Syften med vår studie var att undersöka begreppet utanförskap och dess koppling tillvissa bostadsområden. Vi intervjuade personer verksamma inom socialt arbete, och medstrategiskt ansvar för att implementera politiska direktiv gällande att bryta utanförskapet.Undersökningen genomfördes med semistrukturerade kvalitativa intervjuer samt enfokusgruppintervju, och informanterna tillfrågades om sina uppfattningar om begreppenutanförskap och utanförskapsområden. Vi fann att informanterna definierade utanförskapsbegreppetgenom att prata om vad utanförskap inte är. Ett motsatsförhållande uppvisadesi resonemang kring innanförskapet och dess beståndsdelar. Informanterna uppgaväven delaktighet som en motsats till utanförskap, och arbete som en viktig komponenti delaktigheten.

Syfte:Syftet med studien är att studera hur lärare inom grundsärskolan arbetar med metoder för läsning hos elever med utvecklingsstörning. Studien tar sin utgångspunkt i följande frågeställningar:? Vilka erfarenheter har lärarna om läsutvecklingen för elever med utvecklingsstörning?? Hur beskriver lärarna sina metoder och arbetssätt?? Hur arbetar lärarna för att möjliggöra elevers delaktighet och lärande?Teori:Studiens teoretiska ramar har delvis hämtat inspiration från ett sociokulturellt perspektiv där delaktighet och lärande blir centrala i förståelsen av hur lärare i särskolan arbetar med läsning och dess metoder. Metod:Metoden är utformad som en fallstudie med triangulering innehållande intervjuer, observationer och granskning av dokument. Studien är genomförd på tre grundsärskolor i mellersta Sverige.

Syfte: Syftet med undersökningen är att utforska de pedagogiska möjligheter som använd-ningen av iPad som pedagogiskt verktyg i förskolan öppnar för barn i behov av särskilt stöd för att utveckla kommunikation, samspel och delaktighet.Teori: Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med aktivitetsdiamanten som teori. Metod: Studien är utifrån en hermeneutisk ansats med en kvalitativ karaktär. Empirin har samlats in genom observationer och samtal/intervjuer. Resultat: För att de sex barn i behov av särskilt stöd som deltog i studien skulle uppnå delak-tighet med hjälp av en iPad visade resultatet på att pedagogerna behövde vara närvarande under iPadaktiviteten. När iPaden användes av fler än ett barn fungerade iPaden som en bro för att bygga kommunikation och på så vis samspel.

I detta examensarbete är syftet att undersöka hur pedagoger inom förskola arbetar med barns inflytande. Vi använder oss av kvalitativa intervjuer med pedagoger på en förskola. Frågeställningarna är; vilken uppfattning har pedagogerna om barns inflytande; vilka styrdokument utgår pedagogerna från; samt vilka metoder arbetar pedagogerna med. Vi skriver om kommunikation, det kompetenta barnet, demokrati och Vygotskijs teorier som viktiga delar av tidigare forskning och viktiga begrepp. Slutsatsen av undersökningen är att pedagogerna som deltagit i undersökningen tycker sig arbeta aktivt för att barn ska vara delaktiga och ha inflytande samt att demokrati i förskolan anses vara viktigt.

Denna uppsats syftar till att undersöka om och hur undervisning är anpassad eller differentierad baserat på antagandet att elever är varierade och lär på olika sätt samt hur lärares praktik förhåller sig till samtida forskning på området. Uppsatsen undersöker vidare huruvida specifika anpassningar relaterar till ökad delaktighet hos elever.Metoden för uppsatsen är en observationsstudie med fenomenologisk ansats. Den innefattar 30 olika lärare under 30 lektioner på en gymnasieskola i Sverige, där majoriteten av eleverna har en diagnos inom neuropsykiatriska spektrumet. Materialet bearbetades kvantitativt i SPSSStudien visar att sambandet mellan olika anpassningar och dess koppling mot delaktighet är komplext och påverkas av ett antal olika faktorer och förutsättningar. Det framgår att lärare i högre grad använder sig av vissa anpassningsformer och att andra förekommer mer sällan.

Barn som har upplevt våld i hemmet är en särskilt utsatt grupp i samhället eftersom enkonsekvens av våldet kan göra att barnet får svårare att upprätta trygga och tillitsfullarelationer till andra. Det kan även hos barnet skapa känslor som skuld, svek, skam ochmisstro. Barn som upplevt våld och som aktualiseras hos socialtjänsten bedöms utifrån enkartläggning som socialsekreterare gör utifrån barns behov. Studier visar på att barn somupplevt våld inte blir lyssnade till eller tagna på allvar i samhället, däribland socialtjänsten.Syftet med denna uppsats är undersöka hur socialsekreterare förhåller sig till principen ombarnets bästa i socialt utredningsarbete i familjer där det finns en våldsproblematik. I studienlyfts barn fram som delaktiga och skyddsbehövande, men den belyser även olika faktorer sompåverkar barns delaktighet.

Då BBIC mötts av både positiv och negativ kritik ifrågasätter författarna vad BBIC gör för barnen. Syftet är att, utifrån behandlarens syn, undersöka vad BBIC bidragit till då det gäller att stärka barnets ställning och öka rättssäkerheten inom socialtjänstens öppenvård. Frågeställningarna rör barns behov, delaktighet, att få sin röst hörd, förändringar i behandlarens arbete samt innehållsskillnader i dokumentationen. Detta har undersökts genom en kvalitativ metod där sex intervjuer genomförts med behandlare inom barn- och familjeenheten. I resultatet framkommer bl.a.

