Det föreligger en problematik i strävan att etablera och upprätthålla en effektiv miljökommunikation Denna problematik grundar sig i trovärdighetsbrister i kommunikationen. Dawkins (2004) menar att för att tackla detta problem krävs att uppmärksamhet riktas till företagets olika intressenter och att dessas varierande Informationsbehov beaktas. Denna uppsats är en kvalitativ fallstudie, baserad på intervjuer, om flygbolaget SAS kommunikation om deras hållbarhetsarbete. Studien syftar till att undersöka och analysera flygbolaget SAS ansvarsprofilering och redogöra för på vilket sätt den påverkas av olika intressenter. För att besvara syftet har vi utgått från Dawkins (2004) intressentteori i anknytning till Fredrikssons (2008) modell vilken behandlar ett företags hållbarhets-kommunikation utifrån fyra olika ansvarsområden.

Bakgrund: I Sverige råder det idag revisionsplikt för alla aktiebolag, vilket innebär att en oberoende part granskar en organisations bokföring och förvaltning. Revisionen får då funktionen som en kvalitetssäkring för alla organisations intressenter. En borttagning av revisionsplikten kan skapa problem för intressenterna då revisionen ofta är det enda konkreta de har till beslutsgrund för ett eventuellt samarbete med företaget. Problemformulering: Forskningsfrågan för uppsatsen är följande: Hur bör småföretagen agera för att tillgodose intressenternas Informationsbehov om revisionsplikten försvinner? Syfte: Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur mikroföretagen vid en borttagning av revisionsplikten bör agera för att tillgodose intressenternas Informationsbehov om revisionsplikten försvinner.

Syftet med denna undersökning var att utforma ett gestaltningsförlag på en webbsida som är anpassad efter flera olika målgrupper i avseendet struktur och textuellt innehåll. Detta gjordes genom en fallstudie. Webbsidan som undersöktes var en gymnasieskolas webbplats, S:t Eskils gymnasium i Eskilstuna. Denna webbsida främsta målgrupper är nuvarande studenter och presumtiva studenter.Jag har intervjuat två grupper av elever, en grupp ur årskurs nio och en grupp elever som går andra året på S:t Eskils gymnasium. Sammanlagt intervjuades 10 elever.

SAMMANFATTNINGBakgrundDe allt kortare vårdtiderna inom sjukvården ställer höga krav på patientinformationen som ges pre- och postoperativt. Forskning visar att patienternas Informationsbehov inte alltid överensstämmer med mängden information som ges. Patienter upplever ofta att informationen som ges är otillräcklig och saknar relevans. God pre- och postoperativ information har många fördelar, då den leder till såväl ökad trygghet som bättre förutsättningar i det postoperativa förloppet. SyfteSyftet med denna studie var att undersöka hur kirurgiska patienter vid en hudmottagning och en urokirurgisk vårdavdelning uppfattade den pre- och postoperativa information de fick i samband med kirurgi. DesignStudien var en enkätstudie med kvantitativ ansats och inkluderade 30 respondenter. ResultatResultatet visade att huvuddelen av patienterna uppgav att de hade läst den skriftliga informationen de fick. De hade också uppfattat att informationen var lättillgänglig.

Uppsatsen undersöker hur informationsanvändningen och Informationsbehoven ser ut i designstudenters arbete med olika projekt, i syfte att ta fram kvalitetskriterier för informationssystem och informationsresurser. Underlaget för uppsatsen bygger på utforskande ostrukturerade djupintervjuer med 5 master-studenter i industriell design vid Umeå Designhögskola. Informanterna fick i detalj beskriva arbetsprocessen i minst ett projekt de deltagit i och frågor ställdes sedan kring vilken information som användes i denna process, och vad denna information bidrog med. Analysen av detta material gav 6 stycken kategorier av information. Dessa kopplades samman med olika användningsområden:Informationen inom kategorin textuell information (artiklar, böcker, projektbeskrivningar, etc.) kan delas in i två huvudsakliga användningsområden: A) den används för att få specifika faktauppgifter om ett område; och/eller B) den används för att mer allmänt göra sig en bild av hur relationerna i projektets kontext ser ut.

