandlar ledningens gjorda antaganden omframtiden och viktiga källor till osäkerheter i uppskattningarna.

Finansinspektionen har sedan 2002 intensifierat sin tillsyn av livbolagen. Den vill främst skärpa kraven på information till spararna samt öka insynen i bolagens ekonomiska situation. Finansinspektionen tar i sin regeringsrapport främst upp intressekonflikterna i livbolagen samt Informationskravet för hur de ömsesidigt bedrivna livbolagen hanterar säkerställandet av transaktioner mellan sig och närstående företag. I Finansinspektionens rapport framkom att riktlinjer och metoder för att uppnå ett marknadsmässigt förhållande varierar och lösningen på detta anser Finansinspektionen vara att metodstöd krävs vid internprissättningsfrågor och att en best practice för branschen om möjligt bör fastställas. Finansinspektionen ska för att nå detta genomföra en granskning av nu gällande väsentliga koncerninterna avtal.

Bakgrund och problem: Ett sedan länge identifierat problem på redovisningsområdet är denoproportionerligt höga kostnaden mindre företag har för att uppfylla kraven på finansiellrapportering, relativt nyttan de har av de rapporter som skapas. Många gånger handlar mindreföretags problem med redovisningen också om den mängd redovisningsval som karaktäriseraräldre normering på området, och som skapats i syfte att tillgodose Informationskrav somsällan finns i de mindre bolagen. Dessa problem har föranlett utarbetandet av en ny nationellredovisningsreglering, med tydliga förenklingsambitioner för mindre bolag, kallat K2-regelverket. Efter att K2-regleringen lanserades i slutet av år 2008 har det stått mindreaktiebolag fritt att använda sig av den nya förenklade regleringen, eller den äldre meromfattande normeringen, fram tills det kommande alternativet K3 presenterats och bliralternativet till K2. Endast ett fåtal procent av de företag som tillåts använda sig av detförenklade regelverket har dock valt att göra det, något som tyder på att förenklingarna intevarit adekvata eller att normgivaren inte nått ut med sitt budskap.Syfte: Uppsatsens syfte är att besvara vår frågeställning: Vilka är de bakomliggandeorsakerna till mindre företags val om tillämpande av K2-regelverket?Avgränsningar: Geografiska avgränsningar har gjorts p.g.a.