The purpose of this study was to examine children's participation in court proceedings on supervised visitation and to analyse the descriptions of children in court verdicts. Eleven verdicts concerning supervised visitation resolved in 2014 were collected from two district courts in Stockholm County and studied with a qualitative textual analysis. The material was analysed with participation levels influenced by the ladder of participation for children developed by Roger Hart and with the theory of sociology of childhood. Our findings showed that children's opinions were mentioned in eight of the verdicts. In four verdicts the children's will influenced the courts decisions.

Kvinnors kriminalitet har länge varit ett eftersatt forskningsområde, i synnerhet i Sverige. Den forskning som finns beskriver i stor utsträckning kvinnan som passiv och/eller som brottsoffer. Huvudsyftet med denna studie har varit att undersöka kvinnors syn på sin delaktighet i den egna kriminella karriären. Studien har också undersökt kvinnornas förståelse av sin kriminalitet, vilka möjligheter respektive hinder de har haft under sin uppväxt och om de anser sig fattat viktiga val som lett till kriminalitet. Fyra kvalitativa intervjuer har gjorts och analyserats med hjälp av Goldbergs stämplingsteori, Bergströms teori om kriminalitet som livsstil och till viss del utifrån tidigare forskning.

Uppsatsen undersökte SSPF som är ett samverkansforum mellan socialtjänst, skola, polis ochfritid. Syftet med undersökningen var att undersöka och jämföra vad SSPF innebär och hurdet praktiska arbetet ter sig utifrån mål, syfte, ansvarsfördelning, förutsättningar ochungdomars delaktighet. Syftet var också att identifiera likheter och skillnader i hur manarbetar med SSPF för att föra en diskussion kring hur det kan tänkas påverka de ungdomarsom är aktuella i SSPF, de ungdomar som befinner sig i riskzonen, samt de ungdomar somSSPF aktörerna inte möter.Metoden som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer i tre av Göteborgsstadsdelar, Angered, Centrum och Askim-Frölunda-Högsbo. I studien deltog 11 personer,bland dessa fanns representanter från socialtjänst, skola, polis och fritid samt koordinator förSSPF. Resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning och teorier inom begreppensamverkan, ungdomsproblematik och delaktighet.

Vi har gjort en kvalitativ studie, där vi har genomfört fyra intervjuer med ledare som inom sina organisationer har olika ledarbefattningar. Organisationerna som har deltagit i undersökningen är Barsebäcks kärnkraftverk, Carlsberg, Länsförsäkringar och Scandic. Vi har varit intresserade av att undersöka om ledare använder visioner och mål i sitt förändringsarbete och i så fall på vilket sätt. Syftet har varit att ta reda på hur visioner och mål kommer till och hur dessa kommuniceras till medarbetarna inom organisationen. Vi har även varit intresserade av att se om visioner och mål fungerar som ett verktyg att använda och ha med sig som ledare i förändringsarbete.

Den här uppsatsen kommer presentera hur personalen på ett specifikt gruppboende resonerar kring brukarnas fritidsaktiviteter i relation till brukarnas behov och personalens egen roll. Vår hypotes är att funktionshindrades självständighet och delaktighet i samhället gynnas av fritidsaktiviteter. Vi menar också att funktionshindrades lärande och bildning påverkas positivt av fritidsaktiviteter. Vi har gjort en fallstudie på ett gruppboende för personer med psykiska och i vissa fall både psykiska och fysiska funktionshinder. Vi har genomfört sju kvalitativa intervjuer med personer som har anknytning till gruppboendet.

Studien syftar till att bidra med kunskap kring hur pedagoger använder inomhusmiljön för att främja barns lärande och delaktighet, samt på vilka sätt inomhusmiljön är tillgänglig för barnen. Detta har gjorts genom en kvalitativ undersökning med en hermeneutisk ansats. Frågeställningarna har varit hur pedagogerna använder sig av inomhusmiljön i det pedagogiska arbetet för att främja barns lärande och delaktighet men även hur tillgänglig miljön är för barnen. Detta sett utifrån ett sociokulturellt perspektiv som grundades av Lev S.Vygotskij, där lärande sker i samspel med andra. För att uppnå syftet med denna undersökning har vi valt att observera och intervjua tio pedagoger, på fyra olika kommunala förskolor i två skilda kommuner, en större och en mindre.

Jag har undersökt hur pedagoger arbetar med barns inflytande och hur barnen upplever sitt eget inflytande, vilket även var undersökningens syfte. Frågeställningarna jag utgått från är: Vilka möjligheter och begränsningar finns för pedagogers arbete med barns inflytande? Vilken betydelse har regler för barns inflytande? Hur upplever barn att de har inflytande på förskolan? Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer och barnsamtal som metod för insamling av data och undersökningen genomfördes på en förskola i Norrland. Undersökningen visar att pedagogerna arbetar aktivt med barns inflytande både genom specifika, praktiska arbetssätt men även genom förhållningssätt och förmedlande av värderingar och synsätt. Undersökningen visar även att barnen upplever att de får vara delaktiga och utöva inflytande i verksamheten men samtidigt är barnen överens om att det är de vuxna som bestämmer på förskolan..

Habiliteringen syftar till att främja barn med funktionshinders funktionsförmåga för att öka förutsättningarna för delaktighet i samhället. Habiliteringsplanering är ett sätt för barnet att delta i utformandet av habiliteringen. Syftet med studien var att undersöka barns upplevelse och förståelse av mötet med habiliteringen, sett ur barnets perspektiv. Undersökningen var kvalitativ och datainsamlingen skedde med semistrukturerade intervjuer. Sex barn i åldern 10-13 år intervjuades.