BakgrundVi har valt att undersöka om samlingens funktion och innehåll i förskolan. Utgångspunkten har varit Bernsteins teori där vi bearbetat hans begrepp kring samlingens praktik. Vidare har även litteratur och forskning behandlats kring ämnet.SyfteSyftet med undersökningen är att undersöka hur pedagoger uppfattar samlingens funktion och innehåll. Det vi närmare vill undersöka är:Vad har pedagoger för pedagogiska mål med samlingen?MetodVi har valt att använda oss av intervju som metod där sex pedagoger i förskolan har inter-vjuats.

The purpose of this study is to compare the conditions for teaching and learning Sami at primary level in three different types of schools. The study focuses on teachers' views on multilingualism and characteristics of good mother tongue education as well as factors inside and outside school affecting teaching. The classroom environment is also discussed. Six qualitative interviews with practicing teachers in the three school forms were carried out: Sami school, integrated teaching and mother-tongue education. The results showed that the teachers are in favour of multilingualism and feel a responsibility to help more children develop their ability to speak Sami.

På senare tid har inriktningen på ekonomistyrningen i revisionsbranschen förändrats från att vara baserat på traditionell prestationsmätning, såsom tidsbudgetstyrning och styrning medelst deadlines, till att nu innefatta fler dimensioner. Den stora anledningen därtill är att det i det närmaste är omöjligt att mäta kvaliteten på en revision. Förändringen har till stor del skett inifrån branschen, från byråerna och branschens rådgivande organ, men även genom att lagstiftningen gjorts mer omfattande. Ett flertal undersökningar visar att mer och mer vikt inom ekonomistyrningen i branschen läggs vid de mjukare dimensionerna, även om de traditionella prestationsinriktade ekonomi-styrningsdimensionerna ändock upplevts dominera. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur revisorer upplever sig vara styrda utifrån en strategisk styrmix, vilket är benämningen på en bredare styrning som innefattar fler dimensioner.

På senare tid har inriktningen på ekonomistyrningen i revisionsbranschen förändrats från att vara baserat på traditionell prestationsmätning, såsom tidsbudgetstyrning och styrning medelst deadlines, till att nu innefatta fler dimensioner. Den stora anledningen därtill är att det i det närmaste är omöjligt att mäta kvaliteten på en revision. Förändringen har till stor del skett inifrån branschen, från byråerna och branschens rådgivande organ, men även genom att lagstiftningen gjorts mer omfattande. Ett flertal undersökningar visar att mer och mer vikt inom ekonomistyrningen i branschen läggs vid de mjukare dimensionerna, även om de traditionella prestationsinriktade ekonomi-styrningsdimensionerna ändock upplevts dominera. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur revisorer upplever sig vara styrda utifrån en strategisk styrmix, vilket är benämningen på en bredare styrning som innefattar fler dimensioner.

Bakgrund: Föräldrar som kommer in med sitt akut sjuka barn befinner sig i ett känslofyllt läge där stress lätt uppstår. Föräldrar tar på sig mer ansvar än de klarar av, vilket är energikrävande och leder till att de glömmer bort sina egna behov. Sjuksköterskan har därför en betydelsefull roll för det stöd som föräldrarna är i behov av och det är viktigt att det finns en fungerande kommunikation i mötet mellan föräldrar och sjuksköterska. Syfte: Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser av mötet med sjuksköterskan i samband med vård av akut sjuka barn. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie av kvalitativ ansats och baserades på vårdvetenskapliga artiklar från hela världen.

Dagens samhälle kräver att organisationer anpassar sig efter nya lagar, ny teknik och förändrade ekonomiska förhållanden för att överleva och vara konkurrenskraftiga, vilket i sin tur kräver att verksamheter ständigt arbetar med kompetensutveckling. Tillvägagångssättet kan skilja sig åt mellan verksamheter, beroende på deras mål och struktur. Syftet med vår undersökning är därför att jämföra kompetensutvecklingsprocessen hos fyra olika organisationer, varav en kommunal-, en statlig- och två privata verksamheter. De frågeställningar som ligger till grund för studien är om, och i så fall hur, kartläggningen av kompetens ser ut? Hur planeras och genomförs kompetensutvecklingen samt huruvida kompetensutvecklingen utvärderas och följs upp? Det empiriska materialet samlades in genom fyra intervjuer, en i vardera verksamhet.

På en intensivvårdsavdelning vårdas patienter som är kritiskt sjuka och är i behov av intensivvård. Forskning visar att det är värdefullt att närstående är inkluderade i vården då de bidrar med ett sammanhang, mening, styrka och stabilitet för patienten. Närstående tillför därigenom en viktig emotionell aspekt i vårdandet. Intensivvårdssjuksköterskan anser att närstående blivit en allt mer central del i deras arbete de senaste åren och det är en betydelsefull arbetsuppgift att ge närstående stöd, vägledning samt möjlighet till delaktighet i den intensivvård som bedrivs. Närstående beskriver att de bär på känslor av hopplöshet och sårbarhet.

Mitt syfte med denna undersökning var att ta reda på hur elever uppfattar lärande och delaktighet under grupprocesser, samt att ta reda på faktorer utifrån litteratur som var relevanta för detta ämnesområde med aspekt på lärande. Förutom litteraturstudier utfördes undersökningen med hjälp av en kvalitativ och kvantitativ enkät, som besvarades av 27 gymnasieelever. Undersökningen visade att de flesta elever ansåg att de tyckte att grupparbete var ett bra sätt att arbeta på där de lärde sig av varandra. Dock framkom det att det fanns en problematik som orsakades av en rad faktorer, vilka inverkade på i hur stor del de ansåg att de kunde vara delaktiga och lära sig av varandra. Dessa aspekter var även något som överensstämde med det jag fann i litteraturen.

Uppsatsen hade sin utgångspunkt i hur lärarens val av matematikdidaktik skapade möjlighettill pedagogisk och social delaktighet, för elever som hade uttalade koncentrationssvårigheter.Denna definition innefattade elever som uppvisade svårigheter att genomföra och slutförauppgifter och elever som inte behövde ha en fastställd diagnos. Jag har även valt att studeraelevernas möjlighet till måluppfyllelse beroende på lärarens didaktik och måluppfyllelsenutgick ifrån strävansmålen för ämnet matematik.Studien innefattade observationer under tre lärares matematiklektioner i klasser på högstadiet.Efter observationerna har sedan intervjuer med lärarna genomförts. Resultatet visade attrespondenterna gemensamt var övertygade om att läraren som person hade en stor inverkan påelevernas lärandeprocess samt möjlighet till delaktighet och måluppfyllelse i undervisningen.Däremot valde respondenterna olika motiveringar som stödde denna åsikt. Meningarna bestodav ett vitt spektrum från lärarens personlighet till didaktikens innebörd. Lärarens reflektionkring val av didaktik samt elevsyn inverkade på elevernas möjlighet till utrymme iundervisningen för måluppfyllelse och delaktighet.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Ledarskap i slöjd och kulturhantverk15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2014:27.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur teckenspråkiga elever fostras till samhällsmedborgare genom gymnasielärares talhandlingar och språkbruk. Undersökningen fokuserar således på demokrati samt medborgarskap och i förhållande till elevernas specifika funktionshinder relateras detta till begreppen tillgänglighet och delaktighet. Materialet till undersökningen samlades in med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer och har bearbetats utifrån en diskursanalytisk teori- och metodlära. Diskursanalys innebär att forskaren analyserar hur språket bidrar till att forma uppfattningen av olika fenomen vilket för denna uppsats medför att lärarna genom sina talhandlingar bidrar till att forma uppfattningen av eleverna som samhällsmedborgare.Den diskursiva analysen resulterade i att fyra separata diskurser kunde formuleras: kunskaps-, ansvars-, trygghets- respektive arbetslivsdiskursen. Dessa diskurser presenteras med hjälp av citat från det empiriska materialet och visar hur eleverna förväntas agera på det ena eller andra sättet för att leva upp till de skilda medborgarroller som diskurserna erbjuder.

AbstractThe purpose of this essay is to study in what way teachers in preschool work with pupils enabling them to gain influence and involvement in their learning.Influence means being able to make your voice heard which is an important component of a democratic society. Involvement is about being part of a community in which everyone is welcomed regardless of beliefs and opinions. Several of today's researchers believe that learning occurs in interaction between people. Teachers providing meaningful assignments to pupils, they become more motivated to learn.The study is based on observations of how teachers work with influence and involvement in controlled sessions, and interpretations of them. My results show that children become involved in their learning when they are confronted with a variety of pedagogical approaches to learning.

Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida ett planerat förändringsinitiativ uppfattas av initiativtagare respektive mottagare samt vad detta kan ge för konsekvenser. Vi har studerat ur ett retroperspektiv ett konkret förändringsinitiativ på Kristianstads Sparbank. Ansatsen är hermeneutisk och i enlighet med denna vetenskapsambition använder vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Vidare har vi använt oss av en abduktiv metod. Empirin är presenterad utifrån de tre olika kontor som är studerade.

Abstract Syftet med denna undersökning är att få en djupare förståelse för hur pedagoger arbetar med barns inflytande och delaktighet under samlingen. Studien belyser pedagogers uppfattning kring samlingens betydelse och de förväntningar de har på samlingen. Jag vill också undersöka på vilket sätt barn visar intresse för samlingen. Detta gör jag genom att intervjua pedagogerna om barns intresse för samlingen, och genom att själv observera barnen. Studien bygger även på att se skillnader i två olika förskolor, en kommunal med Reggio Emilia-inspirerad pedagogik och en privat förskola med allmän inriktning. Studien kopplas till tidigare forskning och relevanta teorier utifrån mina fyra frågeställningar.

Syftet med min studie var att lyfta fram barn perspektiv kring fritidshemsmiljön och framförallt barn med funktionsnedsättningars upplevelser. Barnen har haft varierande former av funktionsnedsättningar men fokus har inte varit på de medicinska delarna utan på barnens tankar om fritidshemmet. Jag ville få kunskap om vad barnen anser är betydelsefullt för en meningsfull fritidstid, både gäller verksamhet, lärande och bemötande.Jag har intervjuat barn i årskurs 3-6 från tre olika kommuner som är eller har varit inskrivna på fritidshemmet. Då jag ville lyfta fram informanternas egna tankar, upplevelser och erfarenheter har jag valt en kvalitativ metod. Jag har använt mig av en intervjuguide med både öppningsfrågor och kompletteringsfrågor eftersom jag ville ha mer samtalsbetonade intervjuer.