Denna studie undersöker ett problem hos en butik ingående i en kedja därförsäljning av lagerförda varor utgör större delen av verksamheten. Det upplevda problemet är dock att försäljning av varor som faller utanför det lagerförda sortimentet hanteras som beställningar på papper och för hand, vilket upplevs fungera bristfälligt och med oreda som resultat. Syftet med denna studie var att hitta lösningar på dessa problem då de föll utanför organisationens befintliga informationssystem. För att undersöka problemet vi intervjuat personal angående deras befintliga arbetssätt. Baserat på detta tog vi fram användarfall som beskrev processen.

Informationssystem utgör en allt viktigare del av förbättringsarbetet i organisationer. Av den anledningen bidrar ett företags förmåga att sammanställa och hantera sina informationsflöden till allt större konkurrensfördelar, vilket i sin tur uppmärksammat behovet av informationssystem som motsvarar intressenternas önskemål. Ett informationssystem som inte motsvarar organisationens behov bidrar således till kvalitetsbristkostnader i verksamheten. Merparten av de befintliga behovsinsamlingsmetoderna förutsätter att intressenterna till ett informationssystem är uppenbara, något som är ett felaktigt antagande. Av den anledningen är det svårt för verksamheter att utan tidigare erfarenheter av liknande arbetssätt genomföra en väl genomarbetad behovsinsamling.

Denna studie undersöker varför svenska finansanalytiker och fondförvaltare inte i så stor utsträckning deltar i International Accounting Standards Boards (IASB:s) standardsättningsprocess. IASB:s syfte är enligt det konceptuella ramverket att i första hand tillgodose de Informationsbehov som användare av den finansiella redovisningen har. För att IASB ska kunna förstå användarnas behov anser IASB att det är viktigt att de lyssnar till och beaktar användarnas åsikter. Flera studier visar dock att användare är underrepresenterade i IASB:s standardsättningsprocess.Genom en litteraturgenomgång utvecklas modellen "Förklarande faktorer till lobbying i standardsättningsprocesser" genom att kombinera Vrooms (1964) förväntansteori med Verbas et al. (1995) "The Civic Voluntarism Model" som förklarar passivitet i politiska processer.

Denna studie undersöker varför svenska finansanalytiker och fondförvaltare inte i så stor utsträckning deltar i International Accounting Standards Boards (IASB:s) standardsättningsprocess. IASB:s syfte är enligt det konceptuella ramverket att i första hand tillgodose de Informationsbehov som användare av den finansiella redovisningen har. För att IASB ska kunna förstå användarnas behov anser IASB att det är viktigt att de lyssnar till och beaktar användarnas åsikter. Flera studier visar dock att användare är underrepresenterade i IASB:s standardsättningsprocess.Genom en litteraturgenomgång utvecklas modellen "Förklarande faktorer till lobbying i standardsättningsprocesser" genom att kombinera Vrooms (1964) förväntansteori med Verbas et al. (1995) "The Civic Voluntarism Model" som förklarar passivitet i politiska processer.

Sedan 1700-talet har glastillverkning haft en mycket central roll i samhällsutvecklingen i Kalmar och Kronobergs län. Glasbruksverksamhet förknippas med en omfattande föroreningsproblematik. Uppskattningsvis finns det 290 000 m3 jordmassor förorenade av tungmetaller som bly, arsenik och kadmium vilka härrör från glasbrukens verksamhet. De förorenade massorna kan utgöra risk för påverkan på hälsa och miljö.För att möjliggöra en effektiv riskhantering och riskkommunikation krävs kunskap om hur risker med föroreningarna från glasbruk upplevs och vilken informationen om risker som efterfrågas. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur allmänheten upplever risker och oro för påverkan på hälsa och miljö från förorenade glasbruksområden samt deras önskemål om information.

Bakgrund: Att få en stomi är en stor kroppslig förändring som påverkar det dagliga livet. Detta kan göra de flesta patienter osäkra och påverka självbilden. Sjukdom som kan kräva en stomioperation är Kolorektalcancer, vilket är vanligt i västvärlden. I Sverige förekommer årligen ca 3000 nya fall av koloncancer och ca 1700 fall av rektalcancer. Det är sjuksköterskans ansvar att informera och undervisa patienter samt förvissa sig om att patienten förstår given information.

Bakgrund: Berättelsen om en döende människa innefattar ofta även tillgivnanärstående. Att arbeta inom vården kan ofta innebära att möta döende patienter ochderas närstående. Sedan döden institutionaliserades har döendet blivit någotfrämmande och undanskymt.Detta medför att närstående till döende patienter kankänna att de saknar kompetens och förmåga att hantera situationen. I sjuksköterskorsansvar ingår det att möjliggöra för närstående att vara delaktiga i vården. Syftetvaratt beskriva närståendes Informationsbehov gällande döden och döendet.

År 2005 infördes standarden IAS 40 som ger svenska börsnoterade förvaltningsfastighetsbolag möjligheten att redovisa sina fastigheter till verkligt värde. Verkligt värde har kritiserats på grund av det bygger på subjektiva bedömningar och det kan leda till en missvisande redovisning som kan få negativa konsekvenser för intressenter. 1 januari 2013 infördes den nya standarden IFRS 13 för att ställa ytterligare upplysningskrav gällande värdering av tillgångar till verkligt värde. Denna studie behandlar hur värdering till verkligt värde påverkar intressenters Informationsbehov, deras uppfattning av fastighetsvärdering till verkligt värde och resonemang kring införandet av IFRS 13.Syftet med undersökningen var att förklara för hur olika intressenters behov av redovisningsinformation påverkas vid värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts där djupgående intervjuer genomförts.

BakgrundDiabetes typ 2 är en av de snabbast växande sjukdomarna i både Sverige och resten av världen. Vid diabetes typ 2 utgör egenvård en betydande del av behandlingen och för att klara detta behövs kunskap om sjukdomen. I sjuksköterskeyrket ingår att förse patienter med information och kunskap, bland annat genom patientundervisning. Ett flertal studier beskriver hur information och kunskap uppfattas av patienter och hur det på bästa sätt förmedlas till dem. Däremot saknas ett instrument som mäter patienternas befintliga kunskap om sjukdomen och hur de värderar information.SyfteSyftet med arbetet är att undersöka hur informations- och kunskapsbehovet vid diabetes typ 2 varierar utifrån kön, HbA1c, ålder, utbildning och duration samt identifiera de frågor där informations- och kunskapsbehovet är störst respektive lägst.MetodArbetet grundas på en kvantitativ enkät utformad efter The Toronto Informational Needs Questionnaire-Breast Cancer och är analyserat utifrån data från 86 patienter.  Frågor ur denna enkät har behandlats i dataprogrammet Statistical Package for the Social Sciences och presenteras som deskriptiv statistik.

Ett bostadsköp är oftast den största investering som görs i ett hushåll. Det är en komplicerad och mycket informationskrävande process. För att minska riskerna för felaktiga beslut och långsiktiga konsekvenser krävs att köparen införskaffar information inom många olika områden, såsom ekonomi, juridik och byggteknik. Är köparen dessutom förstagångsköpare har denne ingen erfarenhet från ett tidigare köp, vilket ökar risken för felaktiga beslut.Syftet med denna uppsats är att undersöka Informationsbehovet för förstagångsköpare av småhus samt undersöka vilken typ av information de anser är viktigast.I uppsatsen har vi använt oss av en kvantitativ datainsamling med flera kvalitativa inslag. För att utreda problemet valdes en webbenkätundersökning med öppna och slutna frågor.