Syftet med denna uppsats har varit att skildra brukares egna upplevelser av och tankar om Öppenvårdsteamet i Hudiksvalls kommun. Verksamheten vänder sig till vuxna missbrukare och syftar till att stödja, störa och motivera dem. Målet med Öppenvårdsteamet är att finnas tillgänglig när andra verksamheter inte är det, genom stöd och råd hjälpa brukarna till att skapa en meningsfull fritid utan alkohol och droger samt att de i slutändan skall få en så stabil grund att stå på att de blir självgående. Arbetet är förlagt till kvällar och helger och ska ses som ett komplement till andra insatser. En kvalitativ metod har legat till grund för brukarundersökningen.

Syfte: Inom ramen för och med grund i det specialpedagogiska fältet, är syftet att ta reda på hur ungdomars upplevelser är av att ha genomfört en pedagogisk utredning inom Statens institutionsstyrelse. Teori: För att förstå vad ungdomarna menar, när de berättar om sina livsvärldar, har litteratur inom följande områden beskrivits: specialpedagogiska perspektiv, delaktighet, identitetsskapande och KASAM ? känsla för sammanhang samt historik om ungdomsanstaltens framväxt i samhället till dagens särskilda ungdomshem.Metod: Då livsvärldsstudier har fokus på att studera fenomen som handlar om människans upplevelser för att förstå människans vara i världen (Berndtsson, 2001), valdes en fenomenologisk livsvärldsansats.Det är genom att utgå från den konkret upplevda världen, som upplevts i relation till något subjekt, som människan kan beskriva sin upplevelse, och sin verklighet, och genom att människan lever i och erfar världen, kan hon berätta om sina upplevelser, enligt Berndtsson (2005). Vid analysen av intervjuerna har studiens utgångspunkt varit inspirerat av en hermeneutisk tolkning. Med hjälp av förförståelse i ett speciellt sammanhang, bildar språket en sorts gemenskap, och för att kunna komma bakom de uttalande i intervjuerna, blev valet att använda hermeneutisk tolkning till dem.Resultat: Studien visar, att det finns genuint goda ambitioner att på olika sätt göra ungdomarna delaktiga, trots det visar studiens resultat att deras upplevelse av delaktighet är mycket låg.

När vuxna personer med barn vänder sig till socialtjänsten för ansökan om ekonomiskt bistånd ska även barnens situation uppmärksammas och ett barnperspektiv ska intas vid handläggningen av dessa ärenden. Vår uppsats syftar till att, genom analys av 32 utredningar, undersöka huruvida socialtjänsten i Göteborgs Stad kan anses ha uppfyllt Socialtjänstlagens intentioner genom att utgå ifrån ett barnperspektiv i utredningar rörande hemlösa barn under år 2006. Vi utgår ifrån ett rättsligt perspektiv som innebär att vi närmare studerar hur några av våra rättsregler är utformade, för att sedan applicera den kunskapen på den fortsatta studien. Utifrån begreppen barnperspektiv och delaktighet vill vi undersöka i vilken grad barnen synliggörs i de aktuella utredningarna. Vi vill då veta hur användningen av ett barnperspektiv kännetecknas och vilka utsagor som visar att ett barnperspektiv har legat till grund för utredningarna.

It is important to work with economic, social and ecological dimensions in order to reach sustainable development. Furthermore, these dimensions are supposed to work opon together. Green Flag´s aim is to process these dimensions in the thematic work in preschool, where children are involved. The aim of this study is to find out how certificated Green flag preschools work with the three dimensions in the education of sustainable development practically and how the children participate in this work. I have used a qualitative semi-structured interview to find out preschool teachers´ thoughts and opinions about how they work with sustainable development and how they make the children involved.

År 2011 föddes i Sverige mellan 5600-6700 barn för tidigt. Till dessa räknas de barn som föds före graviditetsvecka 37. Vad som orsakar för tidig födsel är inte helt klarlagt, men vissa faktorer ökar risken så som havandeskapsförgiftning, försvagad livmoderhals eller försämrat hälsotillstånd hos modern. Det framgick i tidigare forskning att det innebär stora påfrestningar för föräldrarna att få ett prematurt barn och det har stor inverkan på den kommande relationen till barnet. Föräldrarnas delaktighet är viktig och avgörande för anknytning, men den kräver stor stöttning från sjuksköterskorna.

Bakgrund: Många individer känner inte hög livskvalitet och hälsa, och där av ett missnöje med sitt välbefinnande. Livskvalitet och hälsan påverkas av att individer inte känner något inflytande i samhället och upplever brist på delaktighet och tillgänglighet. Många studier visar att fysisk aktivitet och social samhörighet som två faktorer på ökad livskvaliteten och hälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur regelbunden fysisk aktivitet i förening påverkar livskvaliteten bland individer med psykisk ohälsa. Metod: Metoden som används i studien är en systematisk litteraturstudie gjord på 11 vetenskapliga artiklar både av kvantitativ och kvalitativa studier. Analysmetoden som användes var enligt Forsberg och Wengström (2013). Resultat: Studiens resultat visar att det är tre teman svarar på syftet och det är ökar motivation, ökar den sociala samhörigheten och symptomlindrande. Studiens visar att regelbunden fysisk aktivitet i förening kan fungera som symptomlindrande och ökar livskvaliteten och hälsan, det främjar både den fysiska hälsan men framförallt den psykiska hälsan.

Bakgrund: Fritidsutbudet för personer med utvecklingsstörning är begränsat. År 2009 antogs FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Den innebär att dessa personer ska ges möjlighet att kunna delta i fritidsaktiviteter. Syfte: Att undersöka hur personer med lindrig utvecklingsstörning uppfattar sina anpassade fritidsaktiviteter i grupp. Metod: Intervjuer genomfördes med åtta vuxna personer med lindrig utvecklingsstörning vilka deltog i fritidsaktiviteter i grupp.Resultat: Samtliga intervjupersoner upplever det positivt att delta i sina respektive fritidsaktiviteter.

AbstraktStudien handlar om hur fyra intresseorganisationer i en mellanstor svensk stad som präglas av en omvårdnadsdiskurs, är till stöd för personer med funktionsnedsättningar att bli inkluderade i samhället. Syftet med undersökningen är att förstå hur intresseorganisationer är till stöd för personer med funktionsnedsättning att bli inkluderade i samhället. Det är även av intresse för studien att få en förståelse för hur politiska beslut, om bland annat full delaktighet, implementeras och praktiskt arbetas med i intresseorganisationerna.De avvikande dragen hos personer med funktionsnedsättningar, det som särskiljer personerna från allmänhetens eller det normala, kan få en stigmatiserande och exkluderande effekt för individerna i samhällslivet. Att aktivera, öka den samhälleliga acceptansen, avvärja fysiska hinder och samarbeta med övriga organisationer som ingår i omvårdnadsdiskursen är därför i huvudsak organisationernas främsta arbetsområden för att inkludera individerna med funktionsnedsättningar till full delaktighet i samhället. För att studera fenomenet utgår undersökningen ifrån en social konstruktivistisk utgångspunkt.

Studien har genom kvalitativa samtalsintervjuer studerat lärares uppfattningar av elevinflytande. En fenomenografisk ansats har tagits för att möjliggöra en studie med uppfattningar som studieobjekt. I examensarbetet studeras elevinflytandets innebörd avseende användningsområde och faktorer, som möjliggör och försvårar arbetet med elevinflytande i skolan. Resultatet visade att lärarna uppfattade elevinflytandets innebörd, som elevernas möjlighet, att genom delaktighet påverka arbetssätt och redovisningsform i undervisningen. Dessutom ska eleven tränas till att bli en framtida medborgare, genom att utveckla en metakognition och delta i olika former av råd (klass- elev, matråd mm).

Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärarna på förskolor som har fått utmärkelsen Skola för hållbar utveckling arbetar med hållbar utveckling i förskolan, ta reda på hur förskollärares förståelse för hållbar utveckling ser ut och i vilken mån förskollärarna i sitt arbete utgår från de tre aspekterna ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. Vi valde att använda oss av kvalitativa individuella intervjuer. Vi har intervjuat fem förskollärare från två olika kommuner, varav tre stycken arbetade på samma förskola men på olikaavdelningar. Resultatet av vår studie visar både på likheter samt olikheter i förskollärarnas arbetssätt med hållbar utveckling i förskolan, där temainriktat arbete, återvinning samt barns delaktighet är sådant som präglar förskolornas arbete. Barns delaktighet och medvetenhet om hållbar utveckling lyfts fram av förskollärarna som viktiga delar i deras förståelse av hållbar utveckling.

Antalet aktiva investerare har under senare tid ökat på de finansiella marknaderna. I takt med detta har ett växande intresse för börsen gett rum för nya informationskanaler. Den kostnadsfria information och de rekommendationer som en investerare har möjlighet att ta del av har kritiserats. Kvaliteten och objektiviteten har betvivlats som ett resultat av ett växande antal rekommendationer i media och uppmärksamhet bland investerare.Många som investerar har någon gång oroat sig över att investera rätt. Därför kan man fråga sig själv om de rekommendationer som vi intar från affärstidningar och Internet har något värde för investerare.

Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärarna på förskolor som har fått utmärkelsen Skola för hållbar utveckling arbetar med hållbar utveckling i förskolan, ta reda på hur förskollärares förståelse för hållbar utveckling ser ut och i vilken mån förskollärarna i sitt arbete utgår från de tre aspekterna ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. Vi valde att använda oss av kvalitativa individuella intervjuer. Vi har intervjuat fem förskollärare från två olika kommuner, varav tre stycken arbetade på samma förskola men på olikaavdelningar. Resultatet av vår studie visar både på likheter samt olikheter i förskollärarnas arbetssätt med hållbar utveckling i förskolan, där temainriktat arbete, återvinning samt barns delaktighet är sådant som präglar förskolornas arbete. Barns delaktighet och medvetenhet om hållbar utveckling lyfts fram av förskollärarna som viktiga delar i deras förståelse av hållbar utveckling.

Den senaste tidens växande kritik mot den ökade globaliseringen har medfört att företagets intressenter ställt ett allt större krav på företagens informationsgivning. Som svar på denna kritik har företagen, på frivillig basis, börjat lämna en allt mer omfattande redovisning om deras påverkan på omvärlden. Vårt syfte är att kartlägga vilken typ av social information som företagen redovisar. Vi avser även att undersöka till vilka intressenter denna information riktar sig samt vilka de huvudsakliga argumenten är till att företagen väljer att informera om sitt sociala engagemang. Slutligen avser vi att undersöka företagens inställning till standardiserade riktlinjer för social redovisning.

Umeå är valt till Europas kulturhuvudstad år 2014 och betraktas som den nordligastekulturhuvudstaden. En sådan händelse är ett utmärkt tillfälle för att kunna marknadsföra Umeå samt hela regionen och locka turister/besökare som i sin tur kan leda till ökad sysselsättning och (skatte)intäkter. Det kan också gynna företagsklimatet som kan resultera i fler arbetstillfällen och starkare dragningskraft för kulturhuvudstaden.I sin ansökan beskriver Umeå kommun att ett av de främsta målen med Umeå2014 är kulturen ska vara tillgänglig för alla medborgare och att graden av medskapande ska vara hög, vilket innebär att medborgarna kan involveras i olika utsträckning. Detta görs i syfte att skapa en ökad kulturell medvetenhet och en stärkt identitet som ger goda förutsättningar för en hållbar samhällsutveckling.Vi i denna uppsats vill lyfta fram medborgarnas syn på delaktighet och motivation angående kulturhuvudstadsåret. Vi kommer att jämföra medborgarnas syn med vad som sägs i Umeås ansökan för att undersöka hur väl dessa överensstämmer.Syftet är att identifiera de faktorer som påverkar kommunikationen mellan kommunen och medborgarna för att därefter kunna ge rekommendationer till de ansvariga arrangörerna inom Umeå2014 om vilka åtgärder som bör vidtas.Studien är av kvantitativ art och har ett deduktivt angreppssätt för att besvara den valda problemformuleringen om hur Umeå kommun har lyckats i sina ambitioner att göra medborgarna delaktiga i kulturhuvudstadsåret, Umeå2014.

In this study we have aimed to explore how participation and self-determination is implemented in the daily life of disabled people who receive support through LSS. The questions addressed concern possibilities/obstacles for the participation and selfdetermination of disabled people who live in group housings, and how the terms participation and self-determination are realized. Nine interviews have taken place with staff members and directors of different group housings. We have found that the interviewees believe that the nature of a person?s disability can be a barrier to the individual?s self-determination and participation in his or her everyday